<p>Syftet med studien var att undersöka hur enkäter riktade till patienter och anhöriga i palliativ hemsjukvård uppmärksammar sociala aspekter – i enlighet med WHO:s definition av en värdig vård. Mot bakgrund av statens utredning om värdig vård vid livets slut, som påpekar att utvärderingen av palliativ vård är eftersatt och att bemötandet utgör en viktig social aspekt för vårdkvaliteten, ställdes tre frågor: Vad menar WHO med ”sociala aspekter”?, Vilka frågor ställs i enkäter inom palliativ hemsjukvård?, Hur följer enkätfrågorna upp bemötandet? För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, telefonsamtal samt en kvantitativ och kvalitativ undersökning, där 345 enkätfrågor som används i palliativ hemsjukvård inom Stockholms läns landsting bearbetades. Två teoretiska utgångspunkter prövades för att identifiera sociala aspekter: WHO:s definition av värdig vård och KUPP-modellens värdefaktorer. Analyser gjordes utifrån ett etiskt och existentiellt perspektiv. Resultatet påvisade ingen definition som utifrån WHO förklarar ”sociala aspekter”. Enkäterna uppmärksammar dock sociala aspekter genom frågor som följer upp sociala behov och bemötande, samt med frågor om påverkande kvalitetsfaktorer i mötet mellan patient och personal. Bemötandet behandlas som egen faktor, mestadels som en generell fråga. Rationella frågor dominerar över humanitära frågor, vilket analysen tolkade som ett uttryck för sjukvårdens behov av att agera för att lindra lidande.</p>

<p><em><p><strong>Problem:</strong> Yrken inom Hälso- och sjukvården är högt fysiskt och framför allt psykiskt påfrestande arbeten där tidspress och arbetstempo fortsätter att öka. <em><strong>Syfte:</strong> Syftet med litteraturstudien var att belysa stressorer som kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. <em><strong>Metod: </strong>Studien var en litteraturstudie, 17 artiklar (3 kvali- tativa och 14 kvantitativa) och en avhandling som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. <em><strong>Resultat och konklusion: </strong>Många faktorer och orsaker till nutidens ohälsa kan sökas i arbetsmiljön och dess alltmer ökade krav på individen. Varje individ är unik och påverkas därmed olika av samma situationer. Upplevelsen och hur varje person hanterar en situation är beroende av hela dennes livsvärld och vilka faktorer som finns där. Att människan inte mår bra av långvarig stress, oberoende av situation, framkommer tydligt. De faktorer som anses bidra till försämrad vårdkvalitet är bland annat tidsbrist, hög arbetsbelastning, personalbrist, bristande arbetsmiljö och omorganisationer. Dessa faktorer tillsammans och även var för sig, gör att sjuksköterskor upplever stress och missnöjdhet med sitt arbete, vilket kan påverka patienternas omvårdnad och dess kvalitet. <em><strong>Implikation: </strong>Vidare forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan kan påverka de faktorer som leder till stress samt försämrad arbetsmiljö och vårdkvalitet. </em></em></em></em></p></em></p> / <p><em><p><strong>Problem:</strong> The professions in health care are highly physically and especially mentally stressful jobs where time pressure and work rate continues to increase. <em><strong>Purpose:</strong> The purpose of this study was to illuminate stressors that may affect nursing outcomes. <em><strong>Method:</strong> The study was a literature review, 17 articles (3 qualitative and 14 quantitative) and a thesis which met the study's purpose was reviewed and analysed. <em><strong>Results and conclusion:</strong> Many factors and causes of ill health can today be found in the work environment and its increasingly greater demands on the individual. Each individual is unique and therefor affected differently by the same situations. The stressful experience and how each person handles the situation depends on all the factors in her/his whole life-world. It becomes clear that regardless of the situation, no one is doing well during long-term stress. The factors considered to contribute to the deterioration of quality of care includes lack of time, heavy workload, staff shortages, poor working conditions and reorganizations. These together and also separately, result in that nurses´ experiences of stress and dissatisfaction with their work, which may affect quality of patient care. <em><strong>Implication:</strong> Further research should focus on how nurses can influence the factors which leads to stress and a poor work environment and decrased quality of care. </em></em></em></em></p></em></p><p> </p>

<p> </p><p><strong>Sammanfattning </strong></p><p>Syftet med studien var att värdera närståendes skattning av vårdkvaliteten på en </p><p>intensivvårdsavdelning med hjälp av frågeformuläret KUPP (Kvalitet Ur Patientens </p><p>Perspektiv). Antalet respondenter uppgick till 33 personer (10 män och 23 kvinnor) som </p><p>valdes konsekutivt. Designen var en deskriptiv och komparativ studie med kvantitativ ansats. </p><p>Den före detta intensivvårdspatienten vårdades på avdelningen 24 timmar eller mer. </p><p>Resultatet visade att närstående skattade balans i vårdkvaliteten inom frågor som belyste </p><p>vilken vårdutrustning som fanns tillgänglig, patientens medicinska vård, sjuksköterskors och </p><p>undersköterskors engagemang, sjuksköterskors och undersköterskors empatiska och </p><p>personliga förhållningssätt samt hela personalgruppens respekt i bemötandet av patienten. </p><p>Bemötandet av släkt och vänner värderades också högt. Bristande vårdkvalitet skattades inom </p><p>frågor som belyste information efter åtgärder, information om patientens vårdförlopp och </p><p>vilken person som var ansvarig för patientens vård. Vissa intensivvårdsspecifika frågor som </p><p>belyste möjligheten att få diskutera med personalen om otrygghet, mardrömmar och slem i </p><p>luftvägar skattades som bristande vårdkvalitet. Slutsatsen blev att närstående var generellt </p><p>nöjda med vårdkvaliteten men att det fanns faktorer som behövde förbättras t.ex. information </p><p>om resultat efter undersökningar. </p><p> </p>

Syftet med studien var att undersöka hur enkäter riktade till patienter och anhöriga i palliativ hemsjukvård uppmärksammar sociala aspekter – i enlighet med WHO:s definition av en värdig vård. Mot bakgrund av statens utredning om värdig vård vid livets slut, som påpekar att utvärderingen av palliativ vård är eftersatt och att bemötandet utgör en viktig social aspekt för vårdkvaliteten, ställdes tre frågor: Vad menar WHO med ”sociala aspekter”?, Vilka frågor ställs i enkäter inom palliativ hemsjukvård?, Hur följer enkätfrågorna upp bemötandet? För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, telefonsamtal samt en kvantitativ och kvalitativ undersökning, där 345 enkätfrågor som används i palliativ hemsjukvård inom Stockholms läns landsting bearbetades. Två teoretiska utgångspunkter prövades för att identifiera sociala aspekter: WHO:s definition av värdig vård och KUPP-modellens värdefaktorer. Analyser gjordes utifrån ett etiskt och existentiellt perspektiv. Resultatet påvisade ingen definition som utifrån WHO förklarar ”sociala aspekter”. Enkäterna uppmärksammar dock sociala aspekter genom frågor som följer upp sociala behov och bemötande, samt med frågor om påverkande kvalitetsfaktorer i mötet mellan patient och personal. Bemötandet behandlas som egen faktor, mestadels som en generell fråga. Rationella frågor dominerar över humanitära frågor, vilket analysen tolkade som ett uttryck för sjukvårdens behov av att agera för att lindra lidande.

Problem: Yrken inom Hälso- och sjukvården är högt fysiskt och framför allt psykiskt påfrestande arbeten där tidspress och arbetstempo fortsätter att öka. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa stressorer som kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metod: Studien var en litteraturstudie, 17 artiklar (3 kvali- tativa och 14 kvantitativa) och en avhandling som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: Många faktorer och orsaker till nutidens ohälsa kan sökas i arbetsmiljön och dess alltmer ökade krav på individen. Varje individ är unik och påverkas därmed olika av samma situationer. Upplevelsen och hur varje person hanterar en situation är beroende av hela dennes livsvärld och vilka faktorer som finns där. Att människan inte mår bra av långvarig stress, oberoende av situation, framkommer tydligt. De faktorer som anses bidra till försämrad vårdkvalitet är bland annat tidsbrist, hög arbetsbelastning, personalbrist, bristande arbetsmiljö och omorganisationer. Dessa faktorer tillsammans och även var för sig, gör att sjuksköterskor upplever stress och missnöjdhet med sitt arbete, vilket kan påverka patienternas omvårdnad och dess kvalitet. Implikation: Vidare forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan kan påverka de faktorer som leder till stress samt försämrad arbetsmiljö och vårdkvalitet. / Problem: The professions in health care are highly physically and especially mentally stressful jobs where time pressure and work rate continues to increase. Purpose: The purpose of this study was to illuminate stressors that may affect nursing outcomes. Method: The study was a literature review, 17 articles (3 qualitative and 14 quantitative) and a thesis which met the study's purpose was reviewed and analysed. Results and conclusion: Many factors and causes of ill health can today be found in the work environment and its increasingly greater demands on the individual. Each individual is unique and therefor affected differently by the same situations. The stressful experience and how each person handles the situation depends on all the factors in her/his whole life-world. It becomes clear that regardless of the situation, no one is doing well during long-term stress. The factors considered to contribute to the deterioration of quality of care includes lack of time, heavy workload, staff shortages, poor working conditions and reorganizations. These together and also separately, result in that nurses´ experiences of stress and dissatisfaction with their work, which may affect quality of patient care. Implication: Further research should focus on how nurses can influence the factors which leads to stress and a poor work environment and decrased quality of care.

Sammanfattning  Syftet med studien var att värdera närståendes skattning av vårdkvaliteten på en  intensivvårdsavdelning med hjälp av frågeformuläret KUPP (Kvalitet Ur Patientens  Perspektiv). Antalet respondenter uppgick till 33 personer (10 män och 23 kvinnor) som  valdes konsekutivt. Designen var en deskriptiv och komparativ studie med kvantitativ ansats.  Den före detta intensivvårdspatienten vårdades på avdelningen 24 timmar eller mer.  Resultatet visade att närstående skattade balans i vårdkvaliteten inom frågor som belyste  vilken vårdutrustning som fanns tillgänglig, patientens medicinska vård, sjuksköterskors och  undersköterskors engagemang, sjuksköterskors och undersköterskors empatiska och  personliga förhållningssätt samt hela personalgruppens respekt i bemötandet av patienten.  Bemötandet av släkt och vänner värderades också högt. Bristande vårdkvalitet skattades inom  frågor som belyste information efter åtgärder, information om patientens vårdförlopp och  vilken person som var ansvarig för patientens vård. Vissa intensivvårdsspecifika frågor som  belyste möjligheten att få diskutera med personalen om otrygghet, mardrömmar och slem i  luftvägar skattades som bristande vårdkvalitet. Slutsatsen blev att närstående var generellt  nöjda med vårdkvaliteten men att det fanns faktorer som behövde förbättras t.ex. information  om resultat efter undersökningar.

Vid ortopedavdelning 3A och 3B inom länsverksamhet ortopedi Landstinget i Värmland har ett projekt startats för att förändra organisation och arbetssätt utifrån så kallade patientnärmre vård. Detta är en arbetsmodell som bygger på att vården skall ske i nära anslutning till patienterna och en förutsättning är att selektera bort så mycket vårdadministration som möjligt från sjuksköterskornas praktiska arbete. Syftet med studien, som är en del i ett större projekt, var att beskriva nuläget vid ortopedavdelningarna 3A och 3B före införandet av arbetsmodellen patientnärmre vård. Enkäter delades ut till patienter och medarbetare där de viktigaste frågeområdena var vårdkvalitet, hälsoindex, arbetsklimat och delaktighet. Undersökningsgruppen bestod av 130 patienter (96% svarsfrekvens) och 64 medarbetare (94% svarsfrekvens). Resultatet visade på en högt skattad vårdkvalitet i patientgruppen och en något lägre skattad vårdkvalitet i medarbetargruppen. Patientgruppens lägsta skattningar handlade om ”delaktighet i beslut”, ”egna önskemål” och ”information om ansvarig sjuksköterska”. Patienterna skattade genomgående de olika kartlagda vårdaspekterna som mer betydelsefulla än vad medarbetarna gjorde. Patienterna upplevde sitt hälsotillstånd som relativt gott, det psykiska välbefinnandet skattades dock som bättre än den fysiska hälsan. Medarbetarna upplevde stor delaktighet i det egna teamet och närhet till patienterna. Lägre värden framkom dock på möjligheter att observera patienterna och att påverka arbetet. Arbetsklimatet upplevdes som stagnerat inom dimensionerna konflikt, utmaning och frihet. I dimensionerna idé-stöd och risktagande närmade sig organisationen ett innovativt klimat, vilket kan ha positiv betydelse vid ett förändringsarbete. / At the Clinic of Ortopedic Surgery, wards 3A and 3B, in the County Board of Health Care in Värmland, a project has been initiated with the purpose of changing the workprocess in accordance with so called Patient-Focused Care. This is a working model built on the principle that care should take place in a close relationship with the patient with the prerequisite of reducing as much care administration as possible from the nurses’ work. The aim of the study, which is a part of a larger project, was to describe the current status at the wards, before the implementation of the Patient - Focused Care work model. Questionnaires containing questions on quality of care, a health index, organizational climate, and opportunities for participation were distributed among patients and staff. The study group consisted of 130 patients (96 % response rate) and 64 staff members (94 % response rate). The results showed that the patients rated the quality of care as high, while the staff members give somewhat lower ratings. The least favourable ratings in the patient group were noted on questions designed to measure “participation in decision making”, “own preferences,” and “information on the responsible nurse.” Compared to the staff members, the patients ascribed higher subjective importance to all mapped aspects of care. The patients experienced their health status as relatively good, however, the subjective well-being was rated as more favourable than the physical health. The staff members experienced a high participation in their team and a sense of being close to the patients. Less favourable ratings were noted on the possibilities to observe the patients and to have an influence on their own work. The organizational climate was perceived as declined in the dimensions of conflict, challenge and freedom. In the dimensions of idea-support and risk taking the organization approached an innovative climate, which might have a positive impact in an organizational change process.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur nöjda patienter var med den vård de fått på en klinisk utbildningsavdelning, KUA, och om det fanns skillnader mellan hur nöjda män och kvinnor var med vården. Metod: Data samlades in via enkäter där patienter fick skatta nio olika påståenden samt besvara tre frågor med egna ord. Enkäterna besvarades av 33 patienter. Svaren på de öppna frågorna analyserades med innehållsanalys. Deskriptiv statistik användes för att beskriva patienternas tillfredsställelse med vården. För att påvisa eventuella skillnader i upplevelsen av vårdkvalitet mellan män och kvinnor användes Mann Whitney U-test. Resultat: Resultatet visade att patienterna var mycket nöjda med vården de fått på KUA. Vårdkvaliteten skattades högt och patienterna upplevde framför allt att de blivit positivt bemötta, känt sig trygga vid provtagningar och undersökningar samt fått tillräckligt mycket information inför operationen. Det visade sig att det fanns en signifikant skillnad mellan hur män och kvinnor upplevde informationen de fått efter operationen. De kvinnliga patienterna upplevde i högre grad än männen att de fått tillräcklig information. Slutsats: Vårdkvaliteten på KUA var hög. Det fanns en signifikant skillnad mellan hur män och kvinnor upplevde informationen efter operationen men andra signifikanta skillnader i upplevelser saknades.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om avvikelser i vården och om bakomliggande orsaker till dessa samt inställningar till avvikelserapportering och -hantering. Studien syftade även till att undersöka uppfattningar om hur nyanställda sjuksköterskor påverkas av rådande inställningar till detta på en vårdavdelning. Metod: Kvalitativ metod med explorativ design. Bekvämlighetsurval tillämpades och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor från en medicinsk vårdavdelning på ett svenskt universitetssjukhus. Dataanalysen genomfördes med fenomenografisk metod. Resultat: Sjuksköterskornas generella uppfattningar om förekommande avvikelser inom vården kan sammanfattas som säkerhetsbrister för patienter och personal. Orsakerna till avvikelser kan indelas i flera kategorier varav ”hög arbetsbelastning” är den mest omfattande. Närapå samtliga orsaker kan härledas till brister i organisation och/eller ledning. Att avvikelser inträffar anses allvarligt men mänskligt och ofrånkomligt. Sjuksköterskorna har olika attityder till avvikelserapportering t.ex. att man ser det som ett led i förbättringsarbetet eller utser syndabockar. Generellt uppfattas att avvikelser underrapporteras. Ett antal faktorer såsom graden av säkerhetsrisk, tidsbrist samt tvivel på uppföljning uppfattas som avgörande för om man väljer att rapportera en avvikelse eller inte. Sjuksköterskorna efterfrågar feedback och information om rapporterade avvikelser. Nyanställda sjuksköterskor uppfattas påverkas starkt av andra sjuksköterskor gällande attityder till avvikelser såväl som avvikelserapportering. / Aim: To examine nurses' opinion about errors in their profession and the underlying causes of these. A further aim was to study attitudes towards error reporting and to examine whether more experienced colleagues’ opinion concerning error making and error reporting had any effect on newly employed inexperienced nurses. Methods: The study was qualitative with an explorative design. Convenience sampling was applied and data was collected by semi-structural interviews. Six nurses from a medical care unit participated in the study and data was analyzed with a phenomenographic method. Results: The major category of nurses' views about error making included lack of patient safety and working environment issues is another category. It could all be summed up in one major category called ”lack of safety” including both patients and personnel. Several categories were identified as causes of error making, among those high workload is the most frequently mentioned cause. Nearly all of the causes can be traced to lacking in organization and/or management. The fact that errors occur are regarded as severe but human and inevitable. Several attitudes towards reporting errors were emerged from the data, for example regarding it as a tool of improvement work or finding scapegoats. The most common view was that errors are underreported and a number of factors regarding nurses' willingness to report the errors were found, for example severeness of the error, lack of time and doubt in follow up. Nurses wished to get feedback and information about reported errors. Inexperienced nurses were highly influenced by their senior colleagues concerning both error making and error reporting.

Överrapportering är en process då patientspecifik informa­tion förmedlas till sjuksköterskan i början av ett pass. Över­lämnande sjuksköterska formar innehållet i överrapporter­ingen efter det behov som framkommer under överrapporter­ingen. Kvaliteten i vården återspeglas av vårdkvalitet utifrån vårdindikatorer och patientens tillfredsställelse. Brister i över­­rapportering kan leda till skada eller till och med död för patienten, då information i överrapporteringen exempelvis är inkomplett. Syftet med studien var att belysa överrapporter­ingen mellan sjuksköterskor relaterat till kvalitet i vården. Studien utfördes som en litteraturstudie där resultatet grund­as på femton artiklar. Resultatet belyser överrapporter­ingen i tre kategorier nämligen tillvägagångs­sätt i över­rapporter­ing, överrapporteringens innehåll relaterat till kvalitet och prakt­iska och sociala aspekter på över­rapport­er­­­ing. Över­rapport­er­­ingen innehåller betydelsefull information som sjuk­sköter­skan använder i sitt arbete. Brister i överrapporter­ingen kan därför inverka i vårdarbetet och påverka kvaliteten på vården. Ett behov av ytterligare forskn­­ing på området är önskvärt, då det finns fler forskningsfrågor att utveckla. Över­rapporter­ingen bör även belysas i utbild­ningen till sjuksköterska, då detta skapar möjligheter för förändring i omvårdnadsarbetet. / Handover is a process where patient specific information is given at the beginning of each shift. The nurse that delivers the handover forms the content depending of the need that emerges during the course of the handover. Care quality is reflected by the quality of health care that emerges from care indicators and patient satisfaction. Deficiencies in handovers can lead to injury or even death for the patient when for example the information in the handover is incomplete. The aim of this study was to explore handovers between nurses related to the quality of care. The study was conducted as a literature review and the result is based on fifteen articles. The result illustrates handover in three categories, procedures in the handover, handover content related to quality and practical and social aspects of handover. Handover contains significant components that the nurse´s use in their line of work. Deficiencies in handovers may therefor affect nursing care and the quality of care. Further research in this area is needed, because the research is not well developed. Handovers should be highlighted in nurse education, because it creates opportunities for changes in nursing practice.