No description available.

Via en rättsdogmatisk metod har gällande rätt varit i fokus för att fastställa vilka faktorer som varit avgörande vid bedömningen om marknadsföring i tv strider mot förbudet om vilseledande marknadsföring enligt 10 § MFL. Marknadsföring i tv och radio har begränsat med tid och utrymme vilket har betydelse vid bedömningen om näringsidkarens möjlighet att neutralisera det vilseledande intrycket som reklamen kan ha gett i vissa fall.  Faktorer som tagits i beaktande vid bedömning om marknadsföring varit vilseledande är dels om näringsidkaren har kunnat styrka påståendet som framförts vid marknadsföringen och dels om informationen har utelämnats eller presenterats på ett oklart sätt. Beaktande tas om näringsidkaren kunnat neutralisera det vilseledande intrycket som förekommit i reklamfilmen.

No description available.

In the societies of today there is a commercial requirement that companies take social responsibility. Companies that does not market their sustainability initiatives risk losing their competitiveness and thereby lose market shares. Many companies are therefore engaged in environmental- and societal issues and use them in their marketing. Problems arise when this kind of requirement on companies makes some actor takes shortcuts to appear more environmentally friendly than they really are, by using embellished and empty claims, which leads to a diminishing trust in green and sustainable products. A company portraying their CSR-work as better than it is called Greenwashing, which is what is underlying this paper. This study means to examine how companies communicate their environmental responsibility, how the communication is received by external stakeholders and if Greenwashing can be perceived. Guidelines for how to communicate green marketing will also be discussed.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur klippning har bidragit till att förstärka det vilseledande narrativet i filmen The Prestige (2006). Tre scener som anses vara betydelsefulla för filmens vilseledande narrativ har analyserats, för att fastställa vad som händer med berättandet i filmen när olika klipptekniker används och hur klippningen bygger upp den här typen av narrativ. Med hjälp av Kleckers forskning om vilseledande narrativ, Bordwell och Thompsons teori kring hur tid kan manipuleras genom klippning och Corrigan och Whites teori om olika klipptekniker, undersöker uppsatsen hur det vilseledande narrativet är strukturerat genom klippning. Resultatet visar på att det går att konstatera att klippningen i The Prestige har bidragit till att framhäva det vilseledande narrativet. Genom användningen av olika klipptekniker, har berättandet i filmen lyckats vilseleda publikens uppmärksamhet. Tack vare blandningen av de olika teknikerna undanhålls viktig information från betraktaren, vilket är avgörande för att ett vilseledande narrativ ska fungera.

This study examines the extent of which older internet users can identify dark patterns in e-commerce sites. The purpose of this is to understand which types of dark patterns that older people 55+ can identify to which degree after receiving adequate knowledge about the subject of deceptive design and specifically dark patterns, and also if there is any connection between the results and factors such as demographic differences and the communicative nature of each dark pattern. This study shows the type of dark patterns that was identified correctly the most by the respondents was Low-stock message, which we categorized as having linguistic communicative attributes. The least correctly identified type of dark patterns was Aesthetic manipulation with its graphic communicative nature. Over all the respondents were able to identify dark patterns correctly to an extent of 50 %, and no distinctive demographic patterns relating to the outcome were found other than that higher education seemed to equal higher results. Regarding how the communicative attributes of each dark pattern affected the respondents' results, we did find that dark patterns of linguistic type were easier for the respondents to identify, whereas graphical dark patterns were the hardest. To gather the data a web-based survey was used and distributed through Facebook which generated 28 respondents in total. The data was then analyzed using frequency tables and simple descriptive statistics, and some of them were later translated into diagrams to visualize the results in an effective way.

This study aims to address whether Swedish e-commerce websites use dark patterns in cookies and, if so, how they do it and what users think is ethically acceptable regarding this matter. Previous research has mainly focused on identifying dark patterns and the user experience aspect of cookies and dark patterns. In this study, a framework based on definitions of dark patterns from Brignull (u.å.b) and Forbrukerrådet (2018), was used to identify dark patterns in cookies through a content analysis on 30 of the e-commerce websites in Sweden with the highest economic turnover. What users consider to be ethically acceptable is examined through a survey with a total of 111 respondents. The results show that dark patterns are used to a large extent on Swedish e-commerce websites and out of eight examined dark patterns, an average of five dark patterns per website were identified. The results also indicate that the majority of users thought that dark patterns in cookies are ethically unacceptable, even though a certain part of the respondents also seemed to be more neutral set in the matter.

Studien har gjorts för att minska bristen på forskning om vilseledande information via figurer i årsredovisningar och på så vis bidra till diskussionen om hur figurer tillämpas i redovisningen. Syftet med uppsatsen är att förklara hur vilseledande av information via figurer i årsredovisningar påverkas av företagsspecifika egenskaper. Studien har tagit ett positivistiskt perspektiv och tillämpat en deduktiv ansats för att kunna uppfylla studiens syfte. Vidare antas det att företagsledningen agerar opportunistiskt och kommer vilseleda informationen i figurerna som presenteras i årsredovisningarna. Därför bygger den bakomliggande teorin på agentteorin, Positive Accounting Theory och Impression Management. För att skapa hypoteserna har tidigare forsking gällande frivillig redovisning och vilseledande av figurer använts. Den empiriska metod som användes var en dokumentstudie där syftet var att samla in kvantitativa data från årsredovisningar. Studien är gjord på totalt 152 företag som är listade på Stockholmsbörsen och hela 1149 figurer mättes för att upptäcka mängden vilseledande information. Studiens resultat visar att företag som anlitar en revisionsbyrå från Big 4 presenterar färre vilseledande figurer. Dessutom verkar det som att företag som betalar ut en hög ersättning till styrelsemedlemmar och VD redovisar en större andel vilseledande figurer. Studien kan också påvisa att i företag med en större ägarspridning förekommer det färre vilseledande figurer. Avslutningsvis bidrar studien med bevis som indikerar att högre agentkostnader påverkar hur företagsledningen agerar, eftersom en högre ägarspridning leder till mindre vilseledande information via figurer. Där finns även bevis för att företagsledningen använder sig av vilseledande av figurer för att förbättra intrycket av sig själva och på så vis rättfärdiga en hög ersättning. / To reduce the lack of research on graph distortion this study is made to contribute to the discussion about graph practice. The purpose of the thesis is to explain what firm characteristics affect graph distortion in annual reports. In order to fulfil this purpose, a positivistic perspective and a deductive approach was applied. With the assumptions that management act opportunistically and distorts the information disclosed in the graphs presented in the annual reports, Agency Theory, Positive Accounting Theory and Impression Management are used as underlying theories. Further, prior research regarding voluntary corporate disclosure and graph distortion are used in order to derive the hypotheses. The empirical method used has been a document study where the purpose was to collect quantitative data. In total 152 companies listed on the Stockholm Stock Exchange were included in the study and a comprehensive amount of 1149 graphs measured to detect their distortion. The findings of the study show that companies hiring an audit firm from the Big 4 disclose less distorted graphs. In addition, companies that pay a higher compensation to the board members and CEO seem to present more distorted graphs. The study also found that for companies with a more dispersed ownership less graph distortion occurs. However, the findings do not support the view that firm size and debt ratio affect the level of graph distortion within the annual report. Concluding, the study contributes with evidence indication that higher agency costs affect management’s actions regarding graph distortion because a more dispersed ownership leads to less graph distortion. Also there is evidence that managers try to justify high compensation by improving impression of themselves through graph distortion.

The purpose of this study was to better understand how the universities in Sweden work to prevent plagiarism, how they use plagiarism detection tools and what knowledge the students have or wish to have about plagiarism. This was studied through interviews with teachers and administration staff from one smaller university in Sweden together with a questionnaire for students attending any university in Sweden. The study shows that the information about plagiarism can be clearer from teachers according to the students, to prevent plagiarism as far as possible. It also shows that the university is already working to improve the information so that the students in a better way can understand, but it is hard to know how to give the information and what information that the students need. The examined university are using the system Urkund as a plagiarism detection tool and the study shows that teachers in general are satisfied with the system and how they use it. However, some teachers see an opportunity to use the detection tool in their teaching practises but need more knowledge of the system to do so efficiently. The students reportedly know what plagiarism means according to the study, but they do not have a deeper knowledge about it which they want from their universities, especially how the school is handling plagiarism cases and how the plagiarism detection tool works. The study concludes with recommendations for the universities to improve their work against plagiarism. / Syftet med denna studie var att ta reda på hur ett lärosäte i dagsläget arbetar för att motverka plagiat, hur man använder plagiatkontrollsystem och vad studenterna har för kunskap eller vilken information de känner att de saknar gällande plagiering. Detta undersöktes genom att intervjua lärare och förvaltningsanställda på en mindre högskola i Sverige och även genom en enkätundersökning som gick ut till studenter vid högre utbildning i hela Sverige. Studien visade att många studenter upplever att informationen från lärare och lärosätet kan bli tydligare för att i största möjliga mån undvika plagieringsfall. Den visar på att lärosätet redan jobbar för att förbättra informationen för studenterna men att det är svårt att veta vad som fungerar optimalt. Studien visar också på hur systemet Urkund används och i vilken grad. De allra flesta lärarna tycker att det är ett bra och användbartsystem och det känner sig bekväma med användandet, många kan också se en möjlighet till att använda systemet på ett mer pedagogiskt vis men behöver mer kunskap i hur det skulle kunna fungera. Studenterna anser sig veta vad plagiat innebär men en stor del tycker sig sakna mer djupgående information från sitt lärosäte för att få en bättre förståelse i främst förfarande vid upptäckt av plagiat och hur plagiatkontrollsystem fungerar. Slutligen ges rekommendationer till lärosäten för att kunna utveckla sitt arbete med att motverka plagiering och förbättra kommunikationen mellan lärare och studenter för att minimera plagiatfall.

The extensive digital development has fundamentally changed the way we receive information. As a result, new security policy challenges have arisen, and it is therefore important to increase resilience to the dissemination of deceptive information that risks harming society and democracy. The purpose of this study is to investigate which factors covariate with an uncritical approach to misleading information in social media among the Swedish population, with the hope that the results can form the basis for targeted attempts to strengthen resilience. The study examines the specific factors age, trust in traditional news media as well as politicians, and opinion on the factual issue that the misleading information expresses. Using survey data collected by Statistics Sweden and the Swedish Defense Research Agency, the covariation of these factors with the respondents' degree of critical approach to information on social media is analyzed through multiple regression analysis (OLS). The study finds that middle-aged individuals are somewhat more critical of information than other age groups are, especially the older age groups. The differences between the age groups are, however, very small. Individuals who have a high level of trust in traditional news media are, on average, slightly less critical of false information on social media than those who have a lower level of trust. The same applies to individuals who have a high level of trust in politicians. The most prominent finding of the study is that respondents are significantly less critical of false posts when they agree with the opinion expressed in the post. Thus, confirmation bias seems to be of great importance for how we value the credibility of information. This indicates that efforts to convert misconceptions in people who have been misled by false information are ineffective, as individuals have difficulty believing in information that challenges their existing position. Preventive efforts to promote critical thinking in society could therefore be more effective to avoid people getting misled in the future. / Den omfattande digitala utvecklingen har förändrat vårt sätt att ta till oss information i grunden. Till följd av detta har nya säkerhetspolitiska utmaningar uppkommit, och att öka motståndskraften mot spridning av vilseledande information som riskerar att skada samhället och demokratin är därför angeläget. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som samvarierar med ett okritiskt förhållningssätt till vilseledande information i sociala medier hos den svenska befolkningen, med förhoppningen om att resultaten ska kunna ligga till grund för riktade insatser för att stärka motståndskraften mot påverkansförsök. I studien undersöks de specifika faktorerna ålder, förtroende för traditionell nyhetsmedia samt för politiker och åsikt i sakfrågan som den vilseledande informationen uttrycker. Med hjälp av enkätdata insamlad av SCB och FOI analyseras dessa faktorers samvariation med respondenternas grad av kritiskt förhållningssätt till information i sociala medier genom multipel regressionsanalys (OLS). Studien finner att individer i medelåldern förhåller sig något mer kritiskt till information än resterande åldersgrupper, särskilt jämfört med de äldsta respondenterna. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är dock väldigt små. Individer som har ett högt förtroende för traditionell nyhetsmedia är i genomsnitt något mindre kritiska till falsk information i sociala medier än de som har ett lägre förtroende. Detsamma gäller för individer som har ett högt förtroende för politiker. Den mest framträdande upptäckten som studien gör är att respondenterna är betydligt mindre kritiska till falska inlägg när de håller med om den åsikt som inlägget uttrycker. Således tycks konfirmeringsbias ha en stor betydelse för hur vi värderar trovärdigheten hos information. Detta indikerar att insatser för att konvertera felaktiga uppfattningar hos personer som har blivit vilseledda av falsk information är ineffektiva, eftersom individer har svårt att tro på information som utmanar deras befintliga ståndpunkt. Insatser som verkar förebyggande för att främja det kritiska tänkandet i samhället skulle därför kunna vara mer verksamma för att förhindra att människor vilseleds i framtiden.