Sammanfattning Bakgrund Musikal är dans, teater och sång integrerat. De röstkrav musikalartisten har får anses exceptionellt höga. Nästan oavsett rösthälsa förväntas musikalartisten prestera under långa föreställningar med krav på röstkvalitet där både tal- och sångrösten belastas. Musikalakademien i Umeå är en treårig folkhögskoleutbildning med ambitionen att skapa förutsättningar för studenterna att möta de hårda krav som kommer att ställas i yrkeslivet. Detta till trots har både yrkesprofessionella och blivande musikalartister en högre förekomst av röstproblem jämfört med flera andra yrkesgrupper.  Syfte Föreliggande studie syftade till att undersöka musikalstudenters upplevelse av sin tal- och sångröst i jämförelse med amatörsångares upplevelser av sin röst. Utöver detta avsåg även studien att bidra med kunskap om användbarheten av RHI och RHI-s för respektive grupp. Metod Studien hade två deltagargrupper; interventionsgruppen vilken bestod av tretton musikalstudenter (7 kvinnor, 6 män) från Musikalakademien i Umeå och kontrollgruppen vilken utgjordes av 13 amatörsångare (10 kvinnor, 3 män) från körer i Umeå och Linköping. Samtliga deltagare bedömde sin röst utifrån validerade självskattningsformulär för talröst (RHI) och sångröst (RHI-s). Utfallen studerades och jämfördes på grupp- och individnivå. Resultat Samtliga deltagare upplevde större problem med sångrösten än talrösten. Amatörsångarna upplevde mer tal- och sångröstproblem än musikalartisterna. Slutsatser Studien visade att skolade musikalstudenter upplever lägre grad av röstproblem i jämförelse med oskolade amatörsångare. Sångröstproblem förekom i högre utsträckning än talröstproblem hos båda grupperna. Det validerade självskattningsformuläret RHI-s (för sångröst) bör användas för att studera professionella sångare. Det likvärdiga formuläret RHI (för talröst) är att föredra vid klinisk röstbedömning av amatörsångare.

WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa antogs 2001. ICF är framtaget för att skapa ett gemensamt språk genom olika ICF koder som anses vara användbara både kliniskt och inom forskningen. Genom att länka mätinstrument som redan används, exempelvis självskattningsskalor, till ICF underlättas kommunikation och jämförelser av olika resultat internationellt. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilken ämnesspecifik självskattningsskala inom hörselområdet som använts mest inom forskningen mellan åren 2000-2009 och länka den till ICF. Vi använde oss av en systematisk litteratur-studie i form av en totalundersökning för att hitta den mest använda självskattningsskalan inom forskningen. Vid länkningen av den mest använda självskattningsskalan till ICF utförde vi en kvalitativ latent innehållsanalys och länkade självskattningsskalans påståenden systematiskt med hjälp av ICF linking rules. Abbreviated Profile of Hearing Aid Benefit (APHAB) var den mest använda självskattningsskalan inom forskningen mellan år 2000-2009. Länkningsresultatet visade att APHAB utifrån ett ICF perspektiv mäter komponenterna aktivitet och delaktighet, kroppsfunktion och omgivningsfaktorer. Det fortsatta arbetet med utveckling av ett Core Sets for Hearing Loss kommer underlätta användningen både kliniskt och inom forskningen. Ett relevant urval för användning inom hörselområdet gör ICF mer hanterbart, och underlättar därmed användningen av ICF både inom Sverige och internationellt.

The purpose of this study is to investigate student progression in oral presentations. During almost an entire academic year, the students have read the course Swedish 3. To be able to examine their development, their self-efficacy, attitudes and speech anxiety ub these situations are measured. Both general and gender-related developments are intended to be discerned, while the results of a parallel study form part of the study. The second study is made by abother student and examines exactly the same thinds as in this study, altough students who have read the course Rhetoric during the academic year. Thanks to this, a comparative study was akso made possible between the students who have read the respective course, ans this gives an insight into the impact of the courses on the students and their self-efficacy, attitudes and the speech anxiety for oral presentations.  The results regarding all the Swedish 3-student's self-efficacy, attitudes and speech anxiety showed that the students developed maginally in all three areas. Otherwise, from a static perspective, the results also showed that student's mental speech anxiety, ehich inculdes factors such as shaking, palpitations and redness. The gender-related result showed that women develop more than men, but that men's level is more static and is at a higher level from the beginning regarding the self-efficacy, the attitudes and the speech anxiety. This result alsp showed that women's speech anxiety us significanlty higher than men's and it also showed than women prefer to talk about personal things to a greater extent than men, although borh men and women seem to prefer to talk about more impersonal things during the course. Finally, the comparative study between Swedish 3 and rhetorical students showed that the rhetoric students self-efficacy regarding discussions in the classroom and the speech anxiety develops most, while Swedish 3 students attitudes to oral representations develop more than the rhetoric students. / Syftet med den här studien är att undersöka elevers progression inom muntliga framställningar. Eleverna har under nästan ett helt läsår läst kursen Svenska 3. För att kunna undersöka deras utveckling mäts deras självskattning, attityder och talängslan inför dessa situationer. Både en generell- och en genusrelaterad utveckling ämnas att skönjas, samtidigt som en parallell studies resultat utgör en del av studien. Den andra studien är gjord av en studiekamrat och undersöker exakt samma saker som i den här studien, fast på elever som under läsåret har läst kursen Retorik. Tack vare detta möjliggjordes även en komparativ studie mellan eleverna som har läst respektive kurs, och detta ger en insyn i kursernas inverkan på elevernas självskattning, attityder och talängslan inför muntliga framställningar. Resultatet gällande alla Svenska 3-elevernas självskattning, attityder och talängslan visade att eleverna utvecklades marginellt inom alla tre områden. I övrigt, utifrån ett statiskt perspektiv, visade resultatet också att elevernas mentala talängslan, som bland annat innefattar rädsla, oro och nervositet, är betydligt högre än den fysiska talängslan, som innefattar faktorer som skakningar, hjärtklappning och rodnad. Det genusrelaterade resultatet visade att kvinnor utvecklas mer än männen, men att männens nivå är mer statisk och ligger på en högre nivå från början gällande självskattningen, attityderna och talängslan. Detta resultat visade även att kvinnors talängslan är påtagligt högre än männens och det visade även att kvinnor föredrar att prata om personliga saker i större utsträckning än männen, även om både män och kvinnor under kursens gång verkar föredra att prata om mer opersonliga saker. Slutligen visade den komparativa studien mellan Svenska 3- och retorikeleverna att retorikelevernas självskattning gällande diskussioner i klassrummet och talängslan utvecklas mest, samtidigt som Svenska 3- elevernas attityder till muntliga framställningar utvecklas mer än retorikelevernas.

Syfte och frågeställningar Uppsatsen undersöker självskattning mot faktiskt resultat i förmåga till simning och livräddning i vatten hos unga vuxna.  1. Hur många av deltagarna anser sig ha förmåga till simning och vattenlivräddning?  2. Hur många av deltagarna har de faktiska förmågorna enligt resultat och observation av testerna? 3. Överensstämmer deltagarnas självskattning med observationsresultaten?  Metod Den här undersökningen handlar om självskattning och faktiskt resultat och därför har både självskattningsenkät och observation använts som metoder. Enkätundersökningen och observationen genomfördes vid samma tillfälle, dock var deltagarna fördelade över två testdagar. Självskattning och test utgick från Försvarsmaktens anställningskrav avseende simning 400 meter och livräddning i vatten, inklusive dykning ner till minst 3 meter. Urvalet av deltagare bestod av 181 studenter från Försvarshögskolans officersprogram, första terminen. Resultat I simning var det 91 procent som skattade sig själva som simkunniga enligt Försvarsmaktens definition, men det var 98 procent som klarade simtestet. I vattenlivräddning var det totalt 88 procent som skattade sig själva med den förmågan, och det var 88 procent som klarade testet. Slutsats Undersökningen ger slutsatsen att deltagarna tenderar att undervärdera sina förmågor till simning samtidigt som deltagarna visar på hög grad av självmedvetenhet vad gäller vattenlivräddning.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur eleverna upplever att de utvecklas i muntlig framställning under kursen Retorik. Syftet är även att undersöka ur högt eleverna rankar kursen Retorik jämfört med andra ämnen i förhållande till nytta efter gymnasiestudier. För att besvara syftet har två enkätundersökningar genomförts, en gång i september och en gång i maj. Enkäterna har mätt elevernas självskattning, attityd och talängslan inför muntliga framställningar samt hur högt de rankar ämnet Retorik.  Resultatet visar att eleverna självskattar att de blir bättre på att genomföra muntliga framställningar. Attityden förändras generellt inte medan elevernas talängslan minskar. Undersökningen visar även att eleverna rankar ämnet retorik högt i förhållande till hur stor nytta eleven kommer att ha av kursen, jämfört med andra ämnen, i framtiden. Svaren visar att de allra flesta eleverna har en förväntan om att de kommer behöva använda sig av muntlig framställning i framtiden.

Denna studie undersöker hur elever i årskurs 8 upplever att kreativitet utvecklas med hänsyn till hur de anser att kulturen i klassrummet är, avseende lärarrollen, bilduppgifternas utformning och stämningen mellan klasskamraterna. En enkät gjordes där 17 elever skattade sina möjligheter att arbeta med bilduppgifterna, hur lärarna agerade mot dem gällande uppmuntran att vara kreativa och ta risker, samt hur deras samarbete och respekt för klasskamrater såg ut. För att få en uppfattning om elevernas kreativitet gjordes även två kreativitetstester: ett i divergent tänkande, där de ombads komma på olika sätt att använda ett mjölkpaket, och ett i sammanbindande förmåga, där de tecknade färdigt en bild som redan innehöll ett antal element. Testerna samt enkäten visade att det för de undersökta eleverna fanns ett positivt samband mellan klassrumskulturen och hur eleverna upplevde att bilduppgifterna var utvecklande för kreativiteten. Det fanns samband mellan elevernas resultat på testerna och deras syn på klassrumskulturen, där sambandet var något starkare för testet i divergent tänkande. Eleverna ombads även uppskatta sin kreativitet, men denna uppskattning visade sig inte ha något samband med testerna. Möjliga förklaringar kan vara dålig självkännedom eller en vag bild av vad kreativitet innebär.

Skolämnet matematik är för många elever ett utmanande ämne och motivation är en avgörande faktor för att lära sig och också orka kämpa vidare när det är svårt. Det finns olika teorier om vad som påverkar motivationen och i denna uppsats så har vi valt ut fyra teorier som vi undersökt närmare, för att se om det finns något samband mellan hur högstadieelever skattar sin självtillit, självkänsla, motivation och självvärdering av ämneskunskaper. Vi gjorde en kvantitativ undersökning där studiens data utgjordes av enkäter som högstadieelever besvarade. Eleverna skattade sig själva utifrån en femgradig skala på varje fråga hur väl de höll med på påståendet eller inte. Resultatet av studien visar på någragenomgående mönster. Dels är det en skillnad mellan könen där killarna skattar sig högre vad det gäller självkänsla, självtillit och självvärdering av ämneskunskaper. Dels en skillnad på hur könen skattar sig inom motivation där tjejerna skattar sig högre än killarna. Något som motiverar eleverna i hög grad är att lyckas på proven vilket ligger i linje med vad forskning visar.

Bakgrund. Trycksår är ett ofta förekommande sår och den näst dyraste vårdskadan inom svensk slutenvård. Den årliga kostnaden för trycksår i Sverige är mellan 2-8 miljarder svenska kronor. Tidigare studier uppmärksammar att sjuksköterskor ofta har bristfälliga kunskaper om trycksår och att detta till viss mån skulle kunna bero på brister i sjuksköterskeutbildningen. Syfte. Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskestudenter i termin sex skattade den erhållna utbildning och om de ansåg sig vara förberedda på att utföra bedömning och behandling av trycksår. Metod. En komparativ enkätstudie riktad mot sjuksköterskestudenter i termin sex utförd på två lärosäten i södra Sverige. Resultatet. Totalt medverkade 106 studenter i studien. Sammantaget uppgav ca 60 % av studenterna att de kände sig mycket/ganska förberedda inför att bedöma och behandla trycksår. Störst osäkerhet kunde ses gällande val av omläggningsmaterial och upprensning av trycksår. En övervägande andel av sjuksköterskestudenter, på båda lärosätena, ansåg att den erhållna utbildningen i mycket/ganska liten utsträckning givit kunskaper och färdigheter om bedömning och behandling av trycksår. Den vanligaste metoden som sjuksköterskestudenterna hade för avsikt att använda, som legitimerade sjuksköterskor, för att uppdatera sina kunskaper var att söka i Vårdhandboken och den minst vanliga var att läsa vetenskapliga artiklar. Konklusion. Fler övningstillfällen i klinisk läromiljö och under verksamhetsförlagd utbildning skulle kunna gynna inlärningen av praktiska färdigheter. Evidensbaserad omvårdnad behöver ta större plats när sjuksköterskestudenter uppdaterar sina kunskaper om trycksår. / Background. Pressure ulcer is a common wound and the second most expensive injury during care within Swedish inpatient care. The annual cost of pressure ulcer in Sweden is between 2-8 billion Swedish Kronor. Previous studies note that nurses often have inadequate knowledge about pressure ulcers and that this to some extent could be due to inefficiency in the education of nurses’. Aim. The aim of the study was to explore how student nurses’ valued the obtained education and whether they considered themselves to be prepared to assess and treat pressure ulcers. Method. A comparative survey directed towards term six student nurses’, conducted in two universities in southern Sweden. Result. A total of 106 students participated in the study. Overall about 60 % of the students reported that they felt very/fairly prepared to assess and treat pressure ulcers. The biggest uncertainty could be seen regarding the choice of dressing materials and debridement of pressure ulcers. A majority of student nurses’, at both universities, held that the obtained education had provided knowledge and skills in very/fairly small extent when it came to the assessment and treatment of pressure ulcers. The most common method that student nurses’ intended to use, as registered nurses’, to update their knowledge and skills was to search Vårdhandboken and the least common method was to read scientific articles. Conclusion. More exercises in clinical learning environment and during clinical training could benefit student nurses’ learning of practical skills. Evidence-based treatment aught to take a bigger role when nursing students update their knowledge on pressure ulcers.

Denna analys syftade till att undersöka avståndet mellan en spelares självuppfattade arketyp och dess faktiska sådana, genom linsen maktbaser. För detta valdes en makt-typologi ut: French och Ravens maktbaser. En dykning in i begreppet arketyper och dess ursprung i Jungs teorier följdes av två spelfokuserade typologier: Brainhex spelararketyper och Jungs arketyper, samt en kort bakgrund till verktyget för analysen: brädspelet Carcassonne. Metoden bestod av tre faser: en enkät, en observation samt en gruppintervju. Momenten upprepades tre gånger med olika grupper av tre spelare plus en studieledare. Deltagarna var vänner till studieledarna och hade erfarenhet av Carcassonne. Sammanfattningsvis konstaterades spelarnas arketyper vara föränderliga beroende på en rad olika variabler, däribland umgänget. Makt konstaterades vara ett svårobserverat fenomen, som inte visade sig i den utsträckning som förväntades. Slutligen konstaterades det att en enda studie på ämnet inte räcker för att dra några slutsatser och att vidare studier behövs.

Inom svensk logopedi används idag olika former av röstbehandling och en av dessa är resonansrörsmetoden, som är en relativt outforskad behandlingsmetod. Föreliggande studie syftar till att utifrån patienternas självskattning utvärdera två typer av röstbehandling; traditionell svensk röstbehandling och resonansrörsmetoden. Patienterna som ingick i studien var diagnostiserade med en funktionell eller funktionellt organisk röststörning och var över 18 år. Innan behandlingen påbörjades slumpades patienterna till endera behandlingsmetod, eller till en grupp som randomiserades efter åtta veckors väntetid. Totala antalet patienter var 19; elva i gruppen som har fått traditionell röstbehandling och åtta i gruppen som har genomgått resonansrörsmetoden. Nio av de 19 patienterna, har även genomgått ett uppföljningsbesök fyra månader efter avslutad behandling. Endast tre patienter ingick i den sent randomiserade gruppen. Utvärderingen av behandlingarna har skett genom användning av självskattningsinstrumenten RHI (Rösthandikappindex) och Swe-VAPP (Swedish Voice Activity and Participation Profile) som patienterna fyllt i före påbörjad behandling och efter avslutad behandling, samt vid uppföljningsbesöket (fyra månader efter avslutad behandling). Den sent randomiserade gruppen fyllde även i de båda självskattningsinstrumenten åtta veckor innan påbörjad behandling. Hela gruppen patienter förbättrades signifikant gällande totalpoäng på RHI och Swe-VAPP, samt uppdelat på de två behandlingsmetoderna. Det framkom vissa skillnader mellan patienternas självskattningar inom subkategorierna på de båda instrumenten, dock påvisar resultaten att ingen av behandlingarna hade bättre effekt än den andra. Patienterna i de båda behandlingsgrupperna upplevde en signifikant förbättring efter behandling, samt att förbättringen kvarstod fyra månader efter avslutad behandling, vilket indikerade på att behandlingarna gett effekt över tid.