<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka och beskriva hur valet av barnlitteratur och bokläsning ges plats och gestaltas i vardagen på en förskola. Undersökningen genomfördes på en förskola i en mellansvensk kommun genom att semistrukturerade intervjuer genomfördes samt observationer gjordes på kommunens bibliotek. Observationerna visade på barnens delaktighet och intervjuerna upplyste om personalens förhållningssätt till barnlitteratur samt litteraturens syfte, vilket rekommenderas i Lpfö98 där det påtalas att förskolan skall arbeta för att varje barn "utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar". Det framkom att informanterna ansåg att barnen på förskolan har ett intresse för böcker och att barnlitteraturen fyller olika syften på förskolan. I sammanställningen av de lånade böckerna visade sig ett rikt utbud och varierande val bland olika författare. I det intervjuade arbetslaget fanns många olika tankar kring barnlitteratur. På förskolan var högläsning en daglig aktivitet och bokutbudet gav personalen och barnen en stor valfrihet. </p>

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och beskriva hur valet av barnlitteratur och bokläsning ges plats och gestaltas i vardagen på en förskola. Undersökningen genomfördes på en förskola i en mellansvensk kommun genom att semistrukturerade intervjuer genomfördes samt observationer gjordes på kommunens bibliotek. Observationerna visade på barnens delaktighet och intervjuerna upplyste om personalens förhållningssätt till barnlitteratur samt litteraturens syfte, vilket rekommenderas i Lpfö98 där det påtalas att förskolan skall arbeta för att varje barn "utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar". Det framkom att informanterna ansåg att barnen på förskolan har ett intresse för böcker och att barnlitteraturen fyller olika syften på förskolan. I sammanställningen av de lånade böckerna visade sig ett rikt utbud och varierande val bland olika författare. I det intervjuade arbetslaget fanns många olika tankar kring barnlitteratur. På förskolan var högläsning en daglig aktivitet och bokutbudet gav personalen och barnen en stor valfrihet.

Analytic Hierarchy Process, AHP, är en spridd och mycket omdiskuterad metod för att analysera multikriterieproblem. Syftet med uppsatsen är göra beslutsfattare som använder AHP uppmärksamma på några av de problem som kan finnas med att använda AHP. Uppsatsen redogör detaljerat för hur beslutsfattarens indata behandlas av AHP och visar både med ett konkret exempel och med en formell beskrivning hur en rangordning av alternativ genereras av AHP. Den detaljerade redogörelsen illustrerar att AHP bygger på additiv nyttofunktion vilket döljs för användare av programvaror utvecklade för AHP. Vidare belyses andra drag i AHPs behandling av indata, drag som i flera fall döljs för användaren.

Tidigare forskning visar att elever i grundskolan upplever sig stressade på grund av skolans kunskapskrav och omfattande betygskriterier. Syftet med denna undersökning är att ge en bild av hur eleverna uppfattar betyg och bedömning men även att skildra elevernas upplevelser av stress och hur deras hälsa påverkas av den eventuella stress de upplever i grundskolans slutskede. Undersökningen grundar sig i en enkätundersökning och på intervju där resultaten sätts i förhållande till tidigare forskning. Undersökningens resultat visar att betygens funktion i skolan är en av de största faktorerna till att eleverna upplever sig stressade och att betygen inte upplevs som utvecklande utan snarare vara en bidragande faktor till stress på grund av för höga krav och konkurrens. Resultatet av denna undersökning visar även att bedömningen och kunskapskriterierna påverkar elevernas upplevelse av stress då eleverna anser att kunskapskraven kan vara diffusa och för svåra. Resultatet visar även att omfattningen av skolarbete, läxor och prov i förhållande till den strama tidsramen genererar stress och då framför allt periodvis. Resultatet visar att en tredjedel av eleverna upplever sig stressade varje dag och att stressen bidrar till koncentrationssvårigheter, oro och trötthet. Denna undersökning ger en bild av elevernas upplevelser av grundskolans rådande betyg och bedömningssystem och belyser även de faktorer som utifrån eleverna bidrar till att de upplever sig stressade. Förhoppningsvis kan denna undersökning och dess resultat bidra till en ökad förståelse för elevernas upplevelser i grundskolans slutskede och därmed hålla dialogen om skolans betyg och bedömningssystem i förhållande till elevers hälsa levande inom lärarkåren.

<p><p><p>The main purpose of this bachelor thesis is to examine the existence of criteria and to what extent high school students use these criteria when they are collecting information for a school assignment. I also compare students attending different high school programmes with each other and compare students on different levels of education.</p></p><p>I have done a quantitative study with 284 students in which the students have filled out questionnaires.</p><p>The result shows that the most common way to evaluate information is to compare sources with each other. Students also look at how the information is written, and they want the information to be detailed and easily available. More seldom used criteria include consideration of the authority of the writer, determination of how up to date the information is, and gauging the perspective of the information.</p><p>The result also shows that students attending a high school programme that prepares them for higher education are better at evaluating information than students attending a high school programme of vocational preparation. Students at a higher level of education are also better at evaluating information than students at a lower level of education.<p> </p></p></p> / <p><p>Huvudsyftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vilka kriterier och i vilken omfattning gymnasieelever använder sig av dessa kriterier när de samlar in information inför en skoluppgift. Jag jämför också studenter på olika program med varandra och studenter i olika årskurser.</p></p><p><p>Jag har gjort en kvantitativ studie med 284 elever där eleverna fick fylla i en enkät.</p><p>Resultatet visar att det vanligaste sättet att värdera information är att jämföra källor med varandra. Elever undersöker också hur informationen är skriven, och de vill att informationen ska vara djupgående och lättillänglig. Det är mer ovanligt att undersöka auktoriteten hos författaren, bestämma hur aktuell informationen är eller bedöma vilket perspektiv informationen har.</p><p>Resultatet visar också att gymnasieelever som går på studieförberedande program är bättre på att värdera information än elever på yrkesförberedande program. Elever i högre årskurser är också bättre på att värdera information än elever i lägre årskurser.<p> </p></p></p>

The main purpose of this bachelor thesis is to examine the existence of criteria and to what extent high school students use these criteria when they are collecting information for a school assignment. I also compare students attending different high school programmes with each other and compare students on different levels of education. I have done a quantitative study with 284 students in which the students have filled out questionnaires. The result shows that the most common way to evaluate information is to compare sources with each other. Students also look at how the information is written, and they want the information to be detailed and easily available. More seldom used criteria include consideration of the authority of the writer, determination of how up to date the information is, and gauging the perspective of the information. The result also shows that students attending a high school programme that prepares them for higher education are better at evaluating information than students attending a high school programme of vocational preparation. Students at a higher level of education are also better at evaluating information than students at a lower level of education. / Huvudsyftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vilka kriterier och i vilken omfattning gymnasieelever använder sig av dessa kriterier när de samlar in information inför en skoluppgift. Jag jämför också studenter på olika program med varandra och studenter i olika årskurser. Jag har gjort en kvantitativ studie med 284 elever där eleverna fick fylla i en enkät. Resultatet visar att det vanligaste sättet att värdera information är att jämföra källor med varandra. Elever undersöker också hur informationen är skriven, och de vill att informationen ska vara djupgående och lättillänglig. Det är mer ovanligt att undersöka auktoriteten hos författaren, bestämma hur aktuell informationen är eller bedöma vilket perspektiv informationen har. Resultatet visar också att gymnasieelever som går på studieförberedande program är bättre på att värdera information än elever på yrkesförberedande program. Elever i högre årskurser är också bättre på att värdera information än elever i lägre årskurser.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att belysa tydligheten i och fördjupa kunskaperna om lärares uppfattningar och tolkningar av kunskapskraven för gymnasieskolans kurs Svenska 1. För att svara mot syftet, har kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare genomförts. Forskningsfrågorna som ställs i uppsatsen är: Hur uppfattar lärare kunskapskraven i Svenska 1 som styrdokument? Hur tolkar lärare innebörder av mellanstegen D och B i Svenska 1? I den teoretiska bakgrunden berörs forskning om bedömning, tolkning av kriterier för bedömning, uppfattningar av och förhållningssätt till betygssystemet samt forskning om betygsinflation. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av en fenomenografisk ansats, och delats in i beskrivningskategorier som lyfter fram kvalitativt skilda sätt att uppfatta och tolka kunskapskraven för kursen.  Undersökningen visar att lärare uppfattar kunskapskraven som konkreta instruktioner, som tolkningsmöjligheter och som konkurrenter till lärarnas egna betygskriterier. Lärare tolkar mellanstegen som ”svaga” versioner av betyget ovan samt som ”starka” versioner av betyget under. Slutsatsen är att det till viss del finns tydlighet i kunskapskraven, vilket är ansatsen från politiskt håll, men även ett stort mått av tolkningsutrymme vilket kan leda till många olika tolkningar av de krav som ligger till grund för kunskapsbedömning i kursen Svenska 1 på gymnasiet.

Det övergripande syftet med studien var att synliggöra lågstadielärares tankar och uppfattningar kring valet av en matematiklärobok samt belysa granskningens komplexitet i samband med det. Varför det är viktigt att undersöka detta är för att matematikläroboken traditionellt sett har haft en central roll i matematikundervisningen, samt att förhandsgranskningen av läromedel främst har ålagts lärarna, sedan den statliga granskningen lades ned i början av 1990-talet. Därav är följande två frågor centrala i studien ”Vilka kriterier beaktar lågstadieläraren i sitt val av matematiklärobok?” samt ”Vilka faktorer påverkar valet av matematiklärobok enligt lågstadieläraren?”. Den metod som har använts för datainsamlingen är kvalitativa intervjuer av fem lärare. Studiens data har kategoriserats och genererat ett resultat om sex stycken kriterier, som lärarna beaktar i valet av matematiklärobok samt synliggjort två faktorer som påverkar valet. Några av dessa kriterier var att matematikläroboken ska ha ett tydligt upplägg och rikt innehåll, tilltalande layout och vara kopplad till Lgr11s kursplan i matematik. De två faktorer som kom fram berörde lärarnas syn på sin kompetens samt lärobokens funktion i praktiken. Studiens resultat diskuteras gentemot tidigare forskning, där de olika kriterierna och faktorerna tas upp och behandlas för att visa på hur en adekvat matematiklärobok kan väljas, samt vilken komplexitet som involveras i valet. En matematiklärobok som uppfyller de kriterier som lärarna efterfrågar, skulle kunna ha möjlighet att bidra till positiva erfarenheter hos eleverna samt bättre kunskapsinhämtning. Studien är av signifikans för lärare, då deras yrkesåtaganden bland annat berör val av matematiklärobok. Den kan också ha betydelse för fortsatt forskning på området vad gäller läromedelsgranskning och hur väl matematikläroböcker uppnår de efterfrågade kriterierna.

Väderskyddande av lägenhetsvolymer är en viktig process vid industriell tillverkning av lägenhetsvolymer från lagring, transport till byggarbetsplats. Detta examensarbete behandlar väderskyddande av lägenhetsvolymer samt området omvänd logistik som handlar om flödet av produkter och material där fokus riktas mot återanvändning. Arbetets syfte är att lyfta kriterier inom omvänd logistik för att utveckla en beslutsmodell som används för att välja den mest lämpliga väderskyddslösningen. Examensarbetet bidrar även med ökad kunskap inom området omvänd logistik och hur det kan tillämpas i den industriella byggbranschen. Arbetet med att utveckla en beslutsmodell påbörjades genom att använda teori från omvänd logistik för att skapa beslutskriterier som ansågs viktiga vid beslutsfattande gällande väderskydd, kopplat till främst arbetsmiljö, ekonomiska samt miljömässiga aspekter. Beslutskriterierna som togs fram är viktiga faktorer som beaktas när val av lösning görs. Genom en fallstudie hos en industriell husbyggare analyserades den väderskyddsprocess som i nuläget används för att skydda företagets lägenhetsvolymer. En rad olika alternativa lösningar analyserades för att sedan sållas ut till ett fåtal som sedan jämförs med hjälp av den framtagna beslutsmodellen. Beslutsmodellens teoretiska kriterier vilka utvecklats från omvänd logistik analyserades för att se hur de ansågs fungera i den verkliga organisationen. Det framkom att det teoretiska området omvänd logistiks huvudområde har ett antal drivkrafter som främst kopplas mot tillverkningsindustrin som går att överföra till kriterier för beslut av hur lägenhetsvolymer skall väderskyddas. Vidare kunde författaren efter processkartläggning, intervjuer samt övriga iakttagelser se att det fanns en rad olika oklarheter rörande exempelvis kostnader, miljö samt arbetsmiljö som bör undersökas vidare. Flertalet av beslutskriterierna ansågs väl anpassade mot beslutet i fallstudien. Det som framkom som ett problem var att flera av de utvalda kriterierna med koppling till ekonomi, miljö och arbetsmiljö baserades på antaganden på grund av bristfällig information vid beslut. Därav skulle ytterligare fördjupningar behövas för ett noggrannare beslut. Även en rad anmärkningar utöver beslutskriterierna noterades och lyftes vidare i diskussionen. De berör viktiga punkter att beakta vid valet av  väderskyddslösning som författaren iakttagit under arbetets gång. Författaren kom fram till att beslutsmodellen fungerade väl vid beslut om väderskydd samt att de framtagna kriterierna ansågs relevanta. Beslutskriterierna i den slutgiltiga beslutsmodellen ses i bilaga 5. Potentiella förbättringsområden relateras främst till fördjupade undersökningar kring de ingående kriterierna för att leverera ett mer precist beslut. Författaren påpekar även att fler intervjuer med fler yrkesgrupper samt observationer skulle utveckla modellen till ytterligare anpassning. Även djupare analyser rekommenderas då flertalet av kriterierna saknade tillräckliga fakta för att leverera ett mer precist beslut. Genom beslutsmodellen samt presentationen av anmärkningar rekommenderas företaget att behålla nuvarande emballeringssystem medan man undersöker vidare om alternativet presenningshuv går att implementera.