<p>Begreppet kritisk tänkande har breddats genom att fler aspekter börjar accepteras. Den emotionella aspekten sägs ingå i den nya synen. Med denna teoretiska bakgrund var syftet att undersöka om det fanns ett positivt samband mellan kritisk disposition, det vill säga att ha en reflekterande inställning över sin omgivning, och emotionell empati på 55 gymnasieelever. Studiens deltagare var lämpliga därför att läroplanen innefattade dessa begrepp samt att skolan är en fas i livet som alla ska genomföra. Resultaten bekräftade inte sambandet men uppvisade att kvinnorna hade högre värden än männen i emotionell empati medan det inte var någon skillnad i kritisk disposition mellan könen. Dock bör det göras fler undersökningar därför att begreppen har gemensamt perspektivtagande aspekter samt att läroplanen lägger stor vikt att undervisa eleverna att vara kritiska i grupp som benämns som demokratisk värdegrund, där medkänsla till andras åsikter bör tänkas över, som är en av aspekterna på emotionell empati.</p>

Begreppet kritisk tänkande har breddats genom att fler aspekter börjar accepteras. Den emotionella aspekten sägs ingå i den nya synen. Med denna teoretiska bakgrund var syftet att undersöka om det fanns ett positivt samband mellan kritisk disposition, det vill säga att ha en reflekterande inställning över sin omgivning, och emotionell empati på 55 gymnasieelever. Studiens deltagare var lämpliga därför att läroplanen innefattade dessa begrepp samt att skolan är en fas i livet som alla ska genomföra. Resultaten bekräftade inte sambandet men uppvisade att kvinnorna hade högre värden än männen i emotionell empati medan det inte var någon skillnad i kritisk disposition mellan könen. Dock bör det göras fler undersökningar därför att begreppen har gemensamt perspektivtagande aspekter samt att läroplanen lägger stor vikt att undervisa eleverna att vara kritiska i grupp som benämns som demokratisk värdegrund, där medkänsla till andras åsikter bör tänkas över, som är en av aspekterna på emotionell empati.

<p><p><p>The main purpose of this bachelor thesis is to examine the existence of criteria and to what extent high school students use these criteria when they are collecting information for a school assignment. I also compare students attending different high school programmes with each other and compare students on different levels of education.</p></p><p>I have done a quantitative study with 284 students in which the students have filled out questionnaires.</p><p>The result shows that the most common way to evaluate information is to compare sources with each other. Students also look at how the information is written, and they want the information to be detailed and easily available. More seldom used criteria include consideration of the authority of the writer, determination of how up to date the information is, and gauging the perspective of the information.</p><p>The result also shows that students attending a high school programme that prepares them for higher education are better at evaluating information than students attending a high school programme of vocational preparation. Students at a higher level of education are also better at evaluating information than students at a lower level of education.<p> </p></p></p> / <p><p>Huvudsyftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vilka kriterier och i vilken omfattning gymnasieelever använder sig av dessa kriterier när de samlar in information inför en skoluppgift. Jag jämför också studenter på olika program med varandra och studenter i olika årskurser.</p></p><p><p>Jag har gjort en kvantitativ studie med 284 elever där eleverna fick fylla i en enkät.</p><p>Resultatet visar att det vanligaste sättet att värdera information är att jämföra källor med varandra. Elever undersöker också hur informationen är skriven, och de vill att informationen ska vara djupgående och lättillänglig. Det är mer ovanligt att undersöka auktoriteten hos författaren, bestämma hur aktuell informationen är eller bedöma vilket perspektiv informationen har.</p><p>Resultatet visar också att gymnasieelever som går på studieförberedande program är bättre på att värdera information än elever på yrkesförberedande program. Elever i högre årskurser är också bättre på att värdera information än elever i lägre årskurser.<p> </p></p></p>

The main purpose of this bachelor thesis is to examine the existence of criteria and to what extent high school students use these criteria when they are collecting information for a school assignment. I also compare students attending different high school programmes with each other and compare students on different levels of education. I have done a quantitative study with 284 students in which the students have filled out questionnaires. The result shows that the most common way to evaluate information is to compare sources with each other. Students also look at how the information is written, and they want the information to be detailed and easily available. More seldom used criteria include consideration of the authority of the writer, determination of how up to date the information is, and gauging the perspective of the information. The result also shows that students attending a high school programme that prepares them for higher education are better at evaluating information than students attending a high school programme of vocational preparation. Students at a higher level of education are also better at evaluating information than students at a lower level of education. / Huvudsyftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vilka kriterier och i vilken omfattning gymnasieelever använder sig av dessa kriterier när de samlar in information inför en skoluppgift. Jag jämför också studenter på olika program med varandra och studenter i olika årskurser. Jag har gjort en kvantitativ studie med 284 elever där eleverna fick fylla i en enkät. Resultatet visar att det vanligaste sättet att värdera information är att jämföra källor med varandra. Elever undersöker också hur informationen är skriven, och de vill att informationen ska vara djupgående och lättillänglig. Det är mer ovanligt att undersöka auktoriteten hos författaren, bestämma hur aktuell informationen är eller bedöma vilket perspektiv informationen har. Resultatet visar också att gymnasieelever som går på studieförberedande program är bättre på att värdera information än elever på yrkesförberedande program. Elever i högre årskurser är också bättre på att värdera information än elever i lägre årskurser.

Undersökningen handlar om hur elever utvecklar sina kunskaper och ett kritiskt förhållningssätt under ett undervisningsmoment. Det undersöks också hur medvetna eleverna är om kritiskt tänkande och vad de säger sig tro på. Syftet med detta arbete är att utifrån två kurser i sociologi på gymnasiet visa och problematisera ett samband mellan vad elever säger sig tro på och deras kunskap om kritiskt tänkande. Det genomfördes två enkäter och en slutexamination som är det grundläggande material för att komma fram till bästa möjliga slutsatser. Dessa slutsatser är att faktakunskap är grunden till ett kritiskt förhållningssätt och att det kan spela roll vad man tror på för att tillägna sig faktakunskap och utveckla kritiskt tänkande.

I mitt arbete vill jag visa på hur man med hjälp av reklamanalys kan uppnå läroplanens för kritiskt tänkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmåga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och här utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition på vad kritiskt tänkande är. Sedan lyfter jag fram två pedagogiska verktyg som kan användas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det är viktigt att odla kunskaper och förmåga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lärare kan rusta sig med. / My research paper investigates the possibilities to use advertisement analysis to reach the goals of critical thinking stipulated in the Curricula för Swedish High schools, as well as providing students with an opportunity to develop skills to read media from a critical perspective. My fist step is to provide a theoretical framework, through investigating the meaning of and research on media literacy and defining critical thinking in a theoretical context. The next step is to define pedagogical tools that can be used when critically reading advertisements, and here i present elements of semiotic and linguistic analysis. Finally I analyze an advertisement to show how the methods can be used in a pedagogical context. The object of my paper is to explain why it is of vital importance to gain knowledge on how to critically examine media texts, and what pedagogical tools are available to teachers regarding critical thinking and reading skills.

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i tidiga skolåren arbetar för att utveckla elevers förmågor att navigera i informationsflöden. Studien utgår från en forskningsöversikt av Skolforskningsinstitutet om källkritik och kritiskt tänkande. Översikten belyser diskussioner, multimedia och text som tre huvudsakliga undervisningsformer samt lärarledning, val av innehåll och stödstrukturer som aspekter lärare bör ta hänsyn till i undervisningen. Med översikten som bakgrund gjordes kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1-3 för att undersöka hur och om dessa tar plats i undervisning i informationsnavigering. Studiens resultat visar att elever möter en ökande mängd information i samband med digitaliseringen och lärarna beskriver både positiva och negativa aspekter av detta. Undervisningen som sker saknar ofta struktur och är i hög grad reaktiv snarare än planerad. I samband med att undervisningen främst skedde spontant blev diskussionsbaserad undervisning dominerande och förmågan att värdera, snarare än söka och granska fokuserades främst. Studien visar att undervisningen i informationsnavigering har stråk av vad som beskrivs av Skolforskningsinstitutet (2020) vara gynnsamma undervisningsaspekter i källkritiskt tänkande. Samtidigt finns utvecklingspotential i utbildning för lärarna som kan leda till en mer strukturerad undervisning som stöttar elevers lärande i informationsnavigering.

Föreliggande examensarbete är en litteraturstudie av aktuell forskning med syfte att undersöka vilka didaktiska överväganden i undervisning kan hjälpa gymnasieelever att utveckla kritiskt tänkande i samhällskunskap. Forskningsstudier analyseras med hjälp av de didaktiska begreppen ledarskap, öppet klassrumsklimat, innehåll, elevintresse och stödstrukturer. Begreppet kritiskt tänkande undersöks i skolkontext kopplat till läroplanens förmågor. Resultat visar att lärares undervisning behöver vara basal för att fånga upp elever som har svårt att skilja på åsikt och fakta, annars är kritiskt tänkande inte möjligt. Dessutom krävs ämneskunskaper, begreppsförståelse, engagemang och intresse hos elever, lärarledd diskussionsundervisning med öppet och tillåtande samtalsklimat med hårda och mjuka stödstrukturer. Val av innehåll kan vara ett sätt att skapa intresse- och elevengagemang. Val av diskussionsämne bör ha konfliktperspektiv eftersom tydlighet i åsiktmotsättningar leder till perspektivförståelse. Förmåga till självreflektion är underskattat i kritiskt tänkande inte minst för att kunna komma förbi psykologiska mekanismer och motverka faktaresistens samt bli påverkad av konspirationsteorier.

Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer hur samhällskunskapslärare på gymnasienivå förstår begreppet kritiskt tänkande och hur de undervisar för att främja elevernas förmåga till kritiskt tänkande. Bakgrunden är betoningen i läroplanen och kursplanerna för samhällskunskap från 2011 på skolans uppdrag att främja elevers förmåga till kritiskt tänkande. De teoretiska ingångarna behandlar samhällskritikens plats i undervisningen, hur lärare ska undervisa för att främja kritiskt tänkande samt skolans demokratisering och socialiserande, kvalificerande och subjektifierande funktioner. Teorin visar också att kritiskt tänkande kan ses på olika sätt utifrån analytisk filosofi, naturvetenskapligt perspektiv respektive kritisk teori. Resultatet visar att de medverkande lärarna ser kritiskt tänkande som källkritisk förmåga, som förmåga att granska samhället och en förutsättning för demokratiskt deltagande. Lärarna beskriver klassrumspraktiker som syftar till att lära elever att granska texter, argumentera, se olika perspektiv, arbeta formativt och se kritiskt på samhället runt omkring dem.

Sammanfattning ”Nu får du tänka själv! En vetenskaplig essä om det kritiska tänkandet på förskolan.”   Denna uppsats handlar om kritiskt tänkande på förskolan och tar sin utgångspunkt i två dilemman. Det första beskriver ett reflektionsmöte där jag och mina kollegor diskuterar ett utåtagerande, men kritiskt tänkande, barn. Det andra skildrar ett boksamtal där jag inte lyckas väcka några kritiska tankar hos två av barnen i gruppen. Mitt syfte med uppsatsen är att utifrån dessa dilemman undersöka mina egna föreställningar om kritiskt tänkande. Jag frågar mig vad jag menar med begreppet och belyser hur det påverkar mig som pedagog. Övriga frågeställningar handlar om vad utbildning syftar till och jag tittar närmare på läroplanens formuleringar. Jag diskuterar om kritiskt tänkande går att lära sig och undersöker även begreppet frihet och språkets betydelse.      Uppsatsens metod är essäskrivandet där jag utifrån mina berättelser reflekterar och fördjupar reflektionerna genom att koppla dem till litteratur inom pedagogik och filosofi och till förskolans läroplan. Min uppsats tar en historisk utgångspunkt i Immanuel Kants verk om pedagogik och upplysning. För att diskutera utbildning använder jag Gert Biestas pedagogiska teorier och framför allt hans uppdelning av utbildning i kvalifikation, socialisation och subjektifiering.      Min essä bekräftar reflektionens betydelse och förespråkar en aktiv diskussion kring begrepp och deras innebörder. / Abstract “Think for yourself! An essay on Critical Thinking in Preschool”   This essay focuses on critical thinking in a preschool context and begins with two self-experienced stories. The first one describes a reflection meeting between me and my colleagues where we discuss an unruly, but critical thinking, child. The other one portrays a book conversation where I fail to evoke critical thoughts in two of the children. Based on these two stories, my purpose is to investigate my own conceptions of critical thinking. I ask myself what I comprise in these conceptions and I illustrate how it affects me in my work as a preschool teacher. Furthermore, I examine the purpose of education and take a closer look at the preschool curriculum to see what sort of critical thinking it includes. I debate whether it is possible to teach critical thinking and also discuss the notion of freedom and the significance of language.      The method of this work is essay writing which means that I – through my stories – reflect and deepen those reflections by relating them to theoretical literature in pedagogy and philosophy as well as the curriculum.      My main literature has a historical perspective in the works of Immanuel Kant concerning education and enlightenment. I also use a theoretical framework from Gert Biesta, and especially his notions of the three functions of education: qualification, socialization and subjectification.       My essay confirms the importance of reflection and advocates an active discussion concerning various conceptions and their significance.