SAMMANFATTNINGSyftet: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera hur anhöriga till äldre personer upplevde sin situation i i samband med att de vårdade sina äldre hemma, hur de hanterade sin situation, samt vilka strategier de använde sig av för att hantera sin roll som anhörigvårdare. Metod: Databaserna Cinahl och Medline användes i sökningarna efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relative and older people and home care, home health care and family caregiver elderly people, family caregivers and care givers of aging people, elderly people and family care givers of aging people, family care givers of older people, family caregivers and frail elderly, family caregiver and older people and home care, home care older people and family caregivers older people, family caregivers older people. Efter genomläsning bedömdes 16 artiklar vara användbara i resultatet. Dessa kom från vetenskapliga tidskrifter och artiklarna innehöll både kvalitativa studier som kvantitativa studier. Resultat: De flesta anhörigvårdare var kvinnor, de kunde uppleva en högre belastning än män. De anhöriga påverkades både mentalt, fysiskt och emotionellt. De kände sig bundna men kunde även känna ett välbefinnande i vården av den äldre personen. Anhöriga upplevde sin roll som anhörigvårdare till äldre personer i hemmen som att de var delaktiga i omsorgen genom praktiskt som känslomässigt stöd. Deras situation hade även inverkan på deras upplevelse av stress och hur de hanterade situationen. En del äldre anhörigvårdare var själva äldre och i behov av hjälp. Konsekvenserna av deras reaktioner/upplevelser beskrevs som både subjektiv och objektiv belastning. Samt att de även var mindre benägna att söka stöd i form av avlastning för sina äldre personer. Slutsats: Rollen som anhörigvårdare till äldre personer som vårdas i hemmen innebar förändringar i anhörigas livssituation, de fick ta ett stort ansvar för den äldre personen. De upplevde stora påfrestningar både känslomässigt som praktiskt, många kände sig ensamma utan stöd, andra hade olika sätt att hantera sin situation. Äldre anhörigvårdare var mer utsatta för belastning av olika skäl när de vårdade äldre personer i hemmet, dels var de själva äldre samt att de själva kunde vara i behov av hjälp för sina hälsoproblem. Kvinnorna var den grupp anhörigvårdare som upplevde störst belastning i vården av äldre personer i hemmet. När det gällde att söka hjälp och stöd såg det olika ut bland anhörigvårdarna, trots att kvinnorna upplevde störst belastning var de minst benägna att söka hjälp.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på äldreboende ska främja äldre personers livskvalitet och självbestämmande. För att kunna göra det är det nödvändigt att skapa en relation med den äldre personen. Denna relation ger möjlighet att ta del av den äldre personens livshistoria vilket är centralt för personcentrerad vård. Syfte: Syftet med studien är att sammanställa vårdvetenskaplig forskning om sjuksköterskors personcentrerade vård på äldreboende. Metod: Examensarbetet utgörs av en litteraturstudie i form av en metasyntes. Resultatet bygger på tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som analyserats med hjälp av systematisk textkondensering. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors inre och yttre resurser påverkar möjligheterna till personcentrerad vård på äldreboende. Att sjuksköterskor skapar vårdande relationer med den äldre personen, att sjuksköterskor har professionellt förhållningssätt och arbetar i team mot gemensamt mål är faktorer som är av betydelse. Slutsats: Examensarbetet visar att sjuksköterskors personcentrerade vård på äldreboende är beroende av sjuksköterskors inre resurser och yttre resurser. Sjuksköterskors personcentrerade vård på äldreboende stärker den äldre personens självbestämmande och delaktighet.

<p>Andelen äldre personer kommer i framtiden att öka och behovet av en god och värdig vård blir en utmaning inom den kommunala äldreomsorgen. I samband med att vård utvärderas relateras det ofta till bevarad eller kränkt värdighet. Begreppet värdighet är ett grundbegrepp inom omvårdnad som är något fundamentalt och självklart hos alla människor. Upplevelsen av bevarad värdighet är beroende av i vilken utsträckning viktiga värden kan uppnås. Media skriver om att kränkningar förekommer i vården av äldre som bor och lever på äldreboende. I vilken mån upplevelsen av värdighet kan återfås efter en kränkning är beroende av om en försoning med situationen kan ske. Avsikten med studien var att utifrån litteratur beskriva innebörden av begreppet bevarad värdighet och vidga förståelsen för den äldre personens erfarenheter av vård och hjälp samt hur livet förändras på äldreboende. I de två delstudierna framkommer nya dimensioner av begreppet bevarad värdighet och när vårdaren är inkännande och lyssnar till den äldres berättelse framträder bevarad värdighet. I beskrivningen av hur äldre personer erfar att vara i behov av vård och hjälp de sista levnadsåren synliggörs att de strävar efter att behålla en inre känsla av stolthet. Vården bör vara planerad och utformad så att den äldre kan komma tillrätta när kroppen och livssituation förändras och de blir i behov av vård och omsorg.</p>

Andelen äldre personer kommer i framtiden att öka och behovet av en god och värdig vård blir en utmaning inom den kommunala äldreomsorgen. I samband med att vård utvärderas relateras det ofta till bevarad eller kränkt värdighet. Begreppet värdighet är ett grundbegrepp inom omvårdnad som är något fundamentalt och självklart hos alla människor. Upplevelsen av bevarad värdighet är beroende av i vilken utsträckning viktiga värden kan uppnås. Media skriver om att kränkningar förekommer i vården av äldre som bor och lever på äldreboende. I vilken mån upplevelsen av värdighet kan återfås efter en kränkning är beroende av om en försoning med situationen kan ske. Avsikten med studien var att utifrån litteratur beskriva innebörden av begreppet bevarad värdighet och vidga förståelsen för den äldre personens erfarenheter av vård och hjälp samt hur livet förändras på äldreboende. I de två delstudierna framkommer nya dimensioner av begreppet bevarad värdighet och när vårdaren är inkännande och lyssnar till den äldres berättelse framträder bevarad värdighet. I beskrivningen av hur äldre personer erfar att vara i behov av vård och hjälp de sista levnadsåren synliggörs att de strävar efter att behålla en inre känsla av stolthet. Vården bör vara planerad och utformad så att den äldre kan komma tillrätta när kroppen och livssituation förändras och de blir i behov av vård och omsorg.

Bakgrund: Brytpunktssamtal är ett samtal som sker mellan den ansvarige läkare, patienten och dess närstående med syfte att informera om vårdens inriktning samt ger möjlighet för den äldre personen att framföra sina önskemål i livet slutskedet. Sjuksköterskan har en viktig roll vid brytpunktsamtal genom att ge emotionellt stöd till den äldre och dennes närstående under samtalet, att följa upp efter samtalet samt planera personcentrerad vård utifrån den äldres och dess närståendes behov och önskemål.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter före, under och efter brytpunktssamtal med äldre personer och dennes närstående i kommunalt särskilt boende. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Total åtta sjuksköterskor med fem till trettiotvå års erfarenheter inom den kommunala äldreomsorgen i tre kommuner i mellan Sverige deltog i intervju.  Insamlade data analyserades med hjälp av innehållsanalys Resultat: Tre kategorier framkom under analysen nämligen, att agera professionellt, att ge stöd till närstående, att skapa förutsättningar för- och motverka hinder för ett bra brytpunktssamtal.  Slutsats:  Sjuksköterskorna upplevde att förutom utöva sin yrkesroll i vården av patienten, samt att tillsammans med vårdpersonalen bedöma patientens tillstånd och ta ställning till om brytpunktssamtal behöver genomföras, tar de också ofta ansvarar för att genomföra brytpunktssamtal. Vidare beskrev sjuksköterskorna att de flesta äldre inte deltog i samtalet, vilket uppfattades som syftet med brytpunktssamtal och vikten av att kommunikationen inte uppfylldes. / Background: A breakpoint conversation is a conversation that takes place between the responsible doctor, the patient, and their relatives with the purpose of informing about the direction of care and giving the elderly person the opportunity to express their wishes in the final stages of life. The nurse has an important role in end-of-life conversations, to provide emotional support to the elderly and their relatives during the conversation, to follow up after the conversation and to plan person-centered care based on the elderly's and their relatives' needs and wishes.   Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences before, during and after breakpoint conversations with elderly people and their relatives in municipal nursing homes. Methods: The study has a descriptive design with a qualitative approach. A total of eight nurses with five to thirty-two years of experience in municipal elderly care in three municipalities in the middle of Sweden were interviewed. The collected data was analysed using content analysis methods.  Results: Three categories emerged during the analysis, namely: to act professionally, to provide support to relatives, to create conditions for and counteract obstacles for a good breakpoint conversation.  Conclusion: The nurses experienced that apart from exercising their professional role in the care of the patient, which means, together with the nursing staff, assessing the patient's condition and deciding whether break-point conversations need to be carried out, they are also often responsible for carrying out breakpoint calls. Furthermore, the nurses described that most elderly people did not participate in the conversation, which was perceived as the purpose of break point conversations and the importance of communication not being met.

Bakgrund: Att vara närstående till en döende person som får palliativ vård i hemmet innebär stora påfrestningar som påverkar dem psykiskt och somatiskt. Sjuksköterskor som tar hand om palliativa patienter utgår från de fyra hörnstenarna; symtomkontroll, samarbete, kommunikation och relation, samt stöd till närstående. Närstående till äldre personer som får palliativ vård i hemmet blir ofta delaktiga i omvårdnaden, ibland ofrivilligt, därför är det viktigt att belysa deras upplevelse för att kunna identifiera vilka behov eller resurser som finns i takt med ökat palliativ vårdbehov i hemmet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att vara närstående till en äldre person som får palliativ vård i hemmet. Metod: Metoden var en litteraturöversikt av vetenskapliga originalartiklar. Sökningar gjordes i två databaser, PubMed och CINAHL, och 14 kvalitativa artiklar användes till resultatet efter urval- och granskningsprocessen. Resultat: Många närstående inte ville lämna den äldre personen ensam och åsidosatte sina egna behov. De upplevde en plikt mot den äldre personen att delta i den palliativa omvårdnaden och saknade tillräcklig kunskap. Brist på stöd och information gav negativa upplevelser. Att bli sedd av vårdpersonal var betydelsefullt. Diskussion: Att leva med en döende person påverkade närståendes psykiska hälsa genom upplevelser av bland annat oro, rädsla och ångest. Sjuksköterskan kan ge stöd genom information och utbildning. Slutsats: Genom att se närstående som en person med egna behov av stöd och hjälp samt arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan minska ansvarsbördan och främja hälsan och välbefinnande hos närstående. / <p>2023-11-03</p>

Befolkningen i världen blir allt äldre och fler personer över 60 år drabbas av akuta sjukdomar och riskerar att utveckla skörhet. Den äldre har ofta mer komplexa och större omvårdnadsbehov vilket leder till fler vårdbesök med längre vänte- och vistelsetid. Därutöver har den äldre ofta minskade fysiologiska funktioner, reservkapaciteter samt högre risk att drabbas av komplikationer, varför omhändertagandet av denna patientgrupp kräver ökad kunskap. Då tidigare forskning främst har fokuserat på den äldre personens patientupplevelse inom slutenvården behövs mer kunskap inom akutvården. Syftet med detta arbete var att undersöka den äldre personens upplevelse av vården på akutmottagningen. Studien hade en induktiv ansats med en allmän litteraturöversikt som design. Sökningarna utfördes i PubMed och Cinahl med hjälp av MeSH-termer och CINAHL Subject Headings samt fritextsökningar. Inklusionskriterierna var kvalitativa artiklar samt personer över 60 år som hade besökt akutmottagningen. Exklusionskriterierna var artiklar som saknade etiska överväganden, översiktsartiklar och artiklar som berörde andra perspektiv. Resultatet presenterades med tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna var; Att vara på akutmottagningen, Att vårdas på akutmottagningen och Att bli utskriven från akutmottagningen. I de 15 artiklar som inkluderades i studien framkom bland annat att den äldre personen kände sig sårbar och bortglömd på akutmottagningen. Hälso- och sjukvårdspersonal som lät den äldre personen vara delaktig i det akuta omhändertagandet kunde generera en positiv upplevelse. Kommunikation och information ansågs vara nyckelkomponenter för att mötet skulle bli så bra som möjligt. En hektisk vårdmiljö med långa väntetider upplevdes negativt samtidigt som upplevelsen blev mer positiv ju mer den äldre blev delaktig i utskrivningsprocessen. Studien identifierade faktorer som kunde påverka den äldres upplevelse av akutmottagningen. Detta innefattade hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande, kommunikation och information, delaktighet och en anpassad vårdmiljö. Dessa faktorer bör tas i beaktande vid omvårdnaden och omhändertagandet av den äldre personen på akutmottagningen. / The global population is getting older, with an increasing number of individuals over 60 years are facing acute illnesses and the risk of developing frailty. Elderly individuals often exhibit more complex care needs, leading to extended healthcare visits and longer waiting time. Due to diminished physiological functions and higher complication risks, providing care for this demographic demands enhanced knowledge. While prior research primarily focused on inpatient experiences, there's a crucial need for more insights into emergency care. The aim of this study was to investigate the older person's experience of care in the emergency department. This study has an inductive approach with a literature review design. The searches were performed in PubMed and Cinahl utilized MeSH terms and CINAHL Subject Headings, alongside free-text searches. Inclusion criteria involved individuals over 60 who visited emergency departments and qualitative articles. Exclusion criteria encompassed articles lacking ethical considerations, review articles and other perspectives than the older person. Results were categorized into three categories and six subcategories: The categories are; To be in the emergency department, To be treated in the emergency department and To be discharged from the emergency department. Among the 15 articles included, findings revealed that older people often felt vulnerable and overlooked in emergency departments. Positive experiences were generated when healthcare professionals involved them in acute care decisions. Effective communication and information sharing were deemed critical components for a positive encounter. A bustling care environment with prolonged waiting times was perceived negatively, whereas increased involvement in the discharge process improved the overall experience. The study identified key factors influencing the older people’s experience in emergency departments, emphasizing the significance of healthcare professionals' approach, communication, involvement, and an adapted care environment. These factors should be considered in providing optimal care for older individuals in emergency settings.

Depression påverkar den äldre personens hela livssituation då tillståndet medför ett stort lidande och sänkt livskvalité. Psykiatrisk hälso- och sjukvård har ett huvudsakligt fokus på att reducera symtom vid depression som riskerar att förstärka den äldre personens upplevelse av maktlöshet. Specialistsjuksköterskans omvårdnad beaktar hela livssituationen och avser att stärka individens egen förmåga att uppnå och bibehålla hälsa. Syftet var att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenheter av omvårdnad vid depression hos äldre personer inom psykiatrisk vård. Kvalitativ metod med induktiv ansats där tio semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskorgenomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom kategorierna ”Värdet av att beakta den äldre personens levnadsberättelse”, ”Betydelsen av att understödja den äldre personens vardagsfunktion” och ” Vikten av att stimulera den äldre personens sociala samvaro”. Levnadsberättelsen skaparförutsättningar för en omvårdnad som är utformad utifrån den äldre personens individuella behov och önskemål. Hälsosamma vardagsrutiner och att vara inkluderad i ett socialt sammanhang kan stärka den äldre personens känsla av att ha kontroll över sin livssituation. För att psykiatrisk hälso- och sjukvård ska kunna främja en god hälsa hos äldre personer behöver specialistsjuksköterskan ta ett större ansvar för vården som helhet. Fortsatt forskning inriktad på äldre personers upplevelser vid depression behövs för att utveckla omvårdnaden ytterligare. / Depression affects the elderly person's entire life situation as the condition causesgreat suffering and reduced quality of life. Psychiatric health care has a main focus onreducing symptoms of depression that risk reinforcing the elderly person's experienceof powerlessness. Master level mental health nurse ́s takes into account the entire lifesituation and intends to strengthen the individual's own ability to achieve andmaintain health. The purpose was to describe the master level mental health nurse'sexperiences of nursing in depression in the elderly. Qualitative method with inductivean approach where ten semi-structured interviews with master level mental healthnurses in psychiatric care were conducted. Data were analyzed with qualitativecontent analysis. The results showed the categories "The value of considering theelderly person's life story", "The importance of supporting the elderly person'severyday function" and "The importance of stimulate the elderly person's socialinteraction". The life story creates the conditions for a care that is designed based onthe elderly person's individual needs and wishes. Healthy daily routines and beingincluded in a social context can strengthen the elderly person's sense of having controlover their life situation. In order for psychiatric health care to be able to promote goodhealth in the elderly, the master level mental health nurse's need to take a largerresponsibility for the care as a whole. Continued research focused on elderly people'sexperiences of depression is needed to further develop nursing.

The purpose of the essay was to investigate how older people's self-determination inretirement home is met, this through the care staff's perspective. To get an answer on thepurpose we used a qualitative method where we interviewed six care staff. Five of these weretrained assistant nurses and one of them worked as a care assistant, all interviewed haddifferent years of experience from the profession. Qualitative content analysis was used toanalyze the data collected through the interviews. Through the qualitative content analysis,several steps have been performed to analyze data, the work consisted of among other things,finding units of meaning, codes and then formulating themes. The results showed that theolder person, living in retirement home, may decide for himself at certain points in everydaylife. At the same time, the older person is not allowed to decide for himself to a greater extent.This dependes on both lack of time and care staff, additional factors that are affected by olderpeople's right to self - determination were physical and / or cognitive impairment. The resultwill also be that the care staff have an established value base of workers with and which isimplemented in their daily work. An analysis was made using the theoretical concept,motivation. The analysis showed, among other things, that external motivation, pressure fromthe chief in the form of lack of time and care staff lead to the elderly person not being met withself-determination to a greater extent. It also emerged from the analysis that internalmotivation in the form of dialogue and feedback from the chief at workplace meetingsregarding values base could contribute to increasing self-determination for the elderly inretirement home.