Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av information, möjlighet till delaktighet och personalens bemötande under vårdtiden. Syftet var vidare att beskriva hur viktiga patienten ansåg dessa faktorer vara. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen bestod av patienter över 18 år som vårdats på en utvald medicinavdelning i mellansverige under en period år 2004. Urvalet bestod av 100 utvalda patienter (n=100). Formuläret ”Kvalitet ur patientens perspektiv” (KUPP) har använts som mätinstrument. En övergripande bedömning av vårdens olika dimensioner har gjorts, här med fokus på de faktorer som ingår i dimensionen Identitetsorienterat förhållningssätt – information, delaktighet och bemötande. Resultatet har presenterats i form av ett åtgärdsindex utifrån begreppen: Bristande kvalitet, Balans låg, Balans hög och Övergod kvalitet där resultaten visade totalt för dimensionen Identitetsorienterat förhållningssätt Bristande Kvalitet 15 %, Balans Låg 25 %, Balans Hög 45 % och Övergod Kvalitet 15 %. Resultatet visade vidare att patienterna på den aktuella avdelningen upplevde ett positivt bemötande och ett bemötande med respekt. Angående påståenden gällande informationen erhölls en del positiva resultat, bäst resultat totalt erhöll ”information om avdelningens rutiner” medan ”egenvård, hur jag bäst kan sköta mig” samt ”vilken sjuksköterska som var ansvarig för omvårdnaden” erhöll sämre resultat. Det som erhöll det sämsta resultatet var upplevelsen av delaktighet med en låg procentuell andel på Övergod Kvalitet och en hög procent på Bristande Kvalitet.

<p>Invandringen till Sverige har ökat under de senare åren och dessa invandrare måste ibland uppsöka sjukvården. Detta medför att det kan uppstå kommunikationsbegränsningar p.g.a. språket mellan sjuksköterskor och patienter. Dessa invandrade patienter har, enligt svensk lag, rätt till samma goda vård som svenskfödda patienter. Sjuksköterskor har en skyldighet att ge patienter en individanpassad vård. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av kommunikationsbegränsningar i mötet med patienter som har ett annat modersmål än sjuksköterskan. Metoden som användes var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Resultatet redovisas i form av tre huvudkategorier: känslor hos sjuksköterskan, inverkan på vårdkvalitet och möjligheter och hinder för att överbrygga kommunikationsbegränsningar. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde olika utmaningar med att vårda patienter med ett annat modersmål. De var oroliga för hur dessa kommunikationsbegränsningar kunde inverka på vårdkvaliteten och hur den vårdande relationen påverkades och om i förlängningen kunde leda till ett vårdlidande för patienten. De möjligheter som fanns för att överbrygga dessa kommunikationsbegränsningar var få och otillräckliga. Studien visar att det inte finns några enkla och enhetliga lösningar på problemet.</p><p> </p>

Syftet var att beskriva innehållet i Lex Sarah- anmälningar och dess påföljder på kommunala äldreboenden i en större kommun i Mellansverige under år 2010. En beskrivande kvalitativ design användes och materialet analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Bristande omvårdnad var den vanligast förekommande anledningen till att en Lex Sarah- anmälan skrevs. Andra anledningar som bristande kommunikation och felaktigt bemötande förekom, men ofta då i samband med bristande omvårdnad. Verksamhetschefens åtgärder var jämt fördelade mellan insatser riktade mot berörda parter och insatser riktade mot arbetsplatsen. I nästan hälften av anmälningarna ansåg områdeschefen att verksamhetschefens åtgärder var tillräckliga. Områdeschefens vanligaste åtgärder var ytterligare insatser riktade mot berörda parter, medan ytterligare insatser riktade mot avdelningen inte förekom i lika stor utsträckning. Insatser mot kunden och dess anhöriga fanns med, men var näst intill obefintligt. Slutsatsen är att bristande omvårdnad var den vanligaste orsaken till att en anmälan gjordes, och att andra orsaker till att en anmälan gjordes ofta byggde på att brister i omvårdnad förekommit. I de fall kunden nekats hjälp eller blivit felaktigt bemött tog ofta kunden kontakt med anmälaren, i andra fall bevittnade anmälaren händelsen.

Bakgrund: Tidspress är ett arbetsmiljöproblem som för sjuksköterskan kan leda till yrkesrelaterad stress med negativa konsekvenser för omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av orsaker till tidspress och dess konsekvenser för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metod: Vi har gjort en systematisk litteraturöversikt baserad på fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar som svarade an på syftet. De databaser som använts för att finna artiklarna var Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier; ”orsaker till tidspress”, ”tidspressens konsekvenser för sjuksköterskans omvårdnadsarbete”, ”tidspressens konsekvenser för vårdkvalitet” och ”tidspressens konsekvenser för arbetsmiljön”. Resultatet visar att tidspress huvudsakligen orsakas av för få yrkesverksamma sjuksköterskor vilket bidrar till en hög arbetsbelastning. De negativa konsekvenser som uppstod vid tidspress ansågs vara ett hinder i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Sjuksköterskorna upplevde till exempel att de sällan räckte till och tidspressen ökade risken för att sjuksköterskorna skulle göra misstag. Diskussion: Att motverka uppkomst av tidspress i sjuksköterskans yrkesutövande kan förbättra sjuksköterskans förutsättningar till att ge patienten en säker och kvalitativ vård samt minska vårdlidandet. Tillräckligt med tid kan även gynna sjuksköterskans möjlighet till närvaro i vårdrelationen.

Introduktion: Den legitimerade sjuksköterskan förväntas arbeta utifrån sex kärnkompetenser vilka är personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Brist på sjuksköterskor leder till bemanningsbrist, hög personalomsättning och tillfällig personal vilket ger negativa konsekvenser för patientsäkerheten och vårdupplevelsen för patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevda möjligheter och hinder med den vårdande tiden vid mötet med sjuksköterskan i somatisk vård.  Metod: Allmän litteraturöversikt med beskrivande design där 12 kvalitativa artiklar granskats. Databaserna PubMed och PsycInfo har använts för datainsamling. Artiklarna kvalitetsgranskades där poängsystem tillämpades i fyra steg. Resultat: Tre huvudteman bland patienternas upplevelser kunde identifieras: Betydelsen av kommunikation och delaktighet, Lyhördhet och delad tid som en del i den helande processen, samt Samspelet mellan människor och psykosocialt behov. Patienterna upplevde kommunikation som en av de viktigaste möjligheterna för en god vårdande tid. Sjuksköterskans förmåga att kommunicera engagerat och omtänksamt samt förmågan att kommunicera med familjemedlemmar gav patienterna en känsla av trygghet. Genom att sjuksköterskan var lyhörd och arbetade personcentrerat kunde patienterna få en upplevelse av den vårdande tiden som helande. När det personcentrerade arbetssättet saknades upplevde sig patienterna oförstådda och inte sedda som personer. Vikten av sjuksköterskans förmåga att kunna ge emotionellt stöd belystes i samtliga studier. Hinder för att uppleva en bra vårdande tid var när patienter upplevde sjuksköterskan som stressad.  Slutsats: Sjuksköterskans tid för närvaro och förmåga att arbeta personcentrerat är avgörande patientens upplevelse av tiden på sjukhus. God kommunikation med både patienter och familjemedlemmar främjar en känsla av trygghet.

<p>Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförändringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvården och därmed förbättra vårdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vården och på så sätt även stärka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat några effekter i form av förbättrad vårdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen. Detta har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning bland patienter på sjuk-huset.</p><p>Undersökningen visar att patienternas uppfattning om den främsta avsikten till fusionen inte överensstämmer med ansvariga beslutsfattares. Patienterna tror att den främsta avsikten till sammanslagningen var ekonomiska fördelar. En orsak till detta kan vara en allmän uppfatt-ning om att förändringar i offentlig verksamhet enbart sker för att spara pengar, en annan för-klaring är troligtvis medias bevakning och fokusering på kostnaderna för sammanslagningen. Få patienter uppfattar någon skillnad i vårdkvaliteten före och efter sammanslagningen, vilket eventuellt kan bero på att den genomfördes så pass nyligen. Detta behöver i sig inte betyda att det inte finns några skillnader utan snarare att eventuella effekter är lättare att mäta på längre sikt. Det fanns heller inte några stora skillnader i jämförelsen av den förväntade och upplevda vårdkvaliteten. Resultatet är intressant då kundundersökningar gällande service och kvalitet ofta visar på motsatsen, dvs. att kunder har relativt höga förväntningar i förhållande till vad de sedan upplever att de får.</p>

Abstrakt Syfte Syftet med studien är att beskriva och jämföra patienters egenskattade uppfattning av vårdkvalitet i samband med gastroskopiundersökning vid öppen mottagning respektive planerad mottagning samt att identifiera eventuella skillnader i den patientupplevda vårdkvaliteten i de två olika besöksformerna.     Introduktion Den svenska hälso- och sjukvården strävar efter en jämlik och kvalitativ god vård. Patienter ska i enlighet med svensk sjukvårdslag ges möjlighet att påverka den egna vården och ska så långt det är möjligt utformas i samråd med patienten. Trots detta har patienters upplevelser av vårdkvaliteten vid gastroskopiska undersökningar sparsamt studerats.     Metod En deskriptiv tvärsnittsstudie utfördes vid en endoskopimottagning vid ett universitetssjukhus i norra delen av Sverige.     Resultat Data samlades från 105 patienter med hjälp av instrumentet KUPP. Socio-demografisk data påvisade en signifikant medelålderskillnad där de patienter som sökte planerad mottagning var äldre jämfört med patienterna i den öppna mottagningsgruppen (p&lt;0,016). Patienternas egenskattade upplevelse av vårdkvalitet jämfördes och visade en signifikant skillnad mellan patienters upplevelser av bristande vårdkvalitet avseende vårdatmosfär i gruppen öppen mottagning jämfört med gruppen planerad mottagning (p&lt;0,046).   Konklusion Studien ger en fingervisning om att patienter i högre grad upplever bristande kvalitet vad gäller vårdatmosfären i den öppna mottagningsgruppen jämfört med den planerade mottagningsgruppen. Denna kunskap kan ligga till grund för en förändrad vårdprocess så att de patienter som söker öppen mottagning i framtiden känner en högre personlig vårdkvalitet.

Bakgrund: Idag präglas sjuksköterskeyrken av en ökad arbetsbörda, ökade krav påkompetens, brister i organisationen samt psykosociala faktorer som leder till otrivsel.Stressen uppstår då det finns en obalans mellan krav och förmågan att hantera kraven. Denarbetsrelaterade stressen kan bli ett hinder för sjuksköterskan som kan påverkapatientsäkerheten negativt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att granska ochsammanställa forskningsresultat som beskriver hur arbetsrelaterad stress påverkar bådesjuksköterskor och patientsäkerheten. Metod: Litteraturstudien baserades på femtonkvantitativa studier, två kvalitativa studier, en studie med mixad metod och en longitudinellstudie. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys genomfördes. Resultat:Resultatet av litteraturöversikten framkom att sjuksköterskor upplever ökad stress knutnatill sex kategorier; betydelsen av en god arbetsmiljö, ett bra ledningsansvar, högarbetsbelastning och bristande kontroll, tidspress i arbetet, bristande kommunikation ochsamarbete samt hinder för arbetstillfredsställelse som kunde påverka sjuksköterskansarbetssituation negativt, vilket vidare mynnar ut i effekter på patientsäkerheten. Faktorersom ger upphov till stress är bland annat underbemanning, tidsbrist, höga förväntningar,dålig arbetsmiljö, då sjuksköterskorna upplevde sig inte kunna ge en god och säkeromvårdnad. Slutsats: Huvudresultatet visade att den arbetsrelaterade stressen påverkarbåde sjuksköterskan och patientsäkerheten negativt. Arbetsrelaterad stress är ett allvarligtproblem som förekommer i stora delar av världen, och därför är behovet stor för vidareforskning om stress på arbetsplatsen. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

Bakgrund: Substansbrukssyndrom innebär att en person har ett överväldigande begär av att använda beroendeframkallande substanser. Över 18 procent av jordens befolkning har ett substansbrukssyndrom. Personer med ett substansbrukssyndrom har en kortare medellivslängd och är i större behov av vård jämfört med den generella populationen. Det innebär att de flesta som jobbar inom vården kommer möta dessa patienter.    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hur patienter med substansbrukssyndrom upplever kvaliteten på sin vård och vilka faktorer som påverkat den samt sjuksköterskors upplevelser att vårda denna patientgrupp.   Metod: Litteraturöversikt gjord på 14 kvalitativa artiklar. För datainsamling användes CINAHL och Pubmed. Samtliga artiklar granskades med hjälp av SBU (2014) granskningsmall.   Resultat: Litteraturstudiens resultat delades upp i tre teman, “Behandlad som en knarkare”, “Faktorer som påverkar” och “Att vårda en knarkare”. Första delen handlar om hur patienter med substansbrukssyndroms upplever stigmatisering från sjuksköterskor vilket leder till diskrimination och att dessa patienter valde att undvika vården på grund av detta. Andra delen handlar om vilka faktorer som patienterna upplevde påverka deras vård i positiv eller negativ bemärkelse. Sista delen handlar om sjuksköterskors negativa inställning till att vårda patienter med substansbrukssyndrom, brist på kunskap och erfarenhet samt vikten av en positiv relation.    Slutsats: Vårdkvaliteten påverkas negativt för en patient med substansbrukssyndrom. Det beror dels på samhällets stigma, dels självstigmatisering och skammen kring det. Förbättringar kan göras inom vården för att göra den mer jämlik. Det behövs mer erfarenhet, forskning och kunskap kring hur sjuksköterskor på bästa sätt kan möta och vårda patienter med substansbrukssyndrom. / Background: To have a substance use syndrome means that a person has an overwhelming desire to use addictive substances. They prioritise these substances higher than previously important things. Over 18% of the worlds population have a type of substance use syndrome. People with substance use syndrome has a shorter life expectancy and greater need of care compared to the general population. Meaning that most healthcare workers will interact with these patients.   Aim: The aim of this reviews is to describe how patients with substance use syndrome experience the quality of care, the factors that affect it and nurses experiences on how it is to care for these patients.   Method: Review based on 14 qualitative articles. Pubmed and CINAHL were used for data collection. Quality analysis were made using the SBU (2014) review template.   Result: The results were split into themes, “Treated like a junkie”, “Influencing factors” and “Nursing an addict”. The first is how patients with substance abuse syndrome experience stigmatization from nurses which leads to discrimination and causes the patients to avoid seeking care. The second is which factors have positive or negative influence on their care. The last is nurses negative attitude towards these patients, lack of experience, knowledge and importance of a positive nurse-patient relationship.   Conclusion: The quality of care is negatively influenced if the patient has a substance abuse syndrome. It is influenced by the societies prejudice and patients self-contempt. More experience, research and knowledge regarding care of patients with a substance abuse syndrome is needed.

<p>Andelen äldre personer kommer i framtiden att öka och behovet av en god och värdig vård blir en utmaning inom den kommunala äldreomsorgen. I samband med att vård utvärderas relateras det ofta till bevarad eller kränkt värdighet. Begreppet värdighet är ett grundbegrepp inom omvårdnad som är något fundamentalt och självklart hos alla människor. Upplevelsen av bevarad värdighet är beroende av i vilken utsträckning viktiga värden kan uppnås. Media skriver om att kränkningar förekommer i vården av äldre som bor och lever på äldreboende. I vilken mån upplevelsen av värdighet kan återfås efter en kränkning är beroende av om en försoning med situationen kan ske. Avsikten med studien var att utifrån litteratur beskriva innebörden av begreppet bevarad värdighet och vidga förståelsen för den äldre personens erfarenheter av vård och hjälp samt hur livet förändras på äldreboende. I de två delstudierna framkommer nya dimensioner av begreppet bevarad värdighet och när vårdaren är inkännande och lyssnar till den äldres berättelse framträder bevarad värdighet. I beskrivningen av hur äldre personer erfar att vara i behov av vård och hjälp de sista levnadsåren synliggörs att de strävar efter att behålla en inre känsla av stolthet. Vården bör vara planerad och utformad så att den äldre kan komma tillrätta när kroppen och livssituation förändras och de blir i behov av vård och omsorg.</p>