Under den senaste tiden har ett stort intresse vigts åt förhållandet mellan kreativitet och kontroll. Forskning inom området påvisar motstridiga resultat, somliga påstår att kreativitet kan hämmas av kontroll, medan andra hävdar att kontroll kan främja kreativitet. Från ett styrningsperspektiv är det viktigt att förstå vad ledare kan göra för att påverka kreativiteten, men ledarens roll i denna kontext är relativt outforskad. Syftet med uppsatsen är att utforska hur ledare kan påverka anställdas kreativitet inom ramen av ett kontrollsystem. En kvalitativ undersökning utfördes på ett företag där de anställda förväntades vara kreativa och frambringa nya tekniska lösningar på problem som kunder efterfrågade. Studiens resultat visar att ledarens roll att påverka kreativitet inom ramen av ett kontrollsystem är direkt kopplat till (a) vilken typ av kreativitet som efterfrågas, samt (b) hur väl kontrollsystemet är anpassat till den efterfrågade typen av kreativitet. Studiens teoretiska bidrag är insikten att forskare bör ta hänsyn till och presentera vilken typ av kreativitet som undersöks för att undvika motstridiga resultat i framtiden. För utövare innebär detta att ledare som avser främja kreativitet i sitt agerande eller utformar kontrollsystem runt kreativitet måste identifiera vilken typ av kreativitet som efterfrågas i organisationen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur man kan mäta matematisk kreativitet på olika sätt och att jämföra den matematiska kreativiteten mellan olika åldrar och mellan könen. 142 elever från åk 6, åk 8 och åk 1 i gymnasiet gjorde två test, test A och test B. Resultaten från test A visade att eleverna i stor omfattning saknar den kreativitet som behövs för att inte fortsätta att använda samma strategi när den inte är optimal längre. I detta test visade pojkarna bättre resultat än flickorna. När det i test B gällde att komma på många rätta lösningar var det deltagarna från åk 8 som visade större kreativitet än de övriga deltagarna i detta test. Studien antyder att det är viktigt att eleverna får en varierad matematikundervisning där de provar olika sätt att tänka. I test A verkar det finnas en grupp deltagare som inte vågar bryta en etablerad strategi utan de återgår hellre till att använda en intränad strategi även om den inte är den bästa. Deltagarna från åk 6 visade minst matematisk kreativitet i de båda testen i jämförelse med de andra två årskurserna.

Denna studie undersöker hur elever i årskurs 8 upplever att kreativitet utvecklas med hänsyn till hur de anser att kulturen i klassrummet är, avseende lärarrollen, bilduppgifternas utformning och stämningen mellan klasskamraterna. En enkät gjordes där 17 elever skattade sina möjligheter att arbeta med bilduppgifterna, hur lärarna agerade mot dem gällande uppmuntran att vara kreativa och ta risker, samt hur deras samarbete och respekt för klasskamrater såg ut. För att få en uppfattning om elevernas kreativitet gjordes även två kreativitetstester: ett i divergent tänkande, där de ombads komma på olika sätt att använda ett mjölkpaket, och ett i sammanbindande förmåga, där de tecknade färdigt en bild som redan innehöll ett antal element. Testerna samt enkäten visade att det för de undersökta eleverna fanns ett positivt samband mellan klassrumskulturen och hur eleverna upplevde att bilduppgifterna var utvecklande för kreativiteten. Det fanns samband mellan elevernas resultat på testerna och deras syn på klassrumskulturen, där sambandet var något starkare för testet i divergent tänkande. Eleverna ombads även uppskatta sin kreativitet, men denna uppskattning visade sig inte ha något samband med testerna. Möjliga förklaringar kan vara dålig självkännedom eller en vag bild av vad kreativitet innebär.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur kompositörer inom genren svensk folkmusik idag går till väga när de komponerar ny musik, hur deras arbetsprocess ser ut och vilka arbetssätt de använder sig av. Det teoretiska perspektivet är hämtat från Stan Bennet och Max Grafs tidigare forskning om hur kompositionsprocessen ser ut för kompositörer inom konstmusikgenren. Ett didaktiskt perspektiv används också som utgångspunkt. Bakgrunden till arbetet baserar jag på tidigare forskning om kompositionsprocessen, forskning om gehörsmusik och kreativitet och idé-skapande. Jag ser även till vikten av att tränas i sitt divergenta tänkande som komponerande innebär. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med tre kompositörer inom genren svensk folkmusik. Studien fokuserar på deras respektive processer och ifall det finns gemensamma drag de tre kompositörerna emellan. Resultatet visar att processen kan se väldigt olika ut, och att såväl intuitivt eller omedvetet som aktivt och medvetet komponerande sker. Något som är viktigt för kompositionen är att det finns en naturlighet i processen, att låten inte ska vara framtvingad även om kompositören arbetar aktivt med komponerandet av låten, samt att arbetsprocessen är individuell på så sätt att varje kompositör kan ha flera tillvägagångssätt Slutligen diskuteras även hur komponering kan användas i en undervisningssituation. / The purpose of this study is to see how composers in the genre “Swedish traditional music” work as they compose new music, to see their working process and what working methods they use. I will be using the theoretical perspective of Stan Bennett and Max Graf earlier research on the process in composing music in classical music. A didactic perspective is also used. I base my work on earlier researches in the area of composing, the creative process and creation in other areas. I also see to importance of divergent mind processes, which is a part of the process of composing. The study has been done by qualitative interviews of three composers in the genre of Swedish traditional music. The study focuses on their separate processes and common features. The result shows that the process can be diversified, and both intuitive and active thinking processes are being used. It is important that there is naturalness in the process. Although it´s an active process of composing, the song can´t be forced. I will present each composer one at the time and then summarize, this because the working process is so individual and each composer can have various processes. Finally I see to how composing can be used in the art of teaching.

Vikten av överraskning är känd och bevisad inom krigsvetenskapen och i de svenska doktrinerna anges att överraskning uppnås genom att agera oväntat och oförutsägbart. Men har verkligen svenska arméofficerare förmågan att göra det oväntade och oförutsägbara? Denna kvalitativa enfallsstudie studerar svenska officerares planering på taktiska nivå i syfte att undersöka vilken variation som finns i resultatet då en brist på variation tyder på en risk att vara förutsägbar. I ett första steg genomförs som en innehållsanalys av 13 stridsplaner och studien finner en oroväckande likhet där 77% möter fienden på liknande sätt. Denna brist på variation funnen på taktiska nivå riskerar också att sprida sig till högre nivåer via gemensam planering och personalförsörjning. I ett andra steg med hjälp av en enkät beskriver studien påverkan på variationen utifrån tre olika perspektiv: kontexten, den militära organisationen och beslutsfällor.  Där finner studien att kontexten har haft störst påverkan följt av beslutsfällor och slutligen den militära organisationen. Resultatet från studiens första del avseende variation bedöms generaliserbart till en större population medan resultatet avseende orsaker är för sammanhangsbundna för att innehålla en stor generaliserbarhet. Slutsatsen hos studien är att det finns en brist på variation som riskerar att motståndaren kan förutsäga stridsplanerna. Orsakerna bland annat sprungna ur kontexten, den militära organisation och beslutsfällor är viktiga alla tre att ta i beaktande som hämmande faktorer och hantera som en helhet för att råda bot på bristen av variation. Här identifieras metoden som en viktig komponent för att hantera hämmande likväl som stimulerande faktorer.