<p>Doktriner utgör väpnade styrkors viktigaste beskrivning avseende hur man avser använda militära medel för att uppnå politiska mål. För att tjäna sitt syfte bör doktriner utvecklas med rationella utgångspunkter som omvärldens utveckling och senaste forskning. Dock menar många att andra faktorer sprungna ur kulturella traditioner och organisationers särintressen påverkar tillkomsten av doktriner.</p><p>Civil-militärt samarbete har i moderna konflikter blivit allt mer betydelsefullt. Strategier för fredsfrämjande insatser i dagens komplexa konflikter bygger i allt högre grad på integrerade insatser mellan flera olika funktioner och aktörer. Civil-militärt samarbete har dock traditionellt haft en underordnad, stödjande roll i militära organisationer.</p><p>I denna uppsats undersöks forskningens roll i doktrinutveckling. Mer specifikt undersöks om doktriner inom det högaktuella området, civil-militärt samarbete, tagit till sig och omfattar den aktuella forskningen inom ämnesområdet. Storbritanniens och USA:s doktriner för civil-militärt samarbete har jämförts med aktuell forskning. Resultatet visar att dessa doktriner på ett bra sätt tillvaratagit forskningens uppfattningar. </p> / <p>Doctrines constitute armed forces most important guidelines on how to achieve political objectives with military means. To serve its purpose doctrines should be developed on rational grounds based on current world situation and most recent research. However many thinks that other factors such as organisations cultures and special interests influence doctrinal development.</p><p>Civil-military cooperation has in contemporary conflicts gained in importance. Strategies in complex peace support operations are increasingly based on integrated approaches between various functions and actors. Civil-military operations have traditionally played a secondary and supportive role in military organisations.</p><p>This paper will study the role of scientific research in doctrinal development. More to the point, doctrines within the highly topical field of civil-military cooperation are tested regarding coherence with recent research. Doctrines concerning civil-military cooperation in Great Britain and United States have been compared to recent research. The result shows that these doctrines have taken care of relevant opinions within recent scientific research.</p>

<p>Idag är krigföringens principer en vedertagen del av svensk doktrin. Så har det inte alltid varit. För ungefär ett sekel sedan tvistade militära tänkare i väst om det överhuvudtaget fanns något som kunde kallas för krigföringens principer. Det finns än idag de som hävdar att det inte finns några principer, eller att krigföring är en konst och inte en vetenskap. I Försvarsmaktens doktriner är dessa principer dock en väsentlig komponent. Detta arbete skildrar hur principerna gradvis tog sig in i Försvarsmaktens reglementen och doktriner för armén samt belyser hur de olika principerna dök upp, byttes ut och fick olika innebörd sedan de först implementerats i ett svenskt reglemente 1924.</p> / <p>The aim of this essay is to outline how the principles of war were implemented in Swedish army regulations and doctrines. The essay attempts to answer the following questions: What trends can be identified with regards to the importance of different principles? How have the principles been understood historically? The material used consists mainly of regulations and doctrine for the Swedish army from different parts of the 20th century. The method of the author is to analyze and compare the different regulations to come to conclusions about the importance of the principles of war in Swedish military history. The results of the essay indicate that surprise is the principle that has been a part of Swedish regulations the longest. This in turn could indicate that surprise is the principle that is the least susceptible to change in tactics and modernization.</p>

Idag är krigföringens principer en vedertagen del av svensk doktrin. Så har det inte alltid varit. För ungefär ett sekel sedan tvistade militära tänkare i väst om det överhuvudtaget fanns något som kunde kallas för krigföringens principer. Det finns än idag de som hävdar att det inte finns några principer, eller att krigföring är en konst och inte en vetenskap. I Försvarsmaktens doktriner är dessa principer dock en väsentlig komponent. Detta arbete skildrar hur principerna gradvis tog sig in i Försvarsmaktens reglementen och doktriner för armén samt belyser hur de olika principerna dök upp, byttes ut och fick olika innebörd sedan de först implementerats i ett svenskt reglemente 1924. / The aim of this essay is to outline how the principles of war were implemented in Swedish army regulations and doctrines. The essay attempts to answer the following questions: What trends can be identified with regards to the importance of different principles? How have the principles been understood historically? The material used consists mainly of regulations and doctrine for the Swedish army from different parts of the 20th century. The method of the author is to analyze and compare the different regulations to come to conclusions about the importance of the principles of war in Swedish military history. The results of the essay indicate that surprise is the principle that has been a part of Swedish regulations the longest. This in turn could indicate that surprise is the principle that is the least susceptible to change in tactics and modernization.

Doktriner utgör väpnade styrkors viktigaste beskrivning avseende hur man avser använda militära medel för att uppnå politiska mål. För att tjäna sitt syfte bör doktriner utvecklas med rationella utgångspunkter som omvärldens utveckling och senaste forskning. Dock menar många att andra faktorer sprungna ur kulturella traditioner och organisationers särintressen påverkar tillkomsten av doktriner. Civil-militärt samarbete har i moderna konflikter blivit allt mer betydelsefullt. Strategier för fredsfrämjande insatser i dagens komplexa konflikter bygger i allt högre grad på integrerade insatser mellan flera olika funktioner och aktörer. Civil-militärt samarbete har dock traditionellt haft en underordnad, stödjande roll i militära organisationer. I denna uppsats undersöks forskningens roll i doktrinutveckling. Mer specifikt undersöks om doktriner inom det högaktuella området, civil-militärt samarbete, tagit till sig och omfattar den aktuella forskningen inom ämnesområdet. Storbritanniens och USA:s doktriner för civil-militärt samarbete har jämförts med aktuell forskning. Resultatet visar att dessa doktriner på ett bra sätt tillvaratagit forskningens uppfattningar. / Doctrines constitute armed forces most important guidelines on how to achieve political objectives with military means. To serve its purpose doctrines should be developed on rational grounds based on current world situation and most recent research. However many thinks that other factors such as organisations cultures and special interests influence doctrinal development. Civil-military cooperation has in contemporary conflicts gained in importance. Strategies in complex peace support operations are increasingly based on integrated approaches between various functions and actors. Civil-military operations have traditionally played a secondary and supportive role in military organisations. This paper will study the role of scientific research in doctrinal development. More to the point, doctrines within the highly topical field of civil-military cooperation are tested regarding coherence with recent research. Doctrines concerning civil-military cooperation in Great Britain and United States have been compared to recent research. The result shows that these doctrines have taken care of relevant opinions within recent scientific research.

ABSTRACT: The aim of this essay is to analyze whether the development of the Principles of War in small states´ doctrine has been influenced by the doctrinal development of alliances after the start of an international cooperation. The author suggests that the development of the Principles of War can be understood through theories of doctrinal development. The theory used for this analysis states that small states depend on alliances, such as NATO, and therefore adapt their doctrine to better match the doctrine of the alliance. Since the Principles of War are the foundation of doctrine, such an adaption should lead to an adaption of the Principles of War as well. The analysis will be made using Swedish Army field manuals as a basis. These will be compared to NATO´s, in order to see whether or not Sweden has adapted its Principles of War following its membership of the Partnership for Peace. The results show that today the Swedish Principles of War are more similar to NATO´s than they were in 1982, which suggests that they have been adapted to better match those used by NATO. Although this essay does not analyze the reasons why, the results imply that theories of doctrinal development also include the development of principles of war. Analysis of the reasons why could be used as a basis for further research. / SAMMANFATTNING: Syftet med denna uppsats är att analysera huruvida utvecklingen av krigföringens principer i småstaters doktriner har influerats av den doktrinära utvecklingen i allianser efter ett påbörjat internationellt samarbete.   Författaren föreslår att utvecklingen av krigföringens principer kan förstås genom teorier avseende doktrinutveckling. Teorin som används för uppsatsens analys anger att små stater är beroende av allianser med exempelvis NATO, och därför måste anpassa sina doktriner så att de bättre matchar alliansens doktriner. Eftersom krigföringsprinciperna är en stor del av doktriner, bör en sådan doktrinanpassning leda till en anpassning av krigföringens principer också.   Analysen kommer att göras utifrån svenska arméreglementen, vilka kommer att jämföras med NATOs, för att undersöka huruvida Sverige har anpassat sina krigföringsprinciper till att bättre matcha NATOs efter dess medlemskap i Partnership for Peace.   Resultaten visar att de svenska krigföringsprinciperna är mer lika NATOs idag än vad de var 1982, vilket tyder på att de har anpassats för att bättre matcha de som används av Nato. Även då denna uppsats inte analyserar orsakerna till varför, så indikerar resultaten att teorier om doktrinutveckling även omfattar utvecklingen av krigföringens principer. Analys av anledningar till varför skulle kunna användas som en grund för vidare forskning.

Manöverkrigföring är en central del i Försvarsmaktens syn på stridens genomförande och nyttjandet av sina väpnade resurser. Manöverkrigföring och manövertänkande tillmäts också stort utrymme i den militärstrategiska doktrinen. Med anledning av beslut om tillämpning för Militärstrategisk doktrin 2012 och därmed upphävandet av Militärstrategisk doktrin 2002 fann jag det värdefullt att analysera utvecklingen inom förhållningssättet till manöverkrigföring i doktrinen. Med kvalitativ textanalys som metod jämförde jag de båda doktrinerna i hänseende till manöverkrigföring och manövertänkande för att se om det skett någon utveckling. Jag belyste även möjliga påverkande faktorer på doktrinutvecklingen i två internationella insatser, nämligen KFOR och Isaf. Jag fann att en utveckling har ägt rum i förhållningssättet till manöverkrigföring och manövertänkande och att Militärstrategisk doktrin 2012 har ett mer nyanserat förhållningssätt än sin föregångare som hade ett mer okritiskt och föråldrat förhållningssätt till manöverkrigföring. / Maneuver warfare is a central part of the Swedish armed forces way of conducting battle and its use of its armed resources as a whole. Maneuver warfare and maneuver thinking is also an extensive part of the strategic doctrine. Due to the decision to implement the 2012 edition of the strategic doctrine and thereby to withdraw the 2002 edition I found it of value to analyze the development of the attitude towards maneuver warfare in the strategic doctrine. By the method of qualitative text analysis I compared the two strategic doctrines with maneuver warfare and maneuver thinking as the point of view to establish whether a change had taken place. I also illuminated possible factors in the doctrinal development by pointing out two international operations, KFOR and Isaf, as influential factors. I found that a developmental change had taken place in the attitude towards maneuver warfare and maneuver thinking. The 2012 edition of strategic doctrine had a more nuanced attitude than its predecessor that had a more uncritical and dated view concerning maneuver warfare.