<p>Överraskning är en av Försvarsmaktens sju grundprinciper för krigföring. Syftet med uppsatsen är att få fram åtgärder som är viktigt vid planerandet och genomförandet av en överraskningsoperation. Problemställningen jag sätt är enligt följande:</p><p>Vilka åtgärder krävs för att planera och genomföra en lyckad överraskningsoperation? </p><p>Källorna jag har nyttjat är tagna utifrån en stor tidsperiod med början på Clausewitz bok ”Om kriget”. Därefter så har militärteoretikern Liddell Harts texter studerats. Som de mer moderna och nutida källorna så har den svenska markstrids doktrinen och en sammanställning av den rysksovjetiska doktrinen studerats.</p><p>Mest framträdande av åtgärderna i planeringsfasen är åtgärden,<em> förstärka det förväntade, </em>ytterliggare framtagna åtgärder i denna fas är åtgärder som <em>förtegenhet</em> och <em>handlingskraftig ledning</em> m fl. I genomförandefasen framkom åtgärden, <em>slå oväntat</em> som den mest utmärkande. Andra åtgärder i denna genomförandet är åtgärder som <em>snabbhet</em> och <em>slå mot avgörande punkter</em> m fl.</p>

Överraskning är en av Försvarsmaktens sju grundprinciper för krigföring. Syftet med uppsatsen är att få fram åtgärder som är viktigt vid planerandet och genomförandet av en överraskningsoperation. Problemställningen jag sätt är enligt följande: Vilka åtgärder krävs för att planera och genomföra en lyckad överraskningsoperation?  Källorna jag har nyttjat är tagna utifrån en stor tidsperiod med början på Clausewitz bok ”Om kriget”. Därefter så har militärteoretikern Liddell Harts texter studerats. Som de mer moderna och nutida källorna så har den svenska markstrids doktrinen och en sammanställning av den rysksovjetiska doktrinen studerats. Mest framträdande av åtgärderna i planeringsfasen är åtgärden, förstärka det förväntade, ytterliggare framtagna åtgärder i denna fas är åtgärder som förtegenhet och handlingskraftig ledning m fl. I genomförandefasen framkom åtgärden, slå oväntat som den mest utmärkande. Andra åtgärder i denna genomförandet är åtgärder som snabbhet och slå mot avgörande punkter m fl.

At the beginning of WWII, British shipping was attacked by German submarines repeatedly. The Germans often tried to use the element of surprise in their attacks. Some attacks succeeded and others failed. But what does it take to conduct a surprise attack?   The purpose of this thesis is, based on theories dealing with the element of surprise, to examine the validity of the theories in two surprise attacks at the tactical level carried out by the German submarine U 47 in September and October 1939. The theory is explained through five independent variables; unpredictability, change of pace, analysis of the opponent, deception and initiative. The thesis uses case study methodology with a structured, focused comparison approach.   The results indicate that only three of the five variables appeared in both of the cases. The conclusion is that in order to conduct a surprise attack at the tactical level, the attack needs to be permeated with unpredictability, deception and initiative.

One of the most efficient countermeasures towards deception is awareness and knowledge that in fact deception is being performed. Hence, if the general level of knowledge within the main population of Sweden would be higher, it would probably hamper the effects of a deception operation if the population anticipated it. In order to counter deception, awareness that one could be encountered to deception and analyze the incoming information accordingly is a major protection. Furthermore in combination with mental awareness the counterdeception actions need to be managed from a central Swedish national level and well-coordinated between authorities within the governmental structures. This is in order to fully cover the wide spectra of channels of information that probably will be used within deception operations toward Sweden. The primary objective within a deception plan is to manipulate a human mind, not the technical sensors or systems.  Therefor the reasonable best way of counteract deception should lie within preparing the human mind. But paradoxological, the more aware one´s mind is regarding deception, the more one´s mind will discover deception.

Överraskning är en av krigföringens etablerade grundprinciper och har fascinerat under lika lång tid det betraktats meningsfullt att förstå krigföring. Paradoxalt nog befinns principen vara såväl förhållandevis outforskad som abstrakt och allmänt hållen trots sin oomtvistliga funktion genom historien. Undersökningens syfte är att med en teoriutvecklande ansats identifiera vilka framgångsfaktorer som bidrar till en lyckad överraskning i amfibieoperationer. Undersökningen har med en hypotetisk-deduktiv metod, där såväl en referenshypotes som delhypoteser genererats, använts för hypotesprövning av två empiriska fall, räderna mot St Nazaire 1942 och Makin Island 1942.   Resultatet identifierar efter en falsifikationsprincip att framgångsfaktorerna vilseledning, operationssäkerhet, tempo och originalitet har en giltighet som bidrag till en lyckad överraskning i amfibieoperationer. Teoriutvecklingsmässigt påvisar även resultatet att originalitet är den framgångsfaktor som möjliggör och är dimensionerande för de övriga framgångsfaktorernas bidrag till en lyckad överraskning. Rekommendationsmässigt och i termer av en ökad generaliserbarhet bör fler empiriska prövningar genomföras för att än bättre förstå vad som bidrar till en lyckad överraskning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om teorin för ”Hearts and Minds” kan nå framgång med militär vilseledning. De teorier som finns sedan tidigare berör inte hur teorierna om att vinna befolkningens stöd skall gå till när militär vilseledning och upprorsbekämpning används. För att undersöka om militär vilseledning kan användas framgångsrikt inom arbetet att vinna ”Hearts and Minds” blir teorier för militär vilseledning och teorier för upprorsbekämpning beskrivna. Undersökningen analyserar den genomförda vilseledning som finns inom konflikterna på Nordirland, Algeriet 1954-1962 och Malaysia 1948-1960 för att belysa de fall av vilseledning som funnits inom upprorsbekämpningen i konflikterna. Slutsatserna av uppsatsen visar att vilseledning sannolikt inte hjälper arbetet med ”Hearts and Minds” på ett framgångsrikt sätt. Dock kan vilseledning skapa förutsättningar för ”Hearts and Minds”-operationer om det går att säkerställa att effekten av vilseledningen är isolerad till rebellerna och inte befolkningen. / The purpose of this essay is to explore whether or not military deception can aid the work with “Hearts and Minds”. The theory that already exist do not deal with the incorporation of how the work with “Hearts and Minds” should be done with regards to military deception. Theorys for counterinsurgency and military deception are described in order to explore whether deception could be used usefully within a “Hearts and Minds”-operation. The study analyzes the executed deception found in the conflicts in Northern Ireland, Algeria and Malaysia, 1954-1962 1948-1960, to show the cases of military deception within the insurrectionperformed by the counterinsurgent. The conclusions of the thesis shows that deception is unlikely to help work on "Hearts and Minds" in a successful manner. However, deception may create conditions for "Hearts and Minds" operations if it is possible to ensure that the effect of deception is isolated to the rebels and not to the people.

I Försvarsdepartementets utredning kring Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov 2018:7 urskiljs det ökade behovet av förmåga till vilseledning och genom vilseledningen försvåra valet av mål för en eventuell motståndare. En metod för vilseledning är nyttjande av skenmål. Skenmål beskrivs i Amfibiebataljonens styrande dokument som en del i de vilseledande åtgärderna men nyttjas i mycket liten utbredning praktiskt. Arbetet skrevs ur ett militärtekniskt perspektiv och har en utforskande ansats gällande nyttjandet av skenmål i en amfibiekontext. Uppsatsens frågeställning besvarades genom att det inledningsvis genomfördes en datainsamling som sedan möjliggjorde en modellering av scenarier. Utifrån scenarierna genomfördes en analys genom nyttjande av bekämpningskedjan där slutsatserna sedan ledde till att uppsatsens frågeställning besvarades. Slutsatsen av analysen var att skenmål, med rätt egenskaper för vilseledning av moderna sensorer, skapar osäkerhet och störningar hos motståndaren som leder till minskad sannolikhet för upptäckt och påverkan av egna enheter. Osäkerheten och störningarna kan bland annat uppkomma vid vetskapen om att skenmål nyttjas och därmed osäkerhet kring klassificering av den upptäckta enheten. Skenmål kan också nyttjas i syfte att skapa en normalbild för de egna enheterna och den egna verksamheten att dölja sig i. / In the Ministry of Defenses inquiry about the Armed Forces long-term material needs 2018:7, an increased need for an ability of deception was identified, as well as through deception make the identification of real units more difficult for a potential threat/opponent. One method used for deception is the utilization of decoys. Decoys are described in the Swedish Marine Corps governing documents as a part of the means of deception but are practically used to very small extent. The essay was written from a military technical perspective and has an exploratory approach regarding the usage of decoy units in a marine context. The question of research was answered by initially collecting data that enabled modeling of scenarios. Based on the scenarios, an analysis was performed using the Kill chain, where the conclusions then led to the question being answered. The results of the analysis showed that a decoy, with the right characteristics for deceiving modern sensors, can contribute to hesitation and distraction for the opponent that leads to reduced likelihood of discovery and influence of own units. The hesitation and distraction can arise, among other things, in the knowledge that decoys are used and therefore hesitation about the classification of a detected unit. Decoys can also be used in order to create an image that the real units and activities can hide in.

Begreppet vilseledning är inte någonting nytt. Historien är full av exempel på konflikter, fälttåg och slagdär vilseledning använts med stor framgång. Bakgrunden till denna uppsats är att författaren uppfattar attvilseledning som begrepp och metod trots detta tenderar att förbises i doktriner och utbildning riktad motoperativ nivå. Syftet med denna uppsats är studera genomslaget av vilseledning i svensk utbildning påhögre nivå.Det finns en mängd litteratur som diskuterar vilseledning. Ett problem är att det trots detta egentligen intefinns någon tidigare forskning eller studie i Sverige som direkt är inriktad mot den operativa nivån. För attuppnå syftet med uppsatsen har därmed som metod huvudsakligen använts en kvalitativ textanalys av ett såbrett empiriskt underlag som möjligt. Förutom skriftliga källor har denna också inkluderatsamtalsintervjuer och frågeundersökningar, både för att undersöka sammanhang och att kontrollerauppnådda resultat. Tyngdpunkten i uppsatsen sett ur ett forskningsperspektiv ligger i kapitlen fyra och femsom avhandlar i Sverige tidigare outforskat område.Uppsatsens viktigaste resultat är att utbildning på högre nivå avseende vilseledning inte tillskrivs någonstörre vikt i Sverige. Detta är problematiskt och anmärkningsvärt, hänsyn taget till att det tidigare varitannorlunda. En jämförelse med motsvarande utbildningar i ett internationellt perspektiv bekräftar också detär ett problem.Eftersom vilseledning dessutom är ett koncept som spänner över alla ledningsnivåer, innebär det också attdet är ett begrepp som det måste utbildas brett på. Problemet är att ingen i nuläget tar ansvar för att dettasker. Vilseledning inordnas i nutid under informationsoperationer. Vilseledning som begrepp berör docksåväl underrättelsetjänsten som vanliga operatörer, men dessa får i nutid ingen utbildning i detta. För attdet skall ske, måste i så fall Försvarsmakten ta sitt huvudmannaansvar. / The concept of deception is not new. History is full of examples of conflicts, campaigns andbattles where deception has been used to great effect. The background of this thesis is that theauthor has the impression that deception, in spite of history, has a tendency to be disregarded andoverlooked in both doctrines as well as in the training of officers at the operational level. The aimof this thesis is to study the occurrence of deception in Swedish training at the operational level.Although there is extensive literature on deception, there is no literature that concentratesexclusively on the operational level. To achieve the aim of the thesis, a qualitative textual analysismethod has therefore been applied to as broad an empirical material as possible. Apart fromtextual sources, interviews and questionnaires have also been used, both to examine relationsbetween different aspects of deception and to verify the results. The center of gravity in the thesis,with a research perspective in mind, is found in Chapters Four and Five that investigate questionsnot previously investigated in Sweden.The thesis’s most important conclusion is that training in deception as a concept is not creditedwith any greater importance. This is both problematic and remarkable, considering that deceptionstill relatively recently was awarded greater importance. A comparison with equivalent training inan international perspective confirms that this constitutes a problem.Since deception is a concept that spans many command- and control levels, training in deceptionmust be carried through on a wide front. The problem is that nobody assumes responsibility forthis. Deception is currently seen as a part of information operations. However, deception alsoaffects intelligence staff and those trained in operations, although these two groups do not receiveany training in deception. For this to happen, the Swedish Armed Forces have to assume theirresponsibility. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Undersökningens syfte är att pröva om en mindre stat kan nyttja sig av vilseledning för att minska åverkan från en motståndare som nyttjar sig av Wardens systemteori. Undersökningen fokuserar främst på att vilseleda en motståndares målinhämtning innan ett angrepp. Undersökningen ger förslag på ett antal sätt att genomföra defensiv vilseledning, både innan ett angrepp och under påbörjat angrepp. För att underlätta för undersökningen tas fiktiva målval ut inom Sverige med stöd av Wardens litteratur och med stöd i viss annan litteratur. En mindre jämförelse mot befintliga sårbarhetsanalyser genomförs. Undersökningen har visat att alla presenterade målval utom ett har viss användning av den defensiva vilseledningen som skildras i uppsatsen. Vidare har undersökningen presenterat en motståndares troliga målval mot Sverige om motståndaren följer Wardens teori. Uppsatsen har också visat på ett antal sårbarheter i Sverige om en motståndare nyttjar Wardens teori. / The purpose of the survey is to test whether a smaller state can use deception to reduce the impact of an opponent who uses Wardens theory regarding the enemy as a system. The survey focuses on an opponent's target acquisition before an attack and the deception that might complicate the target acquisition. The survey presents a number of ways to implement defensive deception, both before and during an attack. To aid the survey a fictitious target acquisition within Sweden has been produced with the support of Wardens literature and with the support of other sources. A comparison is made between the identified vulnerabilities and existing vulnerability reports. The survey has shown that all the presented fictitious targets except one has some use of the defensive deception as presented. Furthermore the survey has presented credible targets in Sweden that an opponent might choose to attack if the opponent makes use of Wardens theory. The survey has shown several vulnerabilities in Sweden if the opponents makes use of Wardens theory.

China has a long tradition of using deception and psychological tactics. During the 2008 Beijing Olympics, China displayed extensive perception management, aiming at showing a better picture of China. The purpose of this study is to examine if China has continued to display a distorted image since the Olympics and if it could be classified as attempts on deception directed towards a western audience. By combining case studies with descriptive, comparative and a qualitative content analysis method, three cases are researched in order to establish how they are portrayed in the Chinese newspaper China Daily and the BBC News. The differences discovered are matched with the six different kinds of deception presented in Barton Whaley’s general deception theory. In all three cases, numerous examples can be found which indicates that China attempts to deceive their western audience through the media. Both passive and active types of deception are discovered. The results are discussed concerning whether the differences are examples of deception, perception management or both. Numerous suggestions for future studies conclude the paper. / Kina har en lång och gammal tradition av informationsoperationer och av att vilseleda sin motståndare i krig. Denna tradition lever kvar idag och kan bland annat ses i nyare kinesiska doktriner. Under OS i Peking 2008 visade Kina i fredstid exempel på så kallad perceptionsstyrning där kommunistpartiet styrde vad som skulle visas i media och gjorde allt för att framställa den egna staten i så gott ljus som möjligt. Uppsatsens syfte är att undersöka om Kina även efter OS 2008 försöker framställa en tillrättalagd bild av den egna staten och om det i så fall kan klassificeras som vilseledning. Syftet uppnås genom att undersöka om försök till vilseledning förekommer i kinesisk medierapportering riktad mot en västerländsk publik. Uppsatsen är uppbyggd kring tre stycken fallstudier av händelser som antas kunna påverka Kinas internationella anseende negativt. De tre fallen är när den kinesiska regimkritikern Liu Xiaobo anhålls 2009, när han tilldelas Nobels Fredspris 2010 samt när Google 2010 meddelar att de överväger att sluta censurera sin kinesiska sökmotor google.cn och eventuellt lämna den kinesiska marknaden. En beskrivande metod används för att undersöka hur kinesisk media riktad mot Europa rapporterar om händelserna. Som kinesisk media används tidningen China Dailys Internetupplaga. Den kinesiska framställningen jämförs sedan med hur brittiska BBC News skriver om samma händelser. Genom kvalitativ innehållsanalys och med komparativ metod analyseras hur den kinesiska medierapporteringen skiljer sig från den västerländska. De skillnader som upptäcks i de olika nyhetsmediernas framställningar jämförs därefter med Barton Whaleys generella deceptionsteori som säger att vilseledning genomförs på ett av sex olika sätt. Jämförelsen visar att det i samtliga studerade fall förekommer skillnader i nyhetsrapporteringen som kan klassificeras som försök till vilseledning. Både passiv och aktiv form av vilseledning kan identifieras.