Syftet med denna uppsats är att analysera kommunsammanläggningen i Sverige under åren 1963 – 1974 utifrån ett Hästvedaperspektiv. Hästveda kommun tillsammans med flertalet andra småkommuner blev en del av det som kom att kallas Hässleholms kommun 1974. Uppsatsen utreder vilka reaktioner och diskussioner som fanns hos såväl kommunalfullmäktige och anställda i kommunhuset, men också hos invånarna i kommunen. Uppsatsen undersöker också om Hästveda kommun vid sammanläggningen hade några finansiella tillgångar kvar.Syftet är också att undersöka varför Hästveda gick med i just i det som skulle bli Hässleholms kommun och inte i någon annan närliggande kommun.Undersökningen är gjort utifrån protokoll, tidningsartiklar, insändare, intervjuer och krönikor.

Bakgrund: Sammanslagningar är vanligt förekommande och görs bland annat av ekonomiska skäl. Det är vanligt att sammanslagningar inte ger önskat resultat och skapar sämre moral och arbetskultur. Den mänskliga faktorn och organisationskulturen förbises då fokus ofta ligger på ekonomi. Kulturella skillnader är en stor utmaning vid sammanslagningar och inverkar stort på sammanslagningens resultat. Kulturer som är samstämmiga ökar chanserna att medlemmarna i organisationerna eller enheterna är mer positiva och bidrar till att göra sammanslagningen lyckad. Människors sociala identitet spelar in för hur en individ känner samhörighet och tillhörighet till en organisation eller enhet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och beskriva hur organisationskultur inverkar vid sammanslagningar genom att undersöka artefakters betydelse. Studien ämnar göras utifrån aspekten organisationskultur och specifikt artefakter i förhållande till social identitet, samhörighet- och lojalitetskänsla då en längre tid passerat sedan en sammanslagning genomförts. Metod: Kvalitativ metod valdes för att svara på studiens syfte och få en så rättvis och sanningsenlig bild som möjligt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta medarbetare som är berörda av sammanslagningen. Även dokument från den studerade organisationen har legat till grund då de anses viktiga vid historiskt inriktad forskning och kan vara bra när kulturella skillnader och anställdas beteende studeras. Slutsats: Studien visar att människan som artefakt har stor betydelse för var de anställda lägger sin lojalitet och känner samhörighet. Studiens resultat visar även att flera andra typer av artefakter, såsom aktiviteter och arbetskläder har betydelse för detta. Det visade sig att chefens sätt att vara och kommunicera reflekteras i de olika enheterna och även ses som en symbol för organisationen. Det framkommer att i stort sett allt som sker i en organisation har en symbolisk betydelse och att artefakter kan användas för att implementera önskade värderingar och beteenden i en organisation. Ett medvetet arbete med organisationskultur och artefakter kan användas som ett verktyg för att uppnå en lyckad sammanslagning. / Background: Mergers are common and financial issues are one reason. It is common that mergers do not produce the desired results and often create poorer morals and work culture. The human factor and organizational culture are often disregarded as the focus is on finances. Cultural differences are a major challenge in mergers and have a major impact on the merger's results. Cultures that are consistent increase the chances that members of organizations or units are more positive and contributes to make the merger successful. People's social identity plays a role in how an individual feels about belonging to an organization or entity. Purpose: The purpose of the study is to research and describe how organizational culture affects mergers by researching the significance of artifacts. The study aims to make, based on the aspect of organizational culture and specific artifacts in relation to social identity, sense of belonging and loyalty after a long time has passed since the merger. Method: The qualitative method was chosen to respond to the study and get as fair and truthful picture as possible. Documents from the studied organization have also been used as they are considered important in historically oriented research and can be good when studying cultural differences and employee behaviour. Conclusion: The study shows that human as an artifact is of great importance for where the employees place their loyalty and feel togetherness. The results also show that several other types of artifacts, such as activities and work clothes have significance for this. It appears that the manager's way of conducting and communicating is reflected in the various units and seen as a symbol for the organization. It appears that almost everything that happens in an organization has a symbolic significance and that artifacts can be used to implement desired values and behaviours in an organization. A conscious work with organizational culture and artifacts can be used as a tool for achieving a successful merger.

Formerna för styrning och organisering av kommunal räddningstjänst har under de senaste 40 åren förändrats där sammanslagningar och förbundsbildningar har blivit ett vanligt förekommande fenomen. Fenomenet verkar härstamma från den amerikanska tillverkningsindustrin i slutet av 1800-talet och nu tycks fenomenet även kommit till den kommunala räddningstjänsten. Trenden har enligt Sveriges Kommuner och Landsting (2015) pekat mot en fortsatt utveckling av förbundsbildningar inom kommunal räddningstjänst. Det intressanta är att möjligheten att kunna bilda kommunalförbund har funnits i lag sedan 1919 men det dröjde 75 år innan sammanslagningar blev en intressant organisationsform för kommunala räddningstjänster.Uppsatsens syfte är att, med hjälp av kvalitativa intervjuer, försöka förstå samt belysa vad eller vilka orsaker som kunde varit bakomliggande beslutet att bilda ett gemensamt räddningstjänstförbund för de tre kommunerna Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga. Studien anses befinna sig i skärningspunkten mellan organisationsteoretiska samt beslutsteoretiska perspektiv med fokus på litteratur som kopplar samman organisationer med dess omgivning, beslutsfattande i komplexa situationer samt motiv till beslut i offentlig kontext. Den teoretiska referensramen utgår från nyinstitutionell teori, domänteori och garbage-can teori.Uppsatsen har resulterat i tre gemensamma orsaker till förbundsbildningen som tematiserats till förväntad utveckling, bättre kvalité och effektivitet samt utveckla samverkan medan två avvikande orsaker har tematiserat till förutbestämt och bryta tradition. Det som främst framkommer är att tolkningen av sammanslagningen och förbundsbildningen inom Skåne nordväst har skett på grund av en strävan efter framgång samt viljan att effektivisera verksamheten. En slutsats kan det då tolkas som att förbundsbildningen av Räddningstjänsten Skåne Nordväst har främst drivits som ett moderniseringsarbete, för att avveckla en gammal organisationsform i syfte att ersätta den med en nyare och legitimare organisationsform.Kunskapsmässigt bidrar studien till forskning som betraktar räddningstjänsten i ett större sammanhang, och specifikt utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv med förhoppningen att inspirera till ytterligare studier av räddningstjänsten ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. / The formation for governance and organization of municipal rescue services have changed over the last 40 years where mergers and unions are now a common phenomenon. The phenomenon seems to be descended from the American manufacturing industry at the end of the 1900 century where the phenomenon also seems to have spread to the municipal rescue service where the trend according to the Swedish Association of Local Authorities and Regions (2015) points to a continued development of unions in municipal rescue services. The interesting thing is that the opportunity to form municipal associations has been in law since 1919 but it took 75 years before mergers became an interesting form of organization for municipal rescue services.The purpose of the essay is, with the help of qualitative interviews, to try to understand and to highlight what underlying reasons could have been to decide to form a joint Rescue Service Association within the three municipal emergency services Helsingborg, Ängelholm and Örkelljunga. The study is at the intersection of organizational theory as well as decision-making theoretical perspectives with a focus on literature that connects organizations with its environment, decision-making in complex situations and motivations for decisions in public context. The theoretical frame of reference is based on institutional theory, domain theory and garbage-can theory.The result of the essay has resulted in three common reasons for the formation of the union which has been thematized to expected development, better quality and efficiency and develop collaboration, while two deviant causes have been thematized to predetermined and breaking of tradition. The main result is the interpretation that the merger and the union formation within Skåne nordväst have taken place due to a desire for gaining success and the willingness to improve the efficiency within the organization. A conclusion can then be interpreted that the association of Civil Protection Skåne Nordväst has mainly been run as a modernization work to dismantle an old organizational form with intent to replace it with a newer and more legitimate organizational form.The study contributes knowledge to research that considers the emergency services in a broader context, and specifically from an organizational theory perspective, with the hope of inspiring further studies of rescue services from an organization theory perspective.