I dagens samhälle har informationsflödet ökat dramatiskt bara de senaste åren. Vi ser det genom sociala medier och en utveckling mot att vi ska vara konstant uppkopplade mot internet och olika tjänster, som bombarderar oss med ny information. En digital verklighet som ställer högre krav och som kräver mer och mer interaktion från oss användare och system som är uppdaterade. Utveckling har även tagit fart inom Artificell Intelligence och machine learning som används för att vi som användare ska kunna få information som vi förväntas vilja ha. Umeå universitet handlar frekvent med andra länder i olika valutor. Den dagen fakturorna i utländska valutor betalas sätter banken växelkursen för varje valuta. Skillnaden mellan bankens valutakurser och de som finns i ekonomisystemet måste bokas om manuellt vilket skapar ett behov att ha sina valutakurser uppdaterade. Dagsaktuella valutakurser finns att hämta via ett stort antal så kallade application programming interfaces (API)er världen över. Denna uppsats handlar om framtagandet av en applikation i programmeringsspråket Python som ska kunna hämta valutakurser med en viss frekvens från ett antal olika API beroende på användarens val. Applikationen ska göra en rimlighetsbedömning av valutakurserna innan de läses in i ekonomisystemet, detta för att säkerställa korrekta och uppdaterade data. Hela processen ska vara automatisk efter det att användaren gör ett val av API i applikationen. En ytterligare möjlighet med applikationen är att använda historiska data för prediktion av valutakursen vid en framtida tidpunkt. Jag har i denna uppsats valt att använda gratisversioner, men det finns naturligtvis möjlighet att få mer eller mindre data i realtid om man väljer betalversionerna och sålunda skapa ännu bättre analysmaterial för mer exakta prediktioner av framtida valutakurser.

Bakgrund: Anläggningslokalisering är för de flesta organisationer ett strategiskt beslut och traditionellt sett har dessa beslut beserats på kostnadsorienterade modeller. Dessa modeller kan beskrivas som matematiska eller faktorvärderande. Historiskt sett har dessa modeller använts för att bestämma ekonomiskt lämpliga placeringar men när andra fördelar som miljö och sociala fördelar kan öka en organisations konkurrensfördelar har intresset för hållbar utveckling ökat. I dagsläget finns dock inga modeller där hänsyn tas till hållbar utveckling för anläggningslokalisering. Det framgår att kunskapen om hållbar utveckling vid logistiklokalisering är bristfällig och att det finns ett behov att introducera hållbara aspekter vid beslutsfattande som rör lokalisering. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka hållbara faktorer som är viktigast vid logistiklokalisering samt att rangordna dessa med en modell som utgår ifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling; ekonomi, socialt och miljö. Metod: En litteraturstudie gjordes på vetenskapliga artiklar, böcker och dokument som berör de ämnen som varit aktuella för denna studie. För att komplettera teorin gjordes en fallstudie med intervjuer på organisationer som jobbar med regional utveckling samt med en upphovsman av en lokaliseringsmodell som börjat jobba med hållbarhet. Resultat: I resultatet samlades respondenternas synpunkter om hållbarhet och arbetet med hållbar utveckling inom logistiketableringar. Analys och Diskussion: det framkom att respondenterna hade lite olika synvinklar på hållbarhet men att de ändå kom fram till samma slutsats. Samtliga respondenter tog upp hållbara transporter, kompetenstillgången och tillgången på arbetskraft som viktiga aspekter för hållbara etableringar. För att motivera hållbara logistikverksamhets-lokaliseringar visade sig tillgången till dessa faktorer vara viktiga. När analysen sammanställdes visade det sig att sex faktorer trädde fram i intervjusvaren samt även i teorin. Dessa var hållbar infrastruktur, livscykelperspektiv, omgivningens påverkan, logistikparker, arbetskraft och mångfald. Slutsats: De sex kriterierna som togs fram rangordnades med hjälp av en AHP-beslutsmodell och det visade sig att hållbar infrastruktur är viktigast för hållbar utveckling inom logistiklokaliseringar. Därefter kom livscykelperspektiv, logistikparker, arbetskraft, omgivningens påverkan och till sist mångfald. Lärdomarna efter denna studie är att hållbarhet inom lokalisering fortfarande är bristfällig och att lokalisering bör ske utifrån samarbeten och arbetskraftutveckling i större grad. Genom att föreslå viktiga faktorer finns nu ett ramverk att jobba efter när det kommer till hållbara logistiklokaliseringar. / Background: Facility location is for most organizations a strategic decision and traditionally, these decisions have been based on cost-oriented models. These models can be described as mathematical or evaluative factor. Historically, these models are used to determine the appropriate economic placements but other benefits such as environmental and social benefits can increase an organization's competitive advantage when interest in sustainable development has increased. In the current situation, there are no models that take into account sustainable development in facility location. It is clear that knowledge of sustainable development in logistics business location is flawed and that there is a need to introduce sustainable aspects when making decisions related to localization problems. Purpose: The purpose of this study was to identify the most important sustainable factors in logistics business location and to rank them with a model based on the three dimensions of sustainable development; economic, social and environmental. Method: A literature review was conducted based on scientific articles, books and documents related to the topics that have been considered for this study. To complement the theory a case study was implemented based on interviews with organizations that work with regional development as well as an author of a localization model with sustainable aspects. Results: The respondents view on sustainability and sustainability in logistics were collected in this section. Analysis and Discussion: It was revealed that the respondents had slightly different perspectives on sustainability but they still came to the same conclusion. All respondents talked about sustainable transports, availability of labor workers and also availability of skilled personnel as important aspects of sustainable establishments. To motivate sustainable logistics localizations it came clear that access to these factors is important. When the analysis was compiled, it was found that six factors emerged in the interview responses, as well as in theory. These were sustainable infrastructure, life-cycle perspective, influences on the surroundings, logistics parks, labor and diversity. Conclusion: The six criteria that were developed were ranked using an AHP decision model, and it turned out that sustainable infrastructure is the most important factor for sustainable development in logistics localizations. Then came the life-cycle perspective, logistics parks, labor, influences on the surroundings and ultimately diversity. Lessons learned by this study are that the sustainability in localization is still inadequate and that the localization should be based on partnerships and workforce development to a greater degree. By proposing important factors a framework is developed to work by when it comes to sustainable logistics localizations.

A common problem when choosing a data model for a database is that there are many aspects to take into consideration–making the decision difficult and time-consuming. Therefore this work aims to create a decision method that enhances the decision by making it more suitable for the use-case at hand as well as making it quicker. First, the Analytical Hierarchy Process, a multi-criteria decision method, was identified as a suitable framework that the created decision method was based on. It was developed iteratively and later validated through a survey at Omegapoint. The survey had 27 respondents, but 14 answers were discarded due to being too unreliable, which led to a total of 13 utilized responses. The decision method was implemented in a web application to simplify the survey process, where the respondents use the web application, and answered some follow up questions about the web application’s result and process. It was found that it is possible to create a decision method which makes the choice of a data model quicker and better suited for the use-case. The method is reliable among a subsample of the respondents in the survey as 11 out of 13 respondents found the decision method’s result to be reasonable. However, the small sample size makes it impossible to draw any statistical conclusions of the reliability of the decision method. Additionally, the decision method helps to make the decision quicker, but this is only proven among the respondents in the survey. Based on the results, we conclude that it is possible to create a decision method which makes the decision quicker and better suited for the use-case. However this is only proved among the survey respondents, and a future work could aim to repeat the validation in order to statistically validate the reliability of the decision method. / Ett vanligt problem vid valet av datamodell för en databas är att det finns många aspekter att ta hänsyn till–vilket gör valet svårt och tidskrävande. Detta arbete försöker därför skapa en beslutsmetod som kan förbättra beslutet genom att göra det snabbare och bättre anpassat för användningsområdet. Först valdes Analytical Hierarchy Process, en multikriterie-beslutsmetod, som grund till den framtagna beslutsmetoden. Beslutsmetoden utvecklades iterativt och validerades sedan genom en undersökning på Omegapoint. Undersökningen hade 27 respondenter, men 14 svar plockades bort då de var för inkonsekventa, vilket ledde till att 13 svar användes till slut. I undersökningen använde deltagarna en webb applikation, baserad på beslutsmetoden, och svarade sedan på några frågor och gav feedback om artefaktens resultat och process. Resultaten visade att det är möjligt att skapa en beslutsmetod som gör valet av datamodell snabbare och bättre anpassat för användningsområdet. Metoden anses vara träffsäker bland deltagarna i undersökningen, där 11 av 13 ansåg att resultatet var rimligt. Däremot kan arbetet inte dra några statistiska slutsatser om hur träffsäker metoden är generellt på grund av det låga antalet deltagare i undersökningen. Utöver en god tillförlitlighet, bidrar metoden till ett snabbare beslut, men detta kan endast bevisas för deltagargruppen i undersökningen. Givet resultaten kan vi dra slutsatsen att det är möjligt att skapa en beslutsmetod som gör valet av datamodell snabbare och bättre anpassat för användningsområdet. Detta kan däremot endast kan bevisas för deltagargruppen i undersökningen och därför föreslås att ett framtida arbete skulle kunna upprepa valideringen med en större deltagargrupp för att kunna fastslå modellens tillförlitlighet statistiskt.

Dagens moderna affärsmiljö utmärks av ständiga tekniska förändringar. I en tid av snabb digitalisering är det betydelsefullt att säkerställa en modern teknologisk infrastruktur som står sig i framtiden. Konceptet molnbaserade affärssystem har vuxit snabbt de senaste åren och förväntas fortsätta växa. Lokalt installerade affärssystem har bibehållit sin position på marknaden på grund av deras unika och omfattande funktionalitet. Bästa möjliga val av affärssystem är en mycket betydelsefull förutsättning för att kunna uppnå en framgångsrik implementeringsprocess av ett affärssystem. Egenskaperna hos ett affärssystem spelar en betydelsefull roll i företags slutgiltiga beslut när de överväger att implementera ett affärssystem. När företag väljer affärssystem använder de olika kriterier för att avgöra vilket affärssystem som bäst överensstämmer med deras nuvarande behov och framtida värdeskapande.  Två syften har valts för denna kandidatuppsats i informatik. Huvudsyftet är att identifiera och beskriva vilka kriterier som i högre grad är betydelsefulla för kundens val av ett specifikt affärssystem inom en kund–systemimplementatörsrelation. Bisyftet är att identifiera och beskriva vilka kriterier som i högre grad är betydelsefulla för kundens val mellan ett molnbaserat affärssystem eller ett lokalt installerat affärssystem inom en kund–systemimplementatörsrelation.  Fallstudiemetoden har valts. Baserat på en litteraturstudie, huvudsakligen fokuserad på forskningsartiklar, sonderande samtal och en expertintervju har en beslutsmetodmodell utformats. Beslutsmetodmodellen utgjorde grunden för de semistrukturerade intervjuguiderna som utformades. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med två företrädare för systemimplementatören och med tre företrädare för olika kundföretag.  Studiens första slutsats är att endast ett fåtal kriterier uppfattas vara av högre betydelse för kundens val av ett specifikt affärssystem och för kundens val mellan ett molnbaserat och ett lokalt installerat affärssystem. Systemets funktionalitet, systemintegration, system-kompatibilitet och systemleverantörens erfarenheter är av högre betydelse för kundens val av specifikt affärssystem. Anpassning process–system är av högre betydelse för kundens val mellan ett molnbaserat eller ett lokalt installerat affärssystem.  Studiens andra slutsats är att kostnader uppfattas ha en lägre betydelse för kundens val av ett specifikt affärssystem. Initiala kostnader och utbildning inom systemet uppfattas ha en lägre betydelse för kundens val mellan ett molnbaserat eller ett lokalt installerat affärssystem.  Studiens tredje slutsats är att kriterier inte uppfattas ligga till grund för kundens val mellan ett molnbaserat och ett lokalt installerat affärssystem. Kundföretag bestämmer tidigt i urvalsprocessen om de vill ha en molnbaserad eller lokalt installerad affärssystemslösning.

Predictive decision theory explains how humans should make decisions in practice given that they are not always perfect rational decision makers. Based on the prescriptive decision theory, this study addresses criticism of universal decision making models for supplier selections which have the notion of being used uniquely in all types of supplier choice situations. Issues raised are whether this performance is correct and how a dynamic decision-making model could create a more customized decision-making model which does not add much responsibility to the decision maker's judgment. A case study at Logosol, a small industrial company identifies by process mapping a complex supplier selection process consisting of three steps; prototype creation, null-series and production, based on test manufacturing. The supplier selection process is used as the basis for the creation of a dynamic decision making model. Dynamic decision-making models have the basic principle of learning from a decision and using that information in the next decision, which is considered useful in the business case as they not only use test manufacturing for product testing but also for collecting information about the supplier. Finally, the created dynamic decision model shows that universal decision-making models cannot be used in many complex supplier selection processes involving a plurality of steps. The model must be adapted to the company's individual process, however the identification method or some parts of the model used in this study may be used to create a dynamic decision model for other companies or organizations. / Preskriptiv beslutsteori säger hur människan borde fatta beslut i praktiken givet att de inte alltid är perfekt rationella beslutsfattare. Utifrån den preskriptiva beslutsteorin riktas i denna studie kritik mot universella beslutsmodeller för leverantörsval vilka har föreställningen om sig att användas kunna användas universellt i alla olika typer av leverantörsvalssituationer. Frågeställningar som väckts är om denna föreställning stämmer, samt hur en dynamisk beslutsmodell skulle kunna skapa en mer anpassad beslutsmodell vilken inte lägger lite mycket ansvar på beslutsfattarens omdöme. Genom en fallstudie hos Logosol ett litet industriföretag identifieras med hjälp av processkartläggning en komplex leverantörsvalsprocess innefattande tre steg; prototypskapande, nollserieskapande samt produktion utifrån testtillverkning. Fallföretagets leverantörsvalsprocess används som grund för skapande av en dynamisk beslutsmodell. Dynamiska beslutsmodeller har den grundläggande principen att medta lärdom från ett beslut in i nästa, vilket anses användbart för fallföretagets leverantörsvalsprocess då dom inte bara använder testtillverkning för test av produkt utan även för insamling av information om leverantören. Studien visar att föreställningen stämmer, den skapade dynamiska beslutsmodellen visar att universella beslutsmodeller inte är särskilt användbara i många komplexa leverantörsvalsprocesser innefattande ett flertal steg. Modellen måste anpassas för företagets individuella process, dock kan identifieringsmetoden eller vissa delar av modellen som använts i denna studie möjligtvis användas för att skapa en dynamisk beslutsmodell för andra företag eller organisationer.

Problembakgrund: Mellan år 1970-2009 utgjordes apoteksmarknaden i Sverige av ett statligt monopol, där Apoteket AB hanterade läkemedelsförsörjning för samtliga landsting i Sverige. År 2009 privatiserades däremot apoteksmarknaden, och landstingen fick nu välja om det skulle hantera läkemedelsförsörjningen i egen regi eller fortsätta upphandla tjänsten till en extern aktör. Åren efter avregleringen har landstingen valt att gå olika vägar, där några valt att fortsätta outsourca denna tjänst och andra har tagit hem tjänsten och hanterar den i egen regi. Med kostnadsbesparingar och vårdkvalitet i fokus för landstingen, är det därför intressant att undersöka varför de hanterar tjänsten olika. Syfte: Syftet med studien är att först kartlägga hur landstingen i Sverige hanterar läkemedelsförsörjningen och därefter undersöka och identifiera vilka kritiska faktorer som finns gällande valet av hanteringssätt. Vidare avser studien att analysera hur valet av hanteringsätt påverkas av dessa kritiska faktorer. Utifrån denna analys är det sedan möjligt att utarbeta en modell för sourcingbeslut gällande läkemedelsförsörjning i svensk hälso- och sjukvård. Metod: I studien genomfördes en surveyundersökning, där avsikten var att utföra strukturerade telefonintervjuer på samtliga landsting i Sverige. Studien utgick ifrån en kvantitativ forskningsstrategi med inslag av kvalitativa delar. Detta för att kartlägga landstingens hanteringssätt av läkemedelsförsörjning, samt undersöka drivkrafter och kritiska faktorer vid valet av hanteringssätt. Slutsats: En beslutsmodell i form av ett beslutsträd utformades för sourcingbeslut gällande läkemedelsförsörjningen för svenska landsting. Beslutsmodellen utgick ifrån tre huvudområden som var kritiska vid valet av hanteringssätt gällande läkemedelsförsörjning – fokus på kärnverksamhet, kostnadsbesparingar och vårdkvalitet. Dessa utgjorde grunden i beslutsmodellen, och var avgörande vid beslutsfattandet gällande hanteringssättet. / Background: During the years of 1970-2009 the pharmacy market In Sweden was run by the government, where Apoteket AB managed drug supply for all counties in Sweden. In 2009, however, the pharmacy market was privatized and the county councils, which are responsible for the Swedish health care, now had to choose whether it would manage the drug supply in-house, or continue to procure the service from an external player. The years after deregulation county councils decided to go different ways with this, where some chose to continue to outsourcing this service and other decided to manage it in-house. With cost savings and quality of care as the main focus of the county councils, it is interesting to examine why they handle this service differently. Purpose: The purpose of the study is to first identify how the county councils in Sweden handle their drug supply, and then examine and identify the critical factors by outsourcing this service or by managing it in-house. Furthermore, the study will analyze how the choice of managing this service in-house or outsource it is affected by these critical factors. Based on this analysis, it is then possible to develop a model for sourcing decisions regarding drug supply in the Swedish health care. Method: The study was conducted using a survey study, where structured telephone interviews were used as a data collection method on the county councils in Sweden. The study was based on a quantitative research strategy, with some qualitative elements. This was considered necessary to map out how the county councils managed their drug supplying, and to examine the driving forces and critical factors in choosing between outsourcing or in-house. Conclusion: A decision model in the form of a decision tree was designed for sourcing decisions regarding drug supply for the Swedish county councils. The decision model was based on three main areas that were established as critical in the selection of management methods regarding the drug supplying – focus on core activities, cost savings and quality of care. These areas formed the basis of the decision model, and were established instrumental in sourcing decisions regarding drug supplying in Swedish health care.

Syftet med studien har varit att undersöka om det är möjligt att tillämpa en beslutsmodell för att lösa ett problem avseende anbudsstrategi vid offentlig upphandling. När ett företag har en kund som omfattas av lagen om offentlig upphandling gäller särskilda regler vid upphandlingar. För ett företag är det viktigt att känna till dessa regler vid inlämning av anbud. Detta är dock oftast inte tillräckligt för att vinna en upphandling, eftersom det då också gäller att deras produkts jämförelsepris är lägre än konkurrenternas. En beslutsmodell, baserad på data från tidigare upphandlingar, har tagits fram för att kunna underbygga ett verktyg gällande anbudsstrategi. Beslutsmodellen är uppbyggd av diverse teorier som beslutsmatris, beslutsträd, lognormal fördelning och förväntat monetärt värde. Tillvägagångssättet har bestått av insamling av information och data via intervjuer, samt andra källor såsom litteratur, artiklar, uppsatser och upphandlingar, där metoden design science har använts. Utifrån en generell beslutsmatris och ett beslutsträd samt beräkningar har beslutsmodellen kunnat tas fram. Beslutsmodellen är i första hand avsedd för att underbygga ett verktyg för företag som är leverantör av eldrivna rullstolar men skulle även kunna appliceras i andra typer av upphandlingar. Beslutsmodellen kan ge stöd till ett verktyg som i sin tur skulle kunna användas av beslutsfattare. Beslutsfattarna får dock inte endast utgå från dess information, som är baserad på tidigare upphandlingar, utan bör också analysera konkurrenternas nutidssituation. Nyckelord: Beslutsmodell, offentlig upphandling, anbudspris, jämförelsepris, beslutsfattare, beslutsmatris, beslutsträd, lognormal fördelning, förväntat monetärt värde / The aim of the study has been to investigate if it is possible to apply a decision model when solving a problem with bidding strategies in public procurement. When a company has costumers comprehended by the laws in public procurement, there are certain rules involved. For a company it is important to be aware about these rules, when setting their bids. Though this is often not enough for a winning procurement, because of the fact that the products comparison prices need to be lower than the competitors'. A decision model, based on data from earlier procurements, has been developed to reinforce a tool with bidding strategies. The decision model is composed by various theories, like decision matrix, decision tree, lognormal distribution and expected monetary value. The procedure through the study has contained data and information acquisition via interviews and other references like literature, articles, thesis and procurements. Based on a general decision matrix and a decision tree, as with calculations, the decision model has been generated. The decision model is mainly designed to reinforce a tool for companies supplying electric wheelchairs to costumers but could also be applicable in other types of procurements. The decision model could be a support when constructing a tool, which consequently could be used by decision makers. The decision makers can however not only adopt the ideas based on earlier procurements. They also need to analyse the competitors’ situations in present time. Keywords: Decision model, public procurement, bidding prices, comparison prices, decision maker, decision matrix, decision tree, lognormal distribution, expected monetary value

Här presenteras ett ramverk för beslutsanalytisk metod baserad på principen om maximering av den förväntade nyttan gällande värdering av olika alternativ för åldersbedömning av ensamkommande inom asylprocessen. Med detta ramverk som utgångspunkt görs en jämförelse mellan ett antal metoder (mognad hos visdomstand, knäled och handled samt Rättsmedicinalverkets metod baserad på både visdomstand och knäled) för medicinsk åldersbedömning. Dessa metoder jämförs vidare med tre referensalternativ (i) lita på den ensamkommandes åldersuppgifter vilket i praktiken innebär att bedöma alla som barn, (ii) bedöma alla ensamkommande som vuxna och (iii) det absurda alternativet att singla slant för att avgöra vem som är barn eller vuxen. Det som behövs för beslutsanalysen är antaganden och/eller skattningar på åldersfördelningen av ensamkommande som åldersbedöms samt skattning för de olika metoderna på hur stor sannolikheten är att en person bedöms som vuxen givet den faktiska åldern. Vidare krävs en kvantifiering av nyttan för en felklassificering av en vuxen, då en felklassificering av ett barn antas ge lägst nytta och en korrekt klassificering antas ge högst nytta. Åldersfördelningen av ensamkommande som åldersbedöms antas här bestå av en kombination av två likformiga och kontinuerliga fördelningar, där intervallen är 15-18 år (barn) respektive 18-21 år (vuxna). Två nyttomodeller undersöks, en diskret som endast tar hänsyn till om individen är barn eller vuxen samt en kontinuerlig linjär nyttomodell som tar hänsyn till åldersskillnaden från 18-årsgränsen vid en felklassificering. De genomförda analyserna demonstrerar hur ramverket kan användas i praktiken. Givet de antaganden som gjorts är slutsatsen att det alternativ som ger högst förväntad nytta i stor utsträckning beror på prevalensen (andelen vuxna) tillsammans med hur nyttan för en felklassificerad vuxen värderas. Oavsett värdering, vid prevalens nära 0 bör alla bedömas som barn, för att när prevalensen ökar ersättas ersättas av en metod som i stor utsträckning klassificerar barn korrekt, när prevalensen ökar ytterligare ersättas av en metod som i större utsträckning klassificerar vuxna korrekt och slutligen när prevalensen är nära 1 bör alla bedömas som vuxna. / A framework for a decision analysis method that is based on the principle of maximization of the expected utility regarding alternatives of age assessment for unaccompanied asylum seekers is here presented. Using the framework, different methods (dental, knee joint, hand wrist and the method used by The National Board of Forensic Medicine (RMV) that combines the methods for dental och knee joint) for medical age assessment are compared. These methods are further compared with three benchmark alternatives, (i) to trust the age given by the unaccompanied asylum seeker which results that all are considered to be children, (ii) to consider all the unaccompanied asylum seekers as adults and (iii) the absurd alternative to flip a coin to decide who is a child or an adult. For the decision analysis, assumptions and/or estimates for the age distribution of the unaccompanied refugees are needed and estimates for the different methods regarding how probably it is to be considered an adult given the actual age. The outcome of a child that is incorrectly classified is assumed to give the lowest utility and a correct classification (both children and adult) is assumed to give the highest utility. The utility of the outcome of an adult that is incorrectly classified as a child needs to be quantified. The age distribution of unaccompanied refugee, considered for age assessment is here assumed to be a combination of two continuous uniform distributions, with the interval 15-18 years (child) and 18-21 years (adult). Two utility models are examined, a discrete model that only consider if the individual is a child or an adult and a continuously linear utility model that consider the age difference from 18 years given an incorrect classification. The analyzes carried out demonstrates how the framework can be used in practice. Given the assumptions that are made the conclusion is that the alternative that gives the highest expected utility depends on the prevalence (proportion of adults) together with the valuation of the utility for an incorrect classified adult. Regardless of the valuation, when the prevalence is close to 0 all should be considered to be children, when the prevalence increases should be replaced with a method that largely classifies children correct when the prevalence is further increased should be replaced with a method that largely classifies adults correct and finally, when the prevalence is close to 1 all should be considered as adults.

The reported research provides a rough guide to the best practice of decision modeling concerning urban pipeline systems’ rehabilitation. The thesis aims to bring attention to the fact that a proper decision-making model is a cornerstone for efficient infrastructure management. More precisely, this thesis aims to increase the knowledge about applicable decision support methods by identifying relevant factors that should be considered in the decision-making process. This can, facilitate future rehabilitation attempts of existing urban infrastructure. A utility-based decision model was adopted for a water distribution network in Sweden to locate and rehabilitate leakages as an ultimate sign of failure. This was performed by implementing and evaluating a Bayesian decision model including the treatment of uncertainties in evaluating the best decision from a short-term perspective. Despite its simplicity, the result showed that the proposed model could facilitate problem-solving approaches when uncertainty is an issue. Considering the several interacting factors of services and the availability of information, the importance of problem structuring before applying a decision model was extensively acknowledged. As a result, a conceptual decision model was proposed to choose the most appropriate decision model applicable for a particular problem in the essence of deciding how to decide. The presented model illustrated the first steps of developing a theoretical framework for a rational yet practical decisionmaking. This approach, which is aimed to be further employed in rehabilitation strategies of urban pipelines, ensures that the chosen decision technique has explicitly considered different levels of uncertainty and would be the best-established solution for a particular type of problem, organization, and stakeholder. This effort may help the decision analysts define the problem and elicit objectives and values relatively early in the decision-making to ensure that decisions to be selected would support the desired outcomes, actions, and core values. Then, a critical evaluation of the decision strategy was presented by comparing the performed Bayesian approach with the proposed conceptual model. Then so, it was shown that the choice of the decision model is dissimilar if the presented specific basic components vary. This was performed by presenting two semi-fictitious case studies, exemplifying the framework’s importance in structuring the assessment of available means. / Forskningen som redovisas i denna uppsats utgör en översiktlig guide till en praktisktillämpning av beslutsmodellering gällande underhåll av urbana ledningssystem.Syftet med licentiatuppsatsen är att betona att en korrekt modell för beslutsfat-tande är nödvändig för en effektiv förvaltning av infrastruktur. Mer specifikt ärmålet att öka kunskapen om tillämpbara beslutsstödsmetoder genom att identifiera relevanta faktorer som bör beaktas i beslutsprocessen. Det förväntas underlätta framtida underhållsaktiveter för befintlig urban infrastruktur. En nyttobaserad beslutsmodell för åtgärdsplanering har applicerats på en del av ettsvenskt vattenledningssystem, där läckage är den kritiska händelse som hanteras.Modellen baserad på Bayesiansk beslutsteori har implementerats och utvärderatsmed avseende på hantering av osäkerheter och beslutsoptimering ur ett korttidsper-spektiv. Trots modellens enkelhet visar resultatet att den kan underlätta metodvalför problemlösning när det råder osäkerheter i förutsättningarna. Vikten av en tydlig och strukturerad problembeskrivning inför tillämpningen av enbeslutsmodell bekräftas, där beaktande av interaktioner mellan ibland flera faktoreri systemets funktion och den tillgängliga informationen är viktig. Som ett resultatföreslås en konceptuell metod för att välja den mest lämpliga beslutsmodellen förett specifikt problem med syftet att besluta hur man bör besluta. Den presenter-ade metoden utgör ett första steg i utvecklingen av ett teoretiskt ramverk för ettrationellt och samtidigt praktiskt beslutsfattande. Arbetet hjälper beslutsfattarenatt strukturera problemet och lyfta syftet och värden tidigt i beslutsfattandet föratt säkerställa att tagna beslut stödjer eftersökta utfall, åtgärder och kärnvärden. Vidare har en kritisk utvärdering av beslutsstrategier presenterats som en jämförelsemellan den Bayesianska beslutsmodellen och den konceptuella metoden. Den visaratt valet av beslutsmodell skiljer sig om de grundläggande förutsättningarna ärolika. Utvärderingen baseras på två semifiktiva fallstudier som visar på vikten avstrukturering i bedömningen av tillgänglig information och tillgängliga resurser. / <p>2022-10-24</p> / Mistra InfraMaint

There are many possible tools to develop mobile applications with. Choosing a development tool is done by considering many different factors, and the choice is currently done, in many cases, arbitrarily. For this project, a decision model is designed to ease the process of choosing a development tool. A survey was conducted to examine how people using different smartphone platforms discover and download applications. 94 responses were collected, showing that approximately 50% of Android-users found mobile applications by using search engines or browsers. The corresponding number was approximately 30% for iOS-users. A usability test was conducted to discover the differences in user experience between Progressive Web Applications and native applications. 18 usability tests were conducted comparing the same product developed as a Progressive Web Application and a native application. A majority of the participants had a technical background. Both Android and iOS devices were included in the tests. The results indicated that end-users notice when an application is not natively developed. The effect on the user experience is combined with other technical differences and applied to the decision model. This model was designed to predict if a native application, a Progressive Web Application or a React Native application is the most favourable to develop for a specific scenario. The final model could, according to consultants at the stakeholder Slagkryssaren AB, with good accuracy predict when the different development tools should be used. The model could be used as a discussion tool in the first stages of the development process of an application. / Det finns många möjliga verktyg för att utveckla mobila applikationer. Valet av utvecklingsverktyg görs genom att överväga många olika faktorer, och görs idag i många fall högst godtyckligt. För det här projektet designades en beslutsmodell som förenklar processen av att välja ett utecklingsverktyg. En undersökning gjordes för att undersöka hur användare av olika smartphone- plattformar upptäcker och laddar ner applikationer. 94 svar samlades, svaren visade att ungefär 50% av Android-användare hittade mobila applikationer genom internetsökningar eller webbläsare. Denna siffran var ungefär 30% för iOS-användare. Ett användarbarhetstest utfördes för att finna skillnader i användarupplevelse mellan progressiva webbapplikationer och native-applikationer. En majoritet av deltagarna hade en teknisk bakgrund. Både Android- och iOS-enheter testades. Resultatet tydde på att slutanvändare la märke till när en applikation inte utvecklades som en native-applikation. Effekten på användarvänligheten, kombinerat med tekniska skillnader mellan verktygen, tillämpades på beslutsmodellen. Modellen designades för att förutse om en native-applikation, en progressiva webbapplikation eller en React Native- applikation är mest fördelaktig att utveckla i ett specifikt scenario. Den slutgiltiga modellen kunde, enligt konsulter på uppdragsgivaren Slagkryssaren AB, med god precision avgöra när de olika utvecklingsverktygen bör nyttjas. Modellens användning blev som ett diskussionsverktyg i de första stadierna av processen med att välja utvecklingsvektyg.