This qualitative study examines two historical decisions made by the same football club, IFK Luleå, in regards of merging with other local clubs. The purpose with the study is to compare the reasons behind the first decision, prior to the season of 1986, and the second one, prior to the season of 2000. A positive decision is made prior to the season of 1986, while a negative decision is made prior to the season of 2000. The comparison of the decisions, the purpose, is achieved through interviews and deep dives into archived files. The study shows that the first decision is made mostly due to sport related reasons, while the second desicion is rather an economic one.

Scania grundades år 1891 och idag spänner sig verksamheten över hundramarknader. Tillverkningen består av tunga lastbilar, bussar samt industriochmarinmotorer, fokus ligger på segmentet tunga transporter. Scania harfortsatt att visa goda intäkter även under perioder av stagnation påmarknaden. Det har gjort Scania till ett attraktivt förvärvsobjekt för andrabolag i samma bransch. Volvo har gjort två försök till förvärv av Scania ochMAN har gjort ett.Volvo gjorde två försök till förvärv först år 1979 och sedan igen år 1999men hindrades då av EU-kommissionen eftersom företagen tillsammansskulle dominera den nordiska marknaden. Det senaste förvärvsförsöket avScania kom från den tyska nyttofordonstillverkaren MAN år 2006 ochansågs fientligt då huvudägarna och styrelsen tydligt sagt nej till affären.Scania avböjde budet då företagets självständighet varit en centralframgångsfaktor. MAN:s ursprungliga bud låg på 442 kr/aktie, budet höjdessedan till 475 kr/aktie, Scania ansåg att budet borde ligga uppåt 670 kr/aktie.Eftersom Scania ansåg att MAN:s bud var för lågt, ställer vi oss frågan: Vadär Scaniaaktien värd? Utifrån problemformuleringen och observationer iempiriundersökningen görs en uppskattning av Scanias aktievärde.Rapporten avgränsar sig till en värdering av Scania där olikavärderingsmetoder har använts för att uppskatta ett aktievärde. Studienstillvägagångssätt är av kvalitativ karaktär då den bygger på intervjuer viamail och telefon. Intervjuer har gjorts med sakkunniga som har erfarenhetinom områdena företagsanalys, företagsvärdering och företagsförvärv.De fördelar som Scania erhåller genom att bli förvärvade av MAN är denledande positionen de tillsammans skulle få på den europeiska marknaden.Förtjänsten skulle dock vara större för MAN då de skulle slippa dyrautvecklings- och forskningskostnader för motorer som Scania redan tagitfram. Det fördelar som Scania däremot skulle erhålla genom att fortsättavara ett självständigt bolag är att de kan fokusera på sin verksamhet ocharbeta vidare som vanligt. Ett samgående av bolagen Scania och MAN kanvara den gyllene medelvägen. Vi uppskattar Scaniaaktie till 670 kr/aktieinklusive de synergier som skulle erhållas. / Uppsatsnivå: D

<p>Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförändringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvården och därmed förbättra vårdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vården och på så sätt även stärka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat några effekter i form av förbättrad vårdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen. Detta har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning bland patienter på sjuk-huset.</p><p>Undersökningen visar att patienternas uppfattning om den främsta avsikten till fusionen inte överensstämmer med ansvariga beslutsfattares. Patienterna tror att den främsta avsikten till sammanslagningen var ekonomiska fördelar. En orsak till detta kan vara en allmän uppfatt-ning om att förändringar i offentlig verksamhet enbart sker för att spara pengar, en annan för-klaring är troligtvis medias bevakning och fokusering på kostnaderna för sammanslagningen. Få patienter uppfattar någon skillnad i vårdkvaliteten före och efter sammanslagningen, vilket eventuellt kan bero på att den genomfördes så pass nyligen. Detta behöver i sig inte betyda att det inte finns några skillnader utan snarare att eventuella effekter är lättare att mäta på längre sikt. Det fanns heller inte några stora skillnader i jämförelsen av den förväntade och upplevda vårdkvaliteten. Resultatet är intressant då kundundersökningar gällande service och kvalitet ofta visar på motsatsen, dvs. att kunder har relativt höga förväntningar i förhållande till vad de sedan upplever att de får.</p>

Sveriges kommuner är utsatta för rationaliseringstryck. En möjlig väg att sänka kostnader förkommunal verksamhet är samverkan med andra kommuner. En sådan organisationsförändringkan liknas vid de som sker i företag i samband med förvärv och sammanslagningar. Dessamotiveras ofta av synergier vilka förväntas medföra att värdet av de sammanslagnaorganisationerna blir större än de enskilda delarnas. Teori förutsäger att realiserad synergiberor på faktorerna kombinationspotential, organisationsintegration, medarbetarmotstånd,ledarstilslikhet och storleksrelation. Denna kvalitativa studie har undersökt en pågående sammanslagning av fem kommuners IT-verksamhet i syfte att granska sammanslagningens förutsättningar att realisera synergi. Fem personer har intervjuats, dessutom har ett antal dokument ingått i undersökningen.Baserat på den använda analysmodellen i kombination med den insamlade informationen blirslutsatsen att den undersökta sammanslagningen har goda förutsättningar att realisera synergi.

Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförändringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvården och därmed förbättra vårdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vården och på så sätt även stärka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat några effekter i form av förbättrad vårdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen. Detta har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning bland patienter på sjuk-huset. Undersökningen visar att patienternas uppfattning om den främsta avsikten till fusionen inte överensstämmer med ansvariga beslutsfattares. Patienterna tror att den främsta avsikten till sammanslagningen var ekonomiska fördelar. En orsak till detta kan vara en allmän uppfatt-ning om att förändringar i offentlig verksamhet enbart sker för att spara pengar, en annan för-klaring är troligtvis medias bevakning och fokusering på kostnaderna för sammanslagningen. Få patienter uppfattar någon skillnad i vårdkvaliteten före och efter sammanslagningen, vilket eventuellt kan bero på att den genomfördes så pass nyligen. Detta behöver i sig inte betyda att det inte finns några skillnader utan snarare att eventuella effekter är lättare att mäta på längre sikt. Det fanns heller inte några stora skillnader i jämförelsen av den förväntade och upplevda vårdkvaliteten. Resultatet är intressant då kundundersökningar gällande service och kvalitet ofta visar på motsatsen, dvs. att kunder har relativt höga förväntningar i förhållande till vad de sedan upplever att de får.

Denna undersökning riktar sig till alla som kan tänkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Undersökningen kan vara intressant för politiker, rektorer, och (musik)lärare inom och utom fältet musikforskning då den betraktar samverkan både ur ett allmänt perspektiv och ur ett ”musikperspektiv”. Syftet med denna studie är att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Undersökningen utgör en kvalitativ fallstudie och data samlas in från nio lärare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat från Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsnämnd. Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner lärarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de båda skolorna och också genom att bland annat undersöka vilka risker och möjligheter musiklärare vid musikskolan ser med samverkan de båda skolorna emellan. Resultatet visar bland annat att lärarna är osäkra på hur idén om samverkan presenterades för dem. Lärarna uppfattar det som att idén om samverkan bland annat grundar sig i ekonomiska skäl vilket vid flera tillfällen dock avvisas av politiker. Resultatet pekar också på att merparten av lärarna anser att de inte getts möjlighet att påverka och vara delaktiga i utredningen och att de anser att den är bristfälligt genomförd eftersom det saknas en detaljerad bild av hur samverkan skall se ut och genomföras i praktiken. Resultatet antyder att de berörda lärarna varit del i en utredning om samverkan som initierats på politisk och ideologisk grund. Ett återkommande tema under fokusgruppsamtal och intervjuer är att lärarna vid musikskolan, under den tid som utredningen pågår, saknar en rektor som kan föra deras och verksamhetens talan bland annat gällande dess ”musikfrågor”.En av de lärdomar som kan dras utifrån utredningen och denna undersökning är det faktum att lärarna upplever utredningen som en stor, betungande och engagerande fråga och det kan därför betraktas som att det är av största vikt att utrymme ges att diskutera dessa frågor i ett av ledningen formellt anordnat forum. Undersökningen lägger grund för att forska vidare inom ämnesområdet samverkan mellan musik- och kulturskola.

Organisationsförändring är ett väl beforskat ämne och det är en komplex process att genomföra förändring. I detta fall har vi undersökt förändringar inom en stabsfunktion,bestående av experter inom olika områden vilket kan vara en komplicerande faktor. Denna studie syftar till att undersöka en förändringsprocess på Organisation X som har sin grund i ett uttryckt behov av ökat samarbete med ambitionen att resultera i en mer enhetlig stab.Förändringen har delvis genomförts i och med sammanslagningen av två avdelningar,Planering och Ekonomi. Genom intervjuer har vi undersökt vilka risker och möjligheter som chefer och medarbetare ser med sammanslagningen. Vi har även studerat chefer och medarbetares inställning till att få staben att arbeta mer enhetligt. Både medarbetare och chefer anser sammanslagningen som positiv då den förväntas leda till ökat informationsflöde och samarbete. Det finns en oro för ökad arbetsbelastning och hur framställningen av ett misslyckat förändringsarbete mottas av resten av organisationen. En ökad enhetlighet är önskvärd från cheferna medan medarbetarna motsätter sig en sådan förändring. Utifrån tidigare forskning och de ståndpunkter som finns inom organisationsforskning bekräftas delvis vårt resultat men att förändringsprocesser kan vara än mer komplexa än vad som ofta framställs i litteraturen. Avslutningsvis diskuterar vi hur denna studie kan utvecklas med vidare forskning.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Efter en ökad konkurrenssituation på tidningsmarknaden i nordvästra Skåne bestämde sig familjen Sommelius och familjen Ander för att starta ett samarbete. Det resulterade i att deras tre tidningar <em>Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar </em>och<em> Landskrona Posten</em> slogs samman.</p><p>Syftet med studien <em>”Efter fusionen” </em>var att göra en uppföljning av Börje Alström och Lars Nords studie <em>”Den skånska modellen”.</em> De tittade bland annat på innehållet ur mångfaldssynpunkt i Helsingborgs Dagblad, Landskrona Posten och Nordvästra Skånes Tidningar 2001 och 2002, före och omedelbart efter sammanslagningen. Utöver detta studerade vi även hur stor andel av de tre tidningarnas material som är unikt i dag.</p><p>Vi kom fram till att den inre mångfalden i de lokala nyhetsartiklarna ser ungefär likadan ut 2009 som den gjorde före och omedelbart efter fusionen, men med några undantag. Fördelningen av vilka ämnen som togs upp har förändrats något och andra aktörer fick mer utrymme de veckor vi studerade än i de tidigare undersökningarna. I övrigt visade studien att majoriteten av materialet i tidningarnas A-del är sampublicerat och ser genomgående likadant ut.</p><p>Vi kan, med denna studies resultat i ryggsäcken, konstatera att de tre tidningarna visserligen har olika titlar men i princip är en och samma tidning.</p> / Betyg: A

The access of capital and the high market growth has resulted in an increase in the quantity of companies going public in Sweden. Most companies go through with the initial public offering (IPO) process, but there has been an increase of companies that choose to go public through an alternative method. A reverse takeover is an alternative going public transaction that has been more common and accepted over the recent years in Sweden. The going public process is reverse compared with an IPO and the method is known as the “back-door” to the market. The purpose of this report is to analyze reverse takeover on the Swedish stock exchange as an alternative to the traditional IPO, with focus on the factors behind the transaction. Through an inductive approach, data has been collected from interviews with representa-tives of financial advisory companies with experience of reverse takeovers. The aim was to clarify which factors that affects companies when they carry out a reverse takeover. A de-ductive approach has then been carried out, to provide the research with quantitative data that can act as a complement to the qualitative data. This data has been collected through a statistical analyse of reverse takeovers on the Swedish stock exchange. A reverse takeover is a faster process than an IPO. The main reason for the shorter listing process is that a reverse takeover is a transaction between two companies and the IPO is a transaction between one company and the public. Many of the reverse takeover transac-tions in Sweden were done to take advantages of the loss carry forwards in the public com-pany, which provides a possibility to reduce tax payments and go public at the same time. The publicity is lower for a reverse takeover than for an IPO, which makes it possible for the private company to take the back door to the capital market and in some way ignore the current market condition because the transaction is not depending on the demand for the company stock. A recognized pattern on the financial market is that reverse takeovers are carried out more frequently after a market crash. This agrees with what we have seen in Sweden, since pri-vate companies started to go public through reverse takeovers after the IT-crash. The re-verse takeover transaction can be viewed as a financial trend in today‟s Sweden. A few companies in Sweden have been harmed of the reverse listing process, as they have not been able to live up to the requirements from the stock exchange after they were listed. Planning and due diligence is important to be able to minimize risks when going public through a reverse takeover. The due diligence is even more important for reverse takeovers than for other transactions, since the business agreements are generally with companies that have a history of weak performance. / Ett gynnsamt börsklimat och möjligheten att få tillgång till externt kapital har resulterat i en tillväxt av börsnoterade företag i Sverige. Den vanligaste börsnoteringen är den traditionella ”initial public offering” (IPO) processen, men det har skett en ökning av företag som note-ras via alternativa metoder. Ett omvänt förvärv är en alternativ börsnoterings process som har blivit mer vanlig och accepterad de senaste åren i Sverige. Noteringsprocessen är om-vänd jämfört med en IPO och har därför blivit känd i Sverige som ”köksvägen” till börsen. Uppsatsen behandlar omvända förvärv på Stockholmsbörsen med ett syfte att analysera den alternativa börsnoteringen samt faktorerna som ligger bakom beslutet att genomföra ett omvänt förvärv istället för en traditionell börsnotering. Genom en induktiv ansats, har data samlats in genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer ur företag som har agerat finansiell rådgivare vid omvända förvärv. Intervjuernas syfte har varit att förklara vilka faktorer som påverkar företag att genomföra ett omvänt förvärv. Genom en deduktiv ansats, har sedan studien kompletterats med kvantitativ data ifrån en statistisk undersökning av omvända förvärv genomförda i Sverige. Ett omvänt förvärv erbjuder en snabbare noteringsprocess för det privata företaget i för-hållande till en IPO. Anledningen till varför ett omvänt förvärv är snabbare är för att det är en transaktion mellan två företaget, medan en IPO är ett erbjudande till allmänheten. Moti-vet bakom många omvända förvärv i Sverige har varit möjligheten att både börsnoteras och samtidigt utnyttja skalbolagets underskottsavdrag, vilket ger framtida skattefördelar. Publi-citeten kring omvända förvärv är lägre än för en IPO eftersom företaget inte behöver in-formera allmänheten, vilket gör det möjligt för ett privat företag att ta ”köksvägen” till bör-sen. Omvända förvärv genomförs oftast efter en sättning i marknaden. Svenska företag började utnyttja omvända förvärv som en noteringstransaktion efter IT-bubblan, eftersom det fanns många IT-bolag som upplevde svåra tider på börsen och var mer än villiga att ingå ett avtal för ett omvänt förvärv. Största riskerna med ett omvänt förvärv är relaterade till den omvända noteringsprocessen. En del Svenska företag har haft svårt att klara börsens krav och regler efter ett omvänt för-värv, vilket har resulterat i att de inte har lämnat observationslistan. Planering och Due Di-ligence är viktiga faktorer för att minimera riskerna, eftersom det privata företaget ingår av-tal med i de flesta fall ett börsnoterat företag med dåliga resultat och historik.

Sammanfattning Efter en ökad konkurrenssituation på tidningsmarknaden i nordvästra Skåne bestämde sig familjen Sommelius och familjen Ander för att starta ett samarbete. Det resulterade i att deras tre tidningar Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar och Landskrona Posten slogs samman. Syftet med studien ”Efter fusionen” var att göra en uppföljning av Börje Alström och Lars Nords studie ”Den skånska modellen”. De tittade bland annat på innehållet ur mångfaldssynpunkt i Helsingborgs Dagblad, Landskrona Posten och Nordvästra Skånes Tidningar 2001 och 2002, före och omedelbart efter sammanslagningen. Utöver detta studerade vi även hur stor andel av de tre tidningarnas material som är unikt i dag. Vi kom fram till att den inre mångfalden i de lokala nyhetsartiklarna ser ungefär likadan ut 2009 som den gjorde före och omedelbart efter fusionen, men med några undantag. Fördelningen av vilka ämnen som togs upp har förändrats något och andra aktörer fick mer utrymme de veckor vi studerade än i de tidigare undersökningarna. I övrigt visade studien att majoriteten av materialet i tidningarnas A-del är sampublicerat och ser genomgående likadant ut. Vi kan, med denna studies resultat i ryggsäcken, konstatera att de tre tidningarna visserligen har olika titlar men i princip är en och samma tidning. / Betyg: A