<p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med vår uppsats är att vi vill lära oss mer om olika beslutsmodeller.</p><p><strong>Metod: </strong>Vi har valt att samla in data dels genom intervjuer samt tidigare gjorda undersökningar. Den information vi fått genom intervjuer har vi valt att redovisa i löpande text, frågorna bifogar vi som bilaga sist i uppsatsen. Den information vi införskaffat via intervjuer har vi valt att jämföra med vår teoretiska referensram som består av 4 olika beslutmodeller och denna jämförelse utgör även vår analys.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Vi kom fram till att hos alla företag var tid ett problem vid arbetet kring IT, då kärnverksamheten i princip alltid går i första hand. Tätt följt av tid var att kompetens och resurser ofta är ett problem. Värt att notera är att inget av de företag vi behandlat har IT som kärnverksamhet. Detta torde vara en anledning till att kompetens ofta är en orsak till långsam eller ibland obefintlig utveckling inom IT- området.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Man kan göra en fortsatt uppföljning för att se hur långt företagen kommit i sitt arbete kring IT då IT- lösningar hela tiden utvecklas, så det är alltid aktuellt för företagen att införa nya IT- lösningar.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Genom att vi valt att följa upp tidigare studier men med utgångspunkt från beslutsmodeller tror vi att vi bidragit med information ur en annan vinkel, och det kan vara intressant för både de berörda företagen samt de som utfört tidigare studier. Då med anledning av att berörda parter får både mer och ny information<strong>. </strong>Denna information kan vara värdefull för framtida arbete med projekt som inte berör kärnverksamheten.<strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>IT, Beslutsprocess, Beslutsmodell, Tid, Resurser.</p><p> </p>

Syfte: Syftet med vår uppsats är att vi vill lära oss mer om olika beslutsmodeller. Metod: Vi har valt att samla in data dels genom intervjuer samt tidigare gjorda undersökningar. Den information vi fått genom intervjuer har vi valt att redovisa i löpande text, frågorna bifogar vi som bilaga sist i uppsatsen. Den information vi införskaffat via intervjuer har vi valt att jämföra med vår teoretiska referensram som består av 4 olika beslutmodeller och denna jämförelse utgör även vår analys. Resultat &amp; slutsats: Vi kom fram till att hos alla företag var tid ett problem vid arbetet kring IT, då kärnverksamheten i princip alltid går i första hand. Tätt följt av tid var att kompetens och resurser ofta är ett problem. Värt att notera är att inget av de företag vi behandlat har IT som kärnverksamhet. Detta torde vara en anledning till att kompetens ofta är en orsak till långsam eller ibland obefintlig utveckling inom IT- området. Förslag till fortsatt forskning: Man kan göra en fortsatt uppföljning för att se hur långt företagen kommit i sitt arbete kring IT då IT- lösningar hela tiden utvecklas, så det är alltid aktuellt för företagen att införa nya IT- lösningar. Uppsatsens bidrag: Genom att vi valt att följa upp tidigare studier men med utgångspunkt från beslutsmodeller tror vi att vi bidragit med information ur en annan vinkel, och det kan vara intressant för både de berörda företagen samt de som utfört tidigare studier. Då med anledning av att berörda parter får både mer och ny information. Denna information kan vara värdefull för framtida arbete med projekt som inte berör kärnverksamheten. Nyckelord: IT, Beslutsprocess, Beslutsmodell, Tid, Resurser.

By 2018 at least 50 % of the Swedish food waste will be biologically treated. Stockholm Vatten are planning to quadruple the collection of food waste for biological treatment between 2015 and 2020. There are three different food waste collecting systems in Stockholm City; food waste bins, half open food disposer and sealed food disposer. The factor that affects the choice of collecting system are costs throughout the process, for example waste fees. Waste fees are seen as a powerful policy instrument to reduce unsorted waste, and should be designed to reduce overall waste, increase the sorting and reduce the environmental load. The purpose of the thesis is to design two decision models for collecting systems of food waste for biogas and digestate production. One model will be simple and be of support when deciding which system the kitchen should invest in, the other model will be designed to give an overview for each systems costs and processes from collection to production of biogas/digestate. The methodology was composed of a mixture of a qualitative and quantitative method, and a case study. The data collection was made by a literature study, mail contact, study tour and a map of the processes. The pre-treatment cost is 500kr/ton for food waste collected from bins, a cost that food waste does not accrue from disposers. The waste tariff is 57% lower for waste disposals, and they require 72% less transport when collected. The costs Stockholm Vatten have for transporting food waste is 75 % lower for waste disposals compared to food waste bins. If the waste tariff would reflect the costs more kitchens would choose waste disposals over food waste bins. Beside the differences in food waste bins and waste disposals, there are differences between types of waste disposals. Sealed food waste disposals require half of the transports compared to half open food waste disposals for the same biogas potential. When designing tariffs this should be taken in consideration. / Senast 2018 ska minst 50 % av det svenska matavfallet sorteras ut och behandlas biologiskt. Stockholm Vatten planerar att fyrdubbla insamlingen av matavfall till biologisk behandling under perioden 2015 till 2020. Det finns tre olika system för insamling av matavfall för storkök/restauranger i Stockholms Stad; kärlsystem, halvöppna kvarnsystem och slutna kvarnsystem. De faktorer som påverkar valet av insamlingssystem är kostnader genom processerna som exempelvis avfallstaxor. Avfallstaxorna ses som ett kraftfullt styrmedel för att minska uppkomsten av osorterat avfall och de ska utformas så de styr tydligare mot minskade avfallsmängder, ökad källsortering och minskad miljöbelastning. Syftet med studien är att utforma två beslutsmodeller för insamling av matavfall till biogas- och biogödselproduktion. Den ena modellen ska vara enkel och vara till stöd vid val av insamlingssystem, den andra modellen ska utformas för att ge en överblick för respektive systems kostnader och processer från insamling till produktion av biogas/biogödsel. Metodologin utgick ifrån en blandning av en kvalitativ och kvantitativ metod, samt fallstudie. Datainsamlingen utfördes genom litteraturstudie, mailkontakt, studiebesök och kartläggning av processer. Förbehandling har en kostnad på 500kr/ton matavfall, en kostnad matavfall från kvarnsystem inte kräver. Avfallstaxan är 57 % lägre för kvarnsystem i jämförelse med kärlsystem, dessutom krävs det 72 % mindre transporter med kvarnsystem. Stockholm Vattens kostnader för transport av matavfall från kärlsystem är 75 % högre än matavfall från kvarnsystem.  Ifall avfallstaxan skulle reflektera Stockholm Vattens kostnader skulle fler kök välja kvarnsystem över kärlsystem. Förutom att det finns en skillnad på kärl- och kvarnsystem finns det även skillnader mellan kvarnsystem. Slutna kvarnsystem kräver ca hälften så mycket transporter som halvöppna kvarnsystem för att få ut samma mängd biogaspotential. Vid utformning av taxor och priser bör detta finnas i åtanke.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur företagsbesiktning genomförs i praktiken av revisions- och advokatbyråer samt hur och varför företagsbesiktning används i beslutsprocessen hos fallföretagen när ett företagsförvärv är aktuellt. Vi har även som syfte att diskutera hur företagsbesiktningen kommer att utvecklas i framtiden. Studien var av kvalitativ karaktär där tonvikten låg på tolkning och beskrivning av data inom ämnet företagsekonomi. Som datainsamlingsmetod användes personliga intervjuer med sex olika företag för att få en beskrivning av hur den praktiska delen ser ut i verkligheten. Studien visar att en företagsbesiktning är i de flesta fall komplext, tids-och resurskrävande. Likheter i arbetsgången och prioriteringar har funnits hos samtliga konsulter. En företagsbesiktning är ett starkt stöd i slutförhandlingarna och olika förvärvsstrategier formar en företagsbesiktning men även faktorer som åt vem den genomförs för, förvärvets omfattning samt i vilken industri företaget verkar inom. Den rationella beslutsmodellen i kombination med soptunnemodellen är mest lämplig. Standardisering av företagsbesiktningen är lämplig i vissa fall.

Dagens ökade krav på effektivisering och kostnadsmedvetenhet skapar behov av att enklare och mer affärsmässigt kunna anskaffa IT-stöd. Fler och fler företag på marknaden erbjuder sina kunder att köpa IT-stöd paketerat som tjänster levererade via Internet. FMV:s inriktning och strategi är att i allt större utsträckning köpa IT-stöd som tjänster då målet är att minska IT-kostnaderna. Problemet inom FMV är att arbetssättet och styrmodellerna inte anpassats till anskaffning av tjänster vilket resulterar i svårigheter att styra och följa upp avtal samt problem att dimensionera och planera IT-projekten. Arbetet inleddes med en förstudie för att kartlägga hur IT-enheten arbetar. För att tydliggöra problembilden och identifiera förändringsbehoven genomfördes en förändringsanalys som beskriver dagens svårigheter kopplat till visioner och mål. Utifrån framkomna mål och de visioner som legat till grund för inriktningarna för att minska IT-kostnaderna gjordes en analys av förändringsbehoven. Analysen påvisade att den inledande planeringen av IT-projekt är nyckeln för ett lyckat införande. För att åstadkomma en bra grund för projekten i planeringsfasen har en beslutsstödsmodell tagits fram. Modellen är baserad på faktorer som identifierats som kritiska i valet av anskaffningsstrategi och som i stor grad styr om ett IT-stöd kan anskaffas som tjänst. Kopplat till modellen finns påståenden kring anskaffning av tjänst och anskaffning i egen regi. Syftet är att skapa ett gemensamt resonemang så att projektledarna i olika IT-projekt utgår ifrån samma frågeställningar i planeringsprocessen. Som sista steg i planeringen skall en omvärldsanalys genomföras för att säkerställa att IT-stödet finns att tillgå som tjänst.

A public organization has a section for customer service which is responsible of order entry from customers concerning errands within real estate and business equipment, cleaning, transport operations and handicap appliance. According to the co-ordinators in hospitals within the organisation the customers are requesting for staff to talk to physically, meaning a person to speak with face to face. The customers experiencing that it’s sometimes difficult to call customer service or use the web form, which is the only communication paths in the current situation. Proposed changes presented claim that a complement to customer service with local service centers in every hospital. The purpose of this study is to evaluate a change proposition by weigh between efficiency and working environment, this by using multi-criteria analysis. To achieve the goal a decision model is designed in the decision tool DecideIT. The aim of the study is to recommend decision makers to choose one of the options based on as rational grounds as possible. The result of the study showed that the preferred alternative is not to supplement customer service with local service centers. For the most part, the result depending on the survey (represented result from working environment criteria) which showed that the majority of customers do not request a person to speak with face to face at all. / Inom en offentlig verksamhet finns en kundtjänst vilken hanterar orderläggning åt personal inom verksamheten av felanmälan och beställningar för fastighet- och verksamhetsutrustning, Städ- och transportverksamheter samt hjälpmedel. Enligt samordnare på sjukhus inom offentlig verksamhet efterfrågar personal möjlighet att prata med en fysisk person ansikte mot ansikte, då de anser att det ibland är svårt att ringa eller använda webformulär vilka är de ända kontaktvägarna i dagsläget. Utifrån detta har ett förändringsförslag presenterats gällande att komplettera kundtjänst med lokala servicecenter på varje sjukhus. Studiens syfte har varigt att med multikriterieanalys avväga mellan effektivitet och arbetsmiljö vid ett kompletteringsförslag av kundtjänst. För att uppnå syftet med studien har en beslutsmodell konstruerats i beslutsverktyget DecideIT. Målet med studien har varigt att rekommendera beslutsfattare inom verksamheten att komplettera kundtjänst eller inte utifrån så rationella grunder som möjligt. Resultatet visade att det föredragna alternativet är att inte komplettera kundtjänst med lokala servicecenter. Till största del är resultatet beroende på enkätundersökningen (representerar kriteriet arbetsmiljö) vilken visade på att större delen av kunderna till kundtjänst inte efterfrågar en fysisk person att prata med ansikte mot ansikte över huvud taget.

Väderskyddande av lägenhetsvolymer är en viktig process vid industriell tillverkning av lägenhetsvolymer från lagring, transport till byggarbetsplats. Detta examensarbete behandlar väderskyddande av lägenhetsvolymer samt området omvänd logistik som handlar om flödet av produkter och material där fokus riktas mot återanvändning. Arbetets syfte är att lyfta kriterier inom omvänd logistik för att utveckla en beslutsmodell som används för att välja den mest lämpliga väderskyddslösningen. Examensarbetet bidrar även med ökad kunskap inom området omvänd logistik och hur det kan tillämpas i den industriella byggbranschen. Arbetet med att utveckla en beslutsmodell påbörjades genom att använda teori från omvänd logistik för att skapa beslutskriterier som ansågs viktiga vid beslutsfattande gällande väderskydd, kopplat till främst arbetsmiljö, ekonomiska samt miljömässiga aspekter. Beslutskriterierna som togs fram är viktiga faktorer som beaktas när val av lösning görs. Genom en fallstudie hos en industriell husbyggare analyserades den väderskyddsprocess som i nuläget används för att skydda företagets lägenhetsvolymer. En rad olika alternativa lösningar analyserades för att sedan sållas ut till ett fåtal som sedan jämförs med hjälp av den framtagna beslutsmodellen. Beslutsmodellens teoretiska kriterier vilka utvecklats från omvänd logistik analyserades för att se hur de ansågs fungera i den verkliga organisationen. Det framkom att det teoretiska området omvänd logistiks huvudområde har ett antal drivkrafter som främst kopplas mot tillverkningsindustrin som går att överföra till kriterier för beslut av hur lägenhetsvolymer skall väderskyddas. Vidare kunde författaren efter processkartläggning, intervjuer samt övriga iakttagelser se att det fanns en rad olika oklarheter rörande exempelvis kostnader, miljö samt arbetsmiljö som bör undersökas vidare. Flertalet av beslutskriterierna ansågs väl anpassade mot beslutet i fallstudien. Det som framkom som ett problem var att flera av de utvalda kriterierna med koppling till ekonomi, miljö och arbetsmiljö baserades på antaganden på grund av bristfällig information vid beslut. Därav skulle ytterligare fördjupningar behövas för ett noggrannare beslut. Även en rad anmärkningar utöver beslutskriterierna noterades och lyftes vidare i diskussionen. De berör viktiga punkter att beakta vid valet av  väderskyddslösning som författaren iakttagit under arbetets gång. Författaren kom fram till att beslutsmodellen fungerade väl vid beslut om väderskydd samt att de framtagna kriterierna ansågs relevanta. Beslutskriterierna i den slutgiltiga beslutsmodellen ses i bilaga 5. Potentiella förbättringsområden relateras främst till fördjupade undersökningar kring de ingående kriterierna för att leverera ett mer precist beslut. Författaren påpekar även att fler intervjuer med fler yrkesgrupper samt observationer skulle utveckla modellen till ytterligare anpassning. Även djupare analyser rekommenderas då flertalet av kriterierna saknade tillräckliga fakta för att leverera ett mer precist beslut. Genom beslutsmodellen samt presentationen av anmärkningar rekommenderas företaget att behålla nuvarande emballeringssystem medan man undersöker vidare om alternativet presenningshuv går att implementera.

Abstract Course: Thesis in logistics for the MBA program, 4FE19E, VT18 Authors: Niklas Carlsson and Filip Norberg Supervisor: Hana Hulthén Examiner: Helena Forslund Title: Automated Guided Vehicles – A preliminary study on the central warehouse of Rusta AB. Background: Automated guided vehicles (AGV) is a driverless truck, programmed to automatically transport goods from point A to point B without human interaction. Rusta AB is in the middle of an expansion of its central warehouse, the warehouse today is 64000 m2 and when the development is completed it will be around 100000 m2. This will mean longer distances for Rusta’s truck drivers to transport pallets. Therefore, Rusta got interested in investigating automated guided vehicles, in which truck flows there are opportunities to implement them and if they can lead to a cost reduction and increased productivity. Purpose: The purpose of the study is to create a decision-making model that is based on the implementation of an AGV system as a complement to a traditional truck fleet, for companies to use. To determine in which flows in Rusta’s central warehouse that are best suited for an implementation and also what type of AGV that fits best within each flow. In order to be able to answer these questions, it is required that the decisionmaking model presented is carried out. The study is a preliminary study and should be used as part of the decision-making basis when Rusta make the decision to use a AGV system or not. Method: The study is a single case study where the authors have mainly used a qualitative method through the study. However, in the final chapter of the study, a quantitative method is used. The study contains both primary and secondary data. The empirical data has been collected through interviews, observations and measurements. The questions have been analysed on the basis of grounded theory, however, not all parts of the grounded theory are used as it does not fit the research design on which the study is based. v Conclusions: A decision-making model for the strategic decision to implement AGV contains crucial and influential qualitative and quantitative factors that a company should take into account before making a decision. Five possible flows were identified where there were conditions that suited the use of AGV and it was also determined that a low-lift AGV forklift with laser navigation should be used. The flows stood up to the demands that were made both on the basis of the decision-making model that was created and also to the specific needs of each flow. Thereafter the quantitative part of the decision-making model was based on the qualitative analyses. Here it became clear that by implementing AGV in the best suited flows, Rusta could get a significantly lower cost without getting lower capacity. Rusta was therefore recommended to implement AGV in three of the five possible flows. The recommended AGV type is a low-lift AGV like the Toyota Material handling LAE250 or Jungheinrich ERE-AGV. This would reduce costs by around 600,000 SEK per year compared to the conventional trucks used today. The large cost reduction is mostly due to the lower costs for the staff. Through this, Rusta achieves the objective of the investment, to lower costs of their operations in its central warehouse. Keywords: Automated guided vehicles, distribution warehouse, flow chart, decisionmaking model

Syfte – Examensarbetets syfte är att skapa förståelse kring ett outsourcingbeslut genom att utveckla en beslutsmodell för outsourcing. För att uppnå syftet ska följande frågeställningar besvaras: Vilka faktorer bör påverka ett outsourcingbeslut? Vilka kostnader bör analyseras för att ett outsourcingbeslut ska bli väl avvägt? Vilka komponenter bör ingå i en beslutsmodell för outsourcing? Metod – Examensarbetet bygger på en analytisk konceptuell studie med ett deduktiv och induktiv förhållningssätt, där påverkansfaktorer togs fram genom litteraturstudier. Jämförelser och analyser av redan befintliga teorier gjordes för att identifiera påverkansfaktorer, utifrån dessa faktorer skapades en beslutsmodell för outsourcing. Resultat – Resultatet från studien visar att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar ett outsourcingbeslut och kan sammanfattningsvis placeras som påverkansfaktorer, strategiska- och konkurrensfaktorer samt kostnadsfaktorer. Den utvecklade beslutsmodellen för outsourcing består av sju steg där varje steg innefattar olika analyser och beslut, de sju stegen baseras på de faktorer som bör påverkas vid outsourcing. Förslag till fortsatta studier – För att utveckla beslutsmodellen skulle fler teorier och faktorer som möjligen kan beröras i samband med outsourcing adderas. En ytterligare studie skulle kunna vara att utveckla ett verktyg där organisationen kan gradera hur organisationen förhåller sig till de faktorer som påverkas vid ett outsourcingbeslut och därmed utöka beslutsunderlaget. Praktiska konsekvenser – För att underlätta för beslutsfattaren och få en helhetsbild över faktorer och kostnader som påverkas vid outsourcing kan beslutsmodellen användas. Originalitet – Det finns enligt författarnas vetskap ingen fullständig beslutsmodell som belyser alla faktorer som kan påverkas vid ett outsourcingbeslut. / Purpose – The purpose of the thesis is to create understanding of the outsourcing decision making by developing a decision model for outsourcing. To achieve this, the following questions are answered: What factors should influence the outsourcing decision? What costs should be analyzed so that an outsourcing decision should be balanced? What components should be included in a decision model for outsourcing? Method – The thesis is based on an analytical conceptual study with a deductive and inductive approach, where the influencing factors was generated through literature reviews. Comparison and analysis of existing theories were made to identify the influencing factors, based on the generated influencing factors a decision model for outsourcing was created. Findings – Results from the study shows that there are several factors that influence the outsourcing decision and can in summary be positioned as strategic and competitive factors and cost factors. The developed decision model for outsourcing consists of seven steps, where each step includes various analyzes and decisions, the seven steps are based on the factors that should be affected by outsourcing. Research limitations/implications – The results in this thesis are based only on theory. The model can still be generalized by being adaptable for different Organization. Practical implications – Decision model can be used to aid and support in an outsourcing decision. To facilitate the decision-maker and get an overview of the factors and costs that are affected by the outsourcing decision model can be used. With the decision model, the organization can analyze factors and costs to obtain a comprehensive decision-making. Originality – Since many organizations are making outsourcing decision wrongly without taking into account all the factors affected by the outsourcing decision. There is, in the authors' knowledge no complete decision model that highlights all the factors that may be affected by an outsourcing decision.

När det sker en olycka är det viktigt att en första insats kan påbörjas snabbt. På glesbyggden kan det vara svårt för polis, ambulans och räddningstjänst (blåljusmyndigheter) att vara på plats inom en rimlig tid då körsträckorna är långa. För att en första insats ska kunna påbörjas så tidigt som möjligt har det på flera håll i Sverige organiserats verksamheter med frivilliga som kan vara behjälpliga vid vissa olyckor och en av dessa verksamheter är civil insatsperson (CIP). I detta arbete har CIP-verksamheten i västra Sörmland studerats för att se hur verksamheten ser ut idag och hur den skulle kunna utvecklas. Fokus är utlarmningsprocessen och vilka som ska larmas till olika typer av olyckor. När det sker en olycka i ett område med CIP-verksamhet och det är ett relevant larm för CIP att åka på larmas alla som är CIP i det område där olyckan skett. Det innebär att CIP får meddelande om olyckor i deras område även om de inte är i närheten vid tillfället för larmet. CIP kan heller inte meddela SOS Alarm om de kommer att åka på larmet eller inte i dagsläget. En beslutsmodell har utformats för att CIP genom en applikation i mobiltelefonen ska kunna bli larmade till lämpliga olyckor. Här larmas de CIP som kan vara vid olycksplatsen före blåljusmyndigheterna och vidare får de information om vilka kvalifikationer som är av värde vid olyckan och får klicka i om de kan ta med sig några av dessa. Denna studie ger indikationer på att det går att utveckla CIP-verksamheten genom en beslutsmodell och därigenom även att underlätta spridningen av CIP-verksamheten till övriga delar av landet. Med en beslutsmodell som underlättar utlarmningsprocessen underlättas räddningsinsatser och CIP kan bidra med effektivare hjälp.