• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 85
  • 1
  • Tagged with
  • 86
  • 39
  • 38
  • 36
  • 34
  • 20
  • 20
  • 17
  • 13
  • 12
  • 10
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hur stress och utbrändhet hos sjuksköterskan kan påverka vårdkvaliteten : - En litteraturstudie

Lindgren, Nikita, Meljoum, Majda January 2016 (has links)
Introduktion: Genom långvarig stress kan utbrändhet utvecklas. Stress eller utbrändhet i arbetet kan ha en inverkan på sjuksköterskan och dennes förmåga att utföra sitt arbete som kan leda till en försämrad vårdkvalitet. Vårdkvalitet definieras genom att vården skall vara patientsäker.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa stress- eller utbrändhetsfaktorer hos sjuksköterskor som kan påverka vårdkvaliteten på sjukhus. Metod: Litteraturstudien är utformad efter Polit och Beck´s niostegsmodell (2012). Artikelsökningarna gjordes i PubMed, Cinahl samt PsycINFO som resulterade i 10 artiklar, en kvalitativ metod samt nio kvantitativa metoder som resultatet baseras på.  Resultat: I resultatet framkom det åtta faktorer som påverkade vårdkvaliteten negativt utifrån stress och utbrändhet. Faktorerna delades in i tre kategorier, arbetsmiljörelaterade faktorer, organisationsrelaterade faktorer och sjuksköterskerelaterade faktorer. Slutsats: Underkategorierna är faktorer på stress och utbrändhet där sjuksköterskans förmåga påverkar utförandet negativt av en god och säker vårdkvalitet.
2

Vårdkvalitet relaterat till sjuksköterskans kärnkompetenser på en onkologisk vårdavdelning : - En litteraturstudie / Quality of health care related to nurses core competencies in an oncology ward : - A literature study

Bengtsson, Rebecca, Lindgren, Sofie January 2016 (has links)
Introduktion: På en onkologisk avdelning vårdar sjuksköterskan patienter med cancerdiagnoser och för att ge patienterna en god vård behöver den vara av god kvalitet. Vårdkvalitet innefattar att vården är individanpassad, säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, effektiv, jämlik samt tillgänglig. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadens kvalitet relaterat till sjuksköterskans kärnkompetenser på en onkologisk vårdavdelning, ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien utformades efter Polit och Beck (2012) nio-stegs-modell för litteraturstudier. Databaser som användes var CINAHL och PubMed vilket resulterade i tio vetenskapliga artiklar som litteraturstudiens resultat baserades på. Sex stycken var utifrån kvalitativ metod och fyra utifrån kvantitativ metod som bearbetades deduktivt. De valda artiklarna granskades enligt Polit och Beck (2012) kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Resultatet utgick från sjuksköterskans kärnkompetenser: Personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, säker vård och informatik. Resultatet som framgick var att vårdkvaliteten påverkades när sjuksköterskan arbetade efter kompetenserna. Slutsats: Sjuksköterskans arbete för att påverka vårdkvaliteten grundade sig i att besitta evidensbaserad kunskap, agera som en företrädare för patienten, en ledare för vårdteamet samt sträva efter att utforma vården individanpassat.
3

Barns upplevelser av sjukvård : En litteraturöversikt

Törnberg, Emilie, Pettersson, Agnes January 2013 (has links)
Bakgrund: 95 000 barn vårdas varje år på sjukhus. Trots att många barn vårdas varje år, blir barnsbehov ofta förbisedda av personal och föräldrar och det är de vuxna som utformar barnets vård ochbehandling. Detta kan leda till en rädsla hos barn för att vårdas på sjukhus och det är därför viktigt attbeakta deras behov av information och delaktighet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskrivabarns upplevelser av att vårdas på sjukhus. Metod: Studien gjordes i form av en litteraturöversiktbaserad på arton vetenskapliga artiklar tre med kvantitativmetod och femton med kvalitativmetod.Resultat: Barns upplevelser under vårdtiden var huvudsakligen positiv. De negativa upplevelsernahade sin grund i att bli lämnad ensamma, oro inför olika undersökningar och provtagningar då deblev utsatta för smärta. Om barn fick känna sig delaktiga i vården, så tillfrisknade de snabbare.Diskussion: Det är bra att barnen haft positiva upplevelser under vårdtiden. Det behövs merforskning om barns delaktighet i vården. För att kunna anpassa vården med rätt insatser och förbättrabarns vård. Slutsats: Barns upplevelser under vårdtiden var övervägande positiv. När barn uppleverdelaktighet i vården påskyndas tillfrisknandet.
4

Arbetsbelastning och patientsäkerhet. : En litteraturöversikt

Mosa, Rami, Patrik, Persson January 2013 (has links)
Bakgrund: Hög arbetsbelastning hos omvårdnadspersonal är ett problem både i Sverige och internationellt. En ökad förståelse av hur arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten krävs för att förebygga fler vårdskador inom vården. Syfte: att belysa vilka faktorer som skapar arbetsbelastning hos omvårdnadspersonal och dess betydelse för patientsäkerhet. Metod: Litteraturöversikt där studier som undersöker arbetsbelastningens påverkan på patientsäkerhet granskades. 15 studier valdes ut via Pubmed, Psycinfo och Cinahl, där 11 var kvantitativa, två var kvalitativa och två var av mixed design.  Resultat: Faktorer av betydelse för arbetsbelastningen som hade ett samband med patientsäkerheten var ’stressrelaterade situationer’, ’antal patienter i förhållande till personal’, ’antal arbetspass och längd’ och ’personals erfarenheter’. Diskussion: Av resultatet framkom det att de olika faktorerna påverkar patientsäkerheten på olika sätt. Patientsäkerheten påverkas på ett negativt sätt av arbetsbelastningen. Slutsats: Ökad arbetsbelastning påverkar arbetet inom omvårdnaden. Det behövs mer resurser, bra organisation och erfarenhet för att förhindra att arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten. Fler kvalitativa studier måste göras för att få en bättre helhetssyn, speciellt sådana som undersöker personals upplevelser och erfarenheter av arbetsbelastning.
5

Organisatorisk identifikation, psykisk hälsa och vårdkvalitet : - i svensk och spank äldreomsorg

Valleskog, Charlotte January 2016 (has links)
Organisatorisk identifikation (OI) är starkt kopplat till anställdas psykiska hälsa och arbetsprestation. Denna studie avsåg att utforska denna koppling hos anställda inom äldrevården, både i norra Sverige och Katalonien i Spanien. 166 svenska och 353 spanska chefer och anställda inom äldreomsorgen deltog i studien som syftade till att undersöka vilka bakgrundsfaktorer som har koppling till skattad OI, om det finns ett samband mellan chefers och personals OI, och om OI kan predicera psykisk hälsa och vårdkvalitet. Huvudresultaten visar att de bakgrundsvariabler som var kopplade till OI var chefsposition och land. Chefers OI hade inget signifikant samband med personalens OI. OI hade dock ett signifikant prediktionsvärde för både anställdas psykiska hälsa och vårdkvalitet. Potentiella förklaringar till sambanden, samt värdet av OI som verktyg i arbetet för anställdas psykiska hälsa och vårdkvalitet tas upp i diskussionen. Generaliserbarheten i resultaten samt reliabilitet hos instrument behandlas i metoddiskussionen. / Organizational identification (OI) is strongly associated with employees’ psychological well-being and job performance. This study explores this association within a group of elder care employees in the north of Sweden and Catalonia, Spain. 166 Swedish and 353 Spanish managers and staff members from the elder care participated in the study that aimed to examine which demographic variables were connected to OI, if there was a correlation between managers and their staffs OI, and if OI can predict employees’ psychological health and quality of care. Main results show an association between OI and manager position as well as country origin. Manager OI was not associated with staff OI. OI was a significant predictor for both employees’ psychological health and quality of care. Potential explanations for the associations found, and the relevance of OI as and instrument in the work towards a better psychological health and quality of care is discussed, as well as generalizability and reliability of instruments.
6

Faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund

Demirel, Juliana, Jäderkvist, Jenny January 2014 (has links)
Introduktion: Sverige är idag ett mångkulturellt land där en stor del av befolkningen har utländsk bakgrund. Flera av dem skattar sin munhälsa sämre än personer födda i Sverige och besöker tandvården mer sällan, trots att tandvårdsbehov finns. Genom att beskriva vilka faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund kan förståelsen för hur den upplevs öka. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund. Metod: Kvalitativ studie med enskilda intervjuer i en stad i Mellansverige. Urvalet bestod av fyra vuxna informanter i åldrarna 25-50 år med utländsk bakgrund. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom vilka var bemötande, kommunikation, tandvårdsorganisation och vårdkvalitet. Bemötandet upplevs som professionellt, dock förekommer vissa motsättningar i patientmötet. Kommunikationen mellan personal och patient upplevs som god men information på andra språk än svenska efterfrågas. Gällande tandvårdsorganisation anses svensk tandvård som dyr och tidskrävande. Den svenska tandvården håller dock en god vårdkvalitet. Konklusion: Bemötande, ekonomi, kommunikation och vårdkvalitet är faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund. I de flesta fall var upplevelsen positiv men informanterna framförde vissa brister.
7

Sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress : orsaker och konsekvenser för omvårdnaden

Simonsson, Susanne, Andersson, Christine January 2009 (has links)
<p><strong>Bakgrund:</strong> Sjuksköterskor ligger högt på listan över yrken som har den sämsta psykosociala arbetsmiljön, vilket kan leda till stress. <strong>Syfte:</strong> Att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress samt deras uppfattningar om hur stress påverkar omvårdnadsarbetet. <strong>Metod:</strong> Litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar bearbetats och analyserats med innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Analysen resulterade i tre kategorier; ”orsaker till arbetsrelaterad stress”, ”konsekvenser” och ”stressförebyggande åtgärder” med nio underkategorier samt ett övergripande tema; ”organisationens roll i sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress”. Resultatet visade att orsaker till arbetsrelaterad stress beror på flera faktorer som organisatoriska faktorer, otillfredsställande ledarskap och bristande samarbete mellan kollegor och andra yrkeskategorier. Alla dessa omständigheter påverkar omvårdnadsarbetet och sjuksköterskor tvingas prioritera och arbeta under press vilket medför en upplevelse av att inte räcka till, sämre vårdkvalitet samt risk för patientsäkerheten. Detta gör att många sjuksköterskor funderar över att lämna yrket. <strong>Diskussion och konklusion:</strong> Organisatoriska faktorer har en betydande roll i sjuksköterskors upplevelse av stress.<strong> </strong>Åtgärder på flera plan är nödvändiga för att nå en förändring eftersom arbetsrelaterad stress och de efterföljande konsekvenserna som uppstår är ett mångfacetterat problem. Kvantitativ forskning som undersöker hur arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan kan påverka patientsäkerheten, samt huruvida neddragningar i vården verkligen är gynnsamt i längden, är något vi efterlyser.</p>
8

Sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress : orsaker och konsekvenser för omvårdnaden

Simonsson, Susanne, Andersson, Christine January 2009 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskor ligger högt på listan över yrken som har den sämsta psykosociala arbetsmiljön, vilket kan leda till stress. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress samt deras uppfattningar om hur stress påverkar omvårdnadsarbetet. Metod: Litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar bearbetats och analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ”orsaker till arbetsrelaterad stress”, ”konsekvenser” och ”stressförebyggande åtgärder” med nio underkategorier samt ett övergripande tema; ”organisationens roll i sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress”. Resultatet visade att orsaker till arbetsrelaterad stress beror på flera faktorer som organisatoriska faktorer, otillfredsställande ledarskap och bristande samarbete mellan kollegor och andra yrkeskategorier. Alla dessa omständigheter påverkar omvårdnadsarbetet och sjuksköterskor tvingas prioritera och arbeta under press vilket medför en upplevelse av att inte räcka till, sämre vårdkvalitet samt risk för patientsäkerheten. Detta gör att många sjuksköterskor funderar över att lämna yrket. Diskussion och konklusion: Organisatoriska faktorer har en betydande roll i sjuksköterskors upplevelse av stress. Åtgärder på flera plan är nödvändiga för att nå en förändring eftersom arbetsrelaterad stress och de efterföljande konsekvenserna som uppstår är ett mångfacetterat problem. Kvantitativ forskning som undersöker hur arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan kan påverka patientsäkerheten, samt huruvida neddragningar i vården verkligen är gynnsamt i längden, är något vi efterlyser.
9

Kvalitativ innehållsanalys av Nationell patientenkät på kirurgidivisionen på ett sjukhus i Mellansverige, 2012.

Smedberg, Peter, Stenborg, Karin January 2013 (has links)
Aim: On the basis of the Swedish 2012 National Patient Survey and its open answers, study how patients experienced the quality of care during hospitalization in a surgical division Method: In this study, 306 patients' responses was compiled and analyzed by qualitative content analysis and reported descriptively in running text. Results: The way patients were treated by staff was experienced by respondents mainly as positive. The staffs’ courteous and sympathetic attitudes were appreciated. The food that was served was described as substandard, distasteful and dull. The cleanliness of the hospital departments were reported to be inadequate, particularly in washrooms. Feelings of discomfort, invasion of privacy and disturbed sleep arose by sharing rooms with other patients and patients of the opposite sex. Medical professionals were experienced as rushed and stressful. This worried the respondents, as it could result in an increased risk of mistakes being made and that care meetings and information disclosures were parsimonious and characterized by lack of time. There was a general perception that the hospital departments were understaffed, in all professions, but especially the doctors. Information about ongoing treatment was perceived as lacking, especially from doctors. There was reported a sense of lacking in follow-up after hospitalization and uncertainty of where respondents could turn to with questions after being discharged. When being discharged, respondents wanted more information of follow-ups and instructions and / or restrictions. Waiting times were experienced by a significant portion of the respondents as long. Conclusion: Respondents mainly reported of experiencing shortcomings during the hospital stay in the surgical division. Positive experiences were about trusting healthcare staff and of good treatment and communicational skills. Respondents expressed a need for more time together with staff and that the environment and the food that was served on the hospital wards were in need of improvement. / Syfte: Att utifrån 2012 års Nationella patientenkät och dess öppna svar, studera hur patienter upplevt vårdkvalitén under vårdtiden på en kirurgisk division. Metod: I studien sammanställdes 306 patienters svar och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas deskriptivt i löpande text. Resultat: Sjukvårdpersonalens bemötande, deras tillmötesgående och förstående attityd uppskattades. Maten som serverades beskrevs som undermålig, osmaklig och tråkig. Städningen på avdelningarna uppgavs vara bristfällig, framförallt i hygienutrymmen. Känslor av obehag, störd sömn och integritetskränkning kom sig av att dela sal med andra patienter och patienter av motsatt kön. Sjukvårdspersonal upplevdes som pressad och stressfylld. Detta oroade respondenterna, då detta innebar en ökad risk för att misstag skulle begås och då vårdmöten och informationsutlämning blev knapphändiga och präglades av tidsbrist. Det fanns en generell uppfattning om att avdelningarna var underbemannade, inom alla yrkeskategorier, men framför allt på läkarsidan. Information kring pågående behandling upplevdes bristande, framför allt från läkare. En känsla av bristande uppföljning efter vårdtiden och ovisshet om var respondenter kunde vända sig med frågor efter utskrivning framkom. I samband med utskrivning saknades information om planerade återbesök och förhållningsregler och/eller restriktioner. Väntetider upplevdes av en betydande del av respondenterna som för lång. Slutsats: Respondenterna redogjorde främst för en upplevelse av brister under vårdtiden på den kirurgiska divisionen.  Positiva upplevelser handlade om förtroende för och ett gott bemötande från vårdpersonal. Respondenterna uttryckte ett behov av mer tid tillsammans med sjukvårdspersonal och att miljön och maten på avdelningarna var i behov av förbättring.
10

ATT VÅRDA NÅGON VI INTE FÖRSTÅR : - Sjuksköterskors upplevelse av kommunikationsbegränsningar p.g.a. språket.

Axelsson, Emma, Dahl Nordström, Katia January 2009 (has links)
Invandringen till Sverige har ökat under de senare åren och dessa invandrare måste ibland uppsöka sjukvården. Detta medför att det kan uppstå kommunikationsbegränsningar p.g.a. språket mellan sjuksköterskor och patienter. Dessa invandrade patienter har, enligt svensk lag, rätt till samma goda vård som svenskfödda patienter. Sjuksköterskor har en skyldighet att ge patienter en individanpassad vård. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av kommunikationsbegränsningar i mötet med patienter som har ett annat modersmål än sjuksköterskan. Metoden som användes var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Resultatet redovisas i form av tre huvudkategorier: känslor hos sjuksköterskan, inverkan på vårdkvalitet och möjligheter och hinder för att överbrygga kommunikationsbegränsningar. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde olika utmaningar med att vårda patienter med ett annat modersmål. De var oroliga för hur dessa kommunikationsbegränsningar kunde inverka på vårdkvaliteten och hur den vårdande relationen påverkades och om i förlängningen kunde leda till ett vårdlidande för patienten. De möjligheter som fanns för att överbrygga dessa kommunikationsbegränsningar var få och otillräckliga. Studien visar att det inte finns några enkla och enhetliga lösningar på problemet.

Page generated in 0.06 seconds