I denna rapport undersöks i vilken grad av hög eller låg spelmekanik gällande kontroll och rörelser av en avatar i ett spel, skapar högst benägenhet hos en spelare att vilja spela ett casual spel. Undersökningen utgår ifrån spelmekanik, Flow och kontroll. Två varianter av ett och samma spel utvecklades som representerade vardera grad av hög eller låg spelmekanik. Undersökningen gjordes sedan på en urvalsgrupp som spelade båda varianterna av spelet i olika ordningar för att sedan bli intervjuade. Resultatet i min rapport tyder på att deltagarna var lika benägna att spela båda graderna. Men äldre personer och nybörjare föredrar att spela ett spel med hög grad spelmekanik. Samtidigt visar resultatet att yngre personer och erfarna spelare föredrar att spela ett spel med låg grad av spelmekanik. Vidareutveckling av rapporten skulle kunna vara att skapa fler grader av spelmekanik samt en större urvalsgrupp.

Specialförband och specialoperationer beskrivs ofta i förhållande till reguljära enheter och konventionella operationer. De beskrivs som något som ligger utanför reguljära förbands förmågor. Detta kan i sin tur ställa andra krav på specialförbandslogistiken än på logistiken för reguljära förband.   Den logistikteori som finns idag är i huvudsak baserad på fallstudier av konventionell krigföring. Det saknas alltså ett teoretiskt ramverk för specialförbandslogistik och idag baseras det på doktriner och handböcker som bygger på praktiskt vunna erfarenheter. Syftet med denna uppsats är att analysera fram viktiga principer för specialförbandslogistik och i och med det ge ett bidrag för att öka förståelsen för just fenomenet specialförbandslogistik vid genomförande av specialoperationer.   Genom att analysera specialförbands och specialoperationsempirin, både deduktivt med hjälp av befintlig logistikteori och induktivt genom extensiv läsning, har logistikteorin utvecklats. Några principer från logistikteorin har nyanserats och omarbetats, någon har strukits och några tillkommit. Principerna för specialförbandslogistik vid genomförande av specialoperationer är integrering, framsynthet, improvisation, flexibilitet, tillgänglighet, tempo, enkelhet, överlevnad, effektivitet, kreativitet, operationssäkerhet och interoperabilitet.

<p>Länsförsäkringar Värmlands behov av att förenkla och förbättra sin sajt samt den befintliga litteraturens brist på konkreta förslag till hur specifika sajter kan förbättras är grunderna till denna uppsats.</p>

Special forces have been a part of nations military capabilities for quite some time but what is it really that they can contribute with that is beyond the means of more conventional forces, and how should an operation executed by special forces be conducted? During the Falklands war, the Special Air Service (SAS) performed numerous operations that were important to the overall campaign of retaking the Falkland Islands, but why were they successful, and in some cases unsuccessful?   This paper aims to utilise McRavens theory on relative superiority to see if it possible to explain why special operations succeed or fail. Through a qualitative case study, the principles of McRavens theory are applied on two separate operations which were conducted by the SAS during the Falklands war. The principles being Simplicity, security, repetition, surprise, speed and purpose. These principles together form the basis on which relative superiority is achieved and as this paper shows can help to explain why special forces succeed or fail with their missions. The results of the paper also show that even if the principles are a prerequisite for success, the elements which make up these principles do not necessarily need to be fulfilled for an operation to be successful.   In summary, this paper shows that McRavens theory on relative superiority can be used to explain why special forces succeed or fail. But it is important to note that the elements themselves which the principals are built upon of do not necessarily spell success on their own.

Länsförsäkringar Värmlands behov av att förenkla och förbättra sin sajt samt den befintliga litteraturens brist på konkreta förslag till hur specifika sajter kan förbättras är grunderna till denna uppsats.

Inom redovisning finns en eftersträvan av enkelhet, vilket bland annat redovisningsstandarder syftar till att uppnå. Redovisningsstandarder kan antingen vara baserade på regler eller på principer och ska enligt standardsättarna besitta egenskaper som gynnar enkelhet. Hur användarna av redovisningsstandarder upplever enkelhet i standarderna är dock mindre betonat i litteraturen. Syftet med denna studie är att generera en ökad förståelse för hur användarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet i redovisningen, samt vilken påverkan redovisningsstandarder har på konstruktionen. Studien har genomförts med ett användarorienterat socialkonstruktivistiskt perspektiv och datainsamling har skett genom ostrukturerade intervjuer med fem redovisningskonsulter där standarder ur regelverken K2 och K3 diskuterats. Detta har sedan analyserats genom att väsentliga citat bildat underkategorier samt kategorier. Studien når slutsatsen att användarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet genom en legal konstruktion, avsaknad av alternativ, erfarenhet samt praktik inte teori. Vidare dras slutsatsen att redovisningsstandarder inte har någon betydelse för konstruktionen av enkelhet. / There is a desire of simplicity in accounting, and accounting standards exist due to this purpose. Accounting standards are rules- or principles-based and will, according to the standard setters, possess features that create simplicity. However, there is less focus in the literature on simplicity from the accounting practitioner’s point of view. The purpose of this thesis is to find a deeper understanding of how accounting practitioners construct simplicity in accounting and what role accounting standards play in the process. In this essay, a practitioner’s oriented social constructivist perspective has been adopted. The empirical findings have been collected through unstructured interviews with five accounting practitioners, where accounting standards from K2 and K3 have been discussed. The findings were analyzed through sub-categories and categories. The conclusions of this thesis is that accounting practitioners construct simplicity through; legal construction, absence of alternatives, experience and practice not theory. Furthermore it can be concluded that accounting standards do not affect the construction of simplicity.

Kommissionen presenterade år 2008 ett förslag om en ny europeisk associationsform ett s.k. SPE-bolag (Societas Privata Europaea), ett privat europabolag särskilt anpassat för små och medelstora företag. Syftet med förordningen är bl.a. att göra det enklare och mer flexibelt för små och medelstora företag att utöva sin verksamhet och etablera sig på den inre marknaden och därav stärka deras konkurrenskraft. I takt med utvecklingen av bolagsrätten på den överstatliga nivån är bolagsrätten i Sverige också föremål för utveckling och förändring. En utredning, SOU 2009:34, tillsattes för att överväga ändringar i bl.a. aktiebolagslagen vilka skulle medföra förenklingar för de privata aktiebolagen och däribland göra det enkelt att etablera och driva privata aktiebolag i Sverige. Syftet med förevarande uppsats är att utreda huruvida SPE-förordningen förväntas få genomslagskraft på privata aktiebolag i Sverige. Vidare är syftet bl.a. att utreda om SPE-förordningens eventuella konkurrenskraft påverkas av regelförenklingarna i den svenska bolagsrätten? Fyra verktyg för utvärdering ligger till grund för uppsatsens syfte vilka är flexibilitet, enkelhet, effektivitet (bl.a. i ekonomisk betydelse) och modernitet. Verktygens innebörd klarläggs och analyseras i början av framställningen. För att ett regelverk ska vara konkurrenskraftigt och således få framgång krävs att nämnda fyra verktyg är uppfyllda. Förslaget om en SPE-förordning är, med grund i verktygen för utvärdering, ett betydligt bättre regelverk för privata aktiebolag än vad det svenska regelverket är, trots att den har vissa brister. SPE-bolaget kommer således vara mer konkurrenskraftigt än ABL, även efter att utredningens regelförenklingsförslag träder i kraft. Detta eftersom regelförenklingsförslaget anses vara ett ”klent” försök till att stärka de privata aktiebolagens konkurrenskraft.

Frivillig enkelhet är en livsstil/rörelse som tar avstånd från cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhängarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till självförverkligande, förestående miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förståelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och välbefinnande utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgångspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrån Bourdieu (1984) och värderingar utifrån Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-värderingsmodell användes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av åtta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och välbefinnande går att kombinera. Medierande faktorer var en inre värdeorientering med starka moraliska inslag och autonomi att förverkliga sina kreativa och moraliska projekt som ger en upplevelse av autenticitet. Den moraliska identiteten tycks vara mer central för de ”holistiska förenklarna” än för de ”starka förenklarna” enligt Etzionis (1998) indelning. För de starka förenklarna framträder de personliga kreativa projekten som det mest centrala i livsstilsvalen och identiteten. Den teoretiska ramen visade sig vara användbar för beskrivning och förståelse av de frivilliga förenklarnas identitetskonstruktion och välbefinnande. / Betyg: VG Examination: 2011-06-15

<p>In a society where adults set the conditions for children’s play and generate modern and at times technically advanced products, fundamental characteristics like simplicity, opportunities for motor skills training and learning tend to be neglected. Owing to this, the Linköping-based company Time In wants to introduce a new multifunctional product, which differs from other products in shape and function and lives up to the often overlooked, basic characteristics in a toy.</p><p>With Time In as the assigner, the purpose of this master thesis has been to use simple means to produce a "learning by playing" concept. Since Time In sells toys and products suitable for children in nurseries and preschools, the development of the products has therefore included a study of nursery and preschool environments.</p><p>The thesis has been carried out within the Product Design subject area at the Department of Management and Engineering at Linköping University. Concept development has been done in three phases: the Preparation phase, the Design phase and the Presentation phase. During the first phase a suitable thesis methodology was determined and relevant theories were established through interwievs with key persons and through literature research. A prestudy was performed in nurseries and preschools, where teachers and children were interviewed and observed. Based on the result of these prestudy, a list of design criteria was then created - criteria that the concepts developed should live up to. During the second phase, the Design phase, the concept creation was carried out in a number of steps, all with the aim of generating ideas. These ideas were then reviewed and further developed to result in one final concept. The third and last phase, the Presentation phase, included the development of blueprints and drawings for the final concept, called PlayPlus.</p>

In a society where adults set the conditions for children’s play and generate modern and at times technically advanced products, fundamental characteristics like simplicity, opportunities for motor skills training and learning tend to be neglected. Owing to this, the Linköping-based company Time In wants to introduce a new multifunctional product, which differs from other products in shape and function and lives up to the often overlooked, basic characteristics in a toy. With Time In as the assigner, the purpose of this master thesis has been to use simple means to produce a "learning by playing" concept. Since Time In sells toys and products suitable for children in nurseries and preschools, the development of the products has therefore included a study of nursery and preschool environments. The thesis has been carried out within the Product Design subject area at the Department of Management and Engineering at Linköping University. Concept development has been done in three phases: the Preparation phase, the Design phase and the Presentation phase. During the first phase a suitable thesis methodology was determined and relevant theories were established through interwievs with key persons and through literature research. A prestudy was performed in nurseries and preschools, where teachers and children were interviewed and observed. Based on the result of these prestudy, a list of design criteria was then created - criteria that the concepts developed should live up to. During the second phase, the Design phase, the concept creation was carried out in a number of steps, all with the aim of generating ideas. These ideas were then reviewed and further developed to result in one final concept. The third and last phase, the Presentation phase, included the development of blueprints and drawings for the final concept, called PlayPlus.