Syfte: ​Studien syftar till en djupare förståelse om etiska resonemang som kan uppstå kring sociala medier. Uppsatsens fokus ligger i att undersöka hur mammor resonerar kring publicering av bilder på barn, under 18 år, på Facebook och Instagram. Vilka etiska och moraliska dilemman kan mammor stöta på och hur väljer man att resonera kring dessa dilemman? Frågeställningar Vilka moraliska och etiska dilemman upplever mammor på sociala medier i relation till publicering av bilder på barn och vad finns det för typ av resonemang kring dessa dilemman? Hur kan existerande dilemman förstås utifrån teorier om nya medier och etiska gränser? Metod och material: ​Fyra stycken kvalitativa djupintervjuer med mammor.Huvudresultat: ​Viktigt att en god mediepraxis implementeras hos mammor i relation till bilder på barn på sociala medier, vilket skapar en god moralisk identitet. En ökad medvetenhet kring integritet på sociala medier ökar begränsningsstrategier.

Syfte: Revisorers objektivitet är ett krav samt en av de grundläggande principerna för att revisorer ska kunna upprätthålla god yrkes- och redovisningssed. I samband med de stora redovisningsskandalerna i början på 2000-talet har revisorers objektivitet ifrågasatts. Flertalet studier har gjorts för att se vad det är som påverkar revisorernas objektivitet bland annat har det forskats på hur klientidentifkation, erfarenhet och andra personlighetsfaktorer påverkar revisorernas objektivitet. Vår avsikt med denna studie är att bidra med ökad kunskap om vad som påverkar revisorers objektivitet genom att undersöka flera olika faktorer och dess påverkan på revisorernas objektivitet. Vi kommer att undersöka följande faktorer: Transformativt ledarskap Den etiska kulturen Den moraliska identiteten Metod: Data samlades in genom en enkätundersökning där vi mätte det transformativa ledarskapet, den moraliska identiteten, den etiska kulturen och revisorernas objektivitet. 121 respondenter deltog i studien där svaren ligger till grund för studiens resultat. Resultat & slutsats: Resultatet av studien visar att ett transformativt ledarskap påverkar den etiska kulturen inom revisionsbolagen samt att den etiska kulturen i sin tur har en påverkan på revisorernas objektivitet. Det transformativa ledarskapet har även en påverkan på revisorernas inre moraliska identitet, men inte på den yttre moraliska identiteten. Studien visar också att varken den inre eller yttre den moraliska identiteteninte påverkar revisorernas grad av objektivitet. Förslag till fortsatt forskning: Vi finner det intressant att utveckla denna studie med att intervjua revisorer för att få en kompletterande bild till vad enkätundersökningen visar. En annan utveckling av studien är att gå djupare in i det transformativa ledarskapet för att se hur de olika delarna i ledarskapet påverkar den etiska kulturen och moraliska identiteten. Vi tycker också att det skulle vara intressant att fördjupa sig i den moraliska identiteten genom att till exmepel undersöka vad, eller vem en stark inre moralisk identitet hos revisorerna påverkar, är det den egna organisation, samhället eller kunden? Uppsatsens bidrag: Vår studie utvidgar tidigare litteratur med fler olika kontextuella faktorer som kan påverka revisorers objektivitet. Studien har bidragit med kunskap om hur objektiviteten påverkas av organisationens etiska kultur och revisorernas moraliska identitet samt hur ett transformativt ledarskap kan påverka dessa faktorer.

Frivillig enkelhet är en livsstil/rörelse som tar avstånd från cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhängarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till självförverkligande, förestående miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förståelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och välbefinnande utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgångspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrån Bourdieu (1984) och värderingar utifrån Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-värderingsmodell användes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av åtta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och välbefinnande går att kombinera. Medierande faktorer var en inre värdeorientering med starka moraliska inslag och autonomi att förverkliga sina kreativa och moraliska projekt som ger en upplevelse av autenticitet. Den moraliska identiteten tycks vara mer central för de ”holistiska förenklarna” än för de ”starka förenklarna” enligt Etzionis (1998) indelning. För de starka förenklarna framträder de personliga kreativa projekten som det mest centrala i livsstilsvalen och identiteten. Den teoretiska ramen visade sig vara användbar för beskrivning och förståelse av de frivilliga förenklarnas identitetskonstruktion och välbefinnande. / Betyg: VG Examination: 2011-06-15

Klimatförändringar har en ökad negativ påverkan på miljön. Detta utgör en stor utmaning för människor, eftersom mänsklig aktivitet spelar en avgörande roll i det som orsakar de negativa klimatförändringarna. Flygresor har exempelvis en stor negativ påverkan på miljön, men trots medvetenheten om detta används flyg som transportmedel mer än någonsin tidigare. Syftet med denna studie var att bidra till förståelsen för hur människor hanterar denna moraliska konflikt i relation till flygresor, genom att undersöka upplevd kognitiv dissonans och moralisk identitet. Vi genomförde en experimentell enkätundersökning, där deltagarna (N=148) antingen fick information som var tänkt att utlösa kognitiv dissonans (flygresors negativa påverkan på klimatet; experimentgrupp) eller information om fördelarna med flygresor (kontrollgrupp). I båda grupperna mättes affekt före och efter informationen. En skala över moralisk identitet fylldes också i. Resultaten visade en ökad negativ affekt i samband med kognitiv dissonans i experimentgruppen än i kontrollgruppen. Denna effekt visade ingen skillnad mellan könen. Det fanns en positiv korrelation mellan självrapporterad moralisk identitet och ökad dissonans, i relation till negativ affekt. Sammanfattningsvis påvisar studien att flygresande och dess negativa påverkan på miljön väcker kognitiv dissonans hos människor och att det finns ett samband mellan kognitiv dissonans och en persons moraliska identitet. / Climate change has an increasing negative impact on the environment. This poses a big challenge on humans, since human activity plays a crucial role in causing negative changes in climate but we also have the opportunity to reverse climate change. Air travel for instance has a major negative impact on the environment, but despite the awareness of this, there are more flights than ever before. The aim of this study was to contribute the understanding of how people deal with moral conflict related to air travel, by taking into account perceived cognitive dissonance and moral identity. We conducted an online experimental survey in which participants (N=148) were either presented with information about air travel´s negative impact on the climate, that was supposed to trigger cognitive dissonance (experimental group) or with information about the advantages of air travel (control group). In both groups, affect was measured before and after the information and all participants completed the moral identity scale. The results revealed increased negative affect related to cognitive dissonance in the experimental group than in the control group. This effect did not depend on gender. There was a positive correlation between self-reported moral identity and increased dissonance, related to negative affect. Taken together, the study shows that air travel and its negative impact on the environment evoke cognitive dissonance in people and that there is a connection between cognitive dissonance and a person's moral identity.