<p>Överraskning är en av Försvarsmaktens sju grundprinciper för krigföring. Syftet med uppsatsen är att få fram åtgärder som är viktigt vid planerandet och genomförandet av en överraskningsoperation. Problemställningen jag sätt är enligt följande:</p><p>Vilka åtgärder krävs för att planera och genomföra en lyckad överraskningsoperation? </p><p>Källorna jag har nyttjat är tagna utifrån en stor tidsperiod med början på Clausewitz bok ”Om kriget”. Därefter så har militärteoretikern Liddell Harts texter studerats. Som de mer moderna och nutida källorna så har den svenska markstrids doktrinen och en sammanställning av den rysksovjetiska doktrinen studerats.</p><p>Mest framträdande av åtgärderna i planeringsfasen är åtgärden,<em> förstärka det förväntade, </em>ytterliggare framtagna åtgärder i denna fas är åtgärder som <em>förtegenhet</em> och <em>handlingskraftig ledning</em> m fl. I genomförandefasen framkom åtgärden, <em>slå oväntat</em> som den mest utmärkande. Andra åtgärder i denna genomförandet är åtgärder som <em>snabbhet</em> och <em>slå mot avgörande punkter</em> m fl.</p>

Överraskning är en av Försvarsmaktens sju grundprinciper för krigföring. Syftet med uppsatsen är att få fram åtgärder som är viktigt vid planerandet och genomförandet av en överraskningsoperation. Problemställningen jag sätt är enligt följande: Vilka åtgärder krävs för att planera och genomföra en lyckad överraskningsoperation?  Källorna jag har nyttjat är tagna utifrån en stor tidsperiod med början på Clausewitz bok ”Om kriget”. Därefter så har militärteoretikern Liddell Harts texter studerats. Som de mer moderna och nutida källorna så har den svenska markstrids doktrinen och en sammanställning av den rysksovjetiska doktrinen studerats. Mest framträdande av åtgärderna i planeringsfasen är åtgärden, förstärka det förväntade, ytterliggare framtagna åtgärder i denna fas är åtgärder som förtegenhet och handlingskraftig ledning m fl. I genomförandefasen framkom åtgärden, slå oväntat som den mest utmärkande. Andra åtgärder i denna genomförandet är åtgärder som snabbhet och slå mot avgörande punkter m fl.

At the beginning of WWII, British shipping was attacked by German submarines repeatedly. The Germans often tried to use the element of surprise in their attacks. Some attacks succeeded and others failed. But what does it take to conduct a surprise attack?   The purpose of this thesis is, based on theories dealing with the element of surprise, to examine the validity of the theories in two surprise attacks at the tactical level carried out by the German submarine U 47 in September and October 1939. The theory is explained through five independent variables; unpredictability, change of pace, analysis of the opponent, deception and initiative. The thesis uses case study methodology with a structured, focused comparison approach.   The results indicate that only three of the five variables appeared in both of the cases. The conclusion is that in order to conduct a surprise attack at the tactical level, the attack needs to be permeated with unpredictability, deception and initiative.

Surprise as a method for achieving success in combat has been a key factor since the dawn of warfare. This study has analyzed what key factors are needed to achieve strategic surprise by examining existing theories on the subject by applying them on two strategic surprise operations during the second World War. The study has combined several of the best known military theorists understanding of surprise to an analytical framework that was applied to the two cases. The results show that existing theories on surprise has the ability to explain how strategic surprise is achieved but not all given indicators were met. Deception, secrecy, originality and speed was shown to be the four key factors needed. Planning and implementing these factors during the operation will increase the chance of achieving strategic surprise and prevent the enemy from detecting and successfully deploying its troops to intercept the incoming offensive.

Överraskning är en princip som utgör en väsentlig framgångsfaktor för att lyckas med krigföring. Genom detta skapas en naturlig frågeställning om vad som motverkar konsekvenserna av överraskning samt hur förband och individer återhämtar sig från överraskning. Principen flexibilitet används idag som lösning och det blir intressant att studera hur övning och träning genomförs i den svenska armén för att utveckla chefers förmåga att återhämta sig från överraskning. I studien undersöks dels förutsättningarna för den svenska arméns doktriner att tillämpa militärteori kring flexibilitet samt dels hur övning och träning av svenska arméns högre chefer genomförs. Med dessa utgångspunkter utvecklas en teoretisk modell i syfte att beskriva hur Armén skulle kunna utveckla övning och träning på principerna överraskning och flexibilitet. Resultaten påvisar att övning och träning av Arméns högre chefer främst behöver utvecklas relaterat till konceptuell och doktrinär flexibilitet samt kognitiv och ledningsflexibilitet. En viktig del kopplat till ledningsflexibiliteten är att det krävs vaksamhet för att säkerställa att detalj- och centralstyrning som ett led i förvaltningslogiken inte påverkar insatslogikens uppdragstaktik negativt. Studiens resultat påvisar också att de nu rådande doktrinerna utgör en tillräckligt god grund för att implementera studiens flexibilitetsteori.

The question of how to use your forces to successfully defeat your enemy is as old as warfare itself. Today maneuver warfare is the leading theory in the west, but it can´t explain the human experience of combat and how it effects the outcome of battle. The purpose of this essay is to analyze the human perspective of combat to see if it can explain the outcome of battle on the tactical level, where a smaller force successfully defeats a larger one.  This essay will apply Jim Storr´s theory of tactical success to the successful assault on Fort Eben Emael by German forces in the spring of 1940 in the form of a case study, to test whether it can explain this problem. Surprise was a vital success factor for the Germans, facing larger, well-fortified Belgian defenders. Storr highlights the human perspective of combat, and that surprise and shock can lead to collapse of the organization and the will to fight at the tactical level. The results indicate that Storr´s theory can explain the outcome of a battle thru the human perspective where surprise and shock lead to organizational collapse.

Överraskning är en av krigföringens etablerade grundprinciper och har fascinerat under lika lång tid det betraktats meningsfullt att förstå krigföring. Paradoxalt nog befinns principen vara såväl förhållandevis outforskad som abstrakt och allmänt hållen trots sin oomtvistliga funktion genom historien. Undersökningens syfte är att med en teoriutvecklande ansats identifiera vilka framgångsfaktorer som bidrar till en lyckad överraskning i amfibieoperationer. Undersökningen har med en hypotetisk-deduktiv metod, där såväl en referenshypotes som delhypoteser genererats, använts för hypotesprövning av två empiriska fall, räderna mot St Nazaire 1942 och Makin Island 1942.   Resultatet identifierar efter en falsifikationsprincip att framgångsfaktorerna vilseledning, operationssäkerhet, tempo och originalitet har en giltighet som bidrag till en lyckad överraskning i amfibieoperationer. Teoriutvecklingsmässigt påvisar även resultatet att originalitet är den framgångsfaktor som möjliggör och är dimensionerande för de övriga framgångsfaktorernas bidrag till en lyckad överraskning. Rekommendationsmässigt och i termer av en ökad generaliserbarhet bör fler empiriska prövningar genomföras för att än bättre förstå vad som bidrar till en lyckad överraskning.

Special forces have been a part of nations military capabilities for quite some time but what is it really that they can contribute with that is beyond the means of more conventional forces, and how should an operation executed by special forces be conducted? During the Falklands war, the Special Air Service (SAS) performed numerous operations that were important to the overall campaign of retaking the Falkland Islands, but why were they successful, and in some cases unsuccessful?   This paper aims to utilise McRavens theory on relative superiority to see if it possible to explain why special operations succeed or fail. Through a qualitative case study, the principles of McRavens theory are applied on two separate operations which were conducted by the SAS during the Falklands war. The principles being Simplicity, security, repetition, surprise, speed and purpose. These principles together form the basis on which relative superiority is achieved and as this paper shows can help to explain why special forces succeed or fail with their missions. The results of the paper also show that even if the principles are a prerequisite for success, the elements which make up these principles do not necessarily need to be fulfilled for an operation to be successful.   In summary, this paper shows that McRavens theory on relative superiority can be used to explain why special forces succeed or fail. But it is important to note that the elements themselves which the principals are built upon of do not necessarily spell success on their own.

<p>Denna studie behandlar den grundläggande principen överraskning som anses vara en av de klassiska principerna i krig och krigföring. Studien syftar till att ge författaren och läsaren en fördjupad kunskap i begreppet överraskning samt klarlägga skillnad mellan österländsk och västerländsk syn. Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrån utvald litteratur för att sedan analyseras och jämföras för att få fram skillnader eller likheter mellan de två motparter som väst och öst står för. Mot slutet drar författaren ett antal slutsatser som besvarar frågeställningen finns det någon skillnad i synen på överraskning mellan västerländskt och österländskt synsätt? Avslutningsvis diskuteras resultatet och författaren ger förslag på ny forskning med anknytning till ämnet.</p> / <p>This study deals with the subject of military theory and the essence of the classic principles of warfare. Since ancient times, surprise, has had a profound effect on how different nations and people have fought and made use of tactics and today still, surprise is something that characterize the modern battlefield. As an example, one can mention the attack on the World Trade Centre on the 11th of September 2001 where consequences had major effects on the political and strategic level. In conflicts around the globe surprise attacks are not uncommon and we continue to exploit this principle, although weapons technology and tactics have evolved. The focus of this work has been to analyze the principle and make a comparative analysis between Eastern and Western thoughts and approach. Is there a difference or do both sides have the same view on the principle of surprise? This study is based on ideas from recognized military theorists Carl von Clausewitz and Sun Tzu as well as doctrines from the former Soviet Union and now Russia and Sweden. The purpose of this study is mainly to give the author a deeper knowledge of the subject. The author’s will is to later use this knowledge in his profession. Initially, the author has studied theorists and doctrine in order to describe their perception of the concept. After that the author has analyzed the results and come to certain conclusions. Finally, the author discussed the results and also explains what he believe that future studies on this topic should focus on.</p>

<p>Idag är krigföringens principer en vedertagen del av svensk doktrin. Så har det inte alltid varit. För ungefär ett sekel sedan tvistade militära tänkare i väst om det överhuvudtaget fanns något som kunde kallas för krigföringens principer. Det finns än idag de som hävdar att det inte finns några principer, eller att krigföring är en konst och inte en vetenskap. I Försvarsmaktens doktriner är dessa principer dock en väsentlig komponent. Detta arbete skildrar hur principerna gradvis tog sig in i Försvarsmaktens reglementen och doktriner för armén samt belyser hur de olika principerna dök upp, byttes ut och fick olika innebörd sedan de först implementerats i ett svenskt reglemente 1924.</p> / <p>The aim of this essay is to outline how the principles of war were implemented in Swedish army regulations and doctrines. The essay attempts to answer the following questions: What trends can be identified with regards to the importance of different principles? How have the principles been understood historically? The material used consists mainly of regulations and doctrine for the Swedish army from different parts of the 20th century. The method of the author is to analyze and compare the different regulations to come to conclusions about the importance of the principles of war in Swedish military history. The results of the essay indicate that surprise is the principle that has been a part of Swedish regulations the longest. This in turn could indicate that surprise is the principle that is the least susceptible to change in tactics and modernization.</p>