<p>The access of capital and the high market growth has resulted in an increase in the quantity of companies going public in Sweden. Most companies go through with the initial public offering (IPO) process, but there has been an increase of companies that choose to go public through an alternative method. A reverse takeover is an alternative going public transaction that has been more common and accepted over the recent years in Sweden. The going public process is reverse compared with an IPO and the method is known as the “back-door” to the market. The purpose of this report is to analyze reverse takeover on the Swedish stock exchange as an alternative to the traditional IPO, with focus on the factors behind the transaction. Through an inductive approach, data has been collected from interviews with representa-tives of financial advisory companies with experience of reverse takeovers. The aim was to clarify which factors that affects companies when they carry out a reverse takeover. A de-ductive approach has then been carried out, to provide the research with quantitative data that can act as a complement to the qualitative data. This data has been collected through a statistical analyse of reverse takeovers on the Swedish stock exchange. A reverse takeover is a faster process than an IPO. The main reason for the shorter listing process is that a reverse takeover is a transaction between two companies and the IPO is a transaction between one company and the public. Many of the reverse takeover transac-tions in Sweden were done to take advantages of the loss carry forwards in the public com-pany, which provides a possibility to reduce tax payments and go public at the same time. The publicity is lower for a reverse takeover than for an IPO, which makes it possible for the private company to take the back door to the capital market and in some way ignore the current market condition because the transaction is not depending on the demand for the company stock. A recognized pattern on the financial market is that reverse takeovers are carried out more frequently after a market crash. This agrees with what we have seen in Sweden, since pri-vate companies started to go public through reverse takeovers after the IT-crash. The re-verse takeover transaction can be viewed as a financial trend in today‟s Sweden.</p><p>A few companies in Sweden have been harmed of the reverse listing process, as they have not been able to live up to the requirements from the stock exchange after they were listed. Planning and due diligence is important to be able to minimize risks when going public through a reverse takeover. The due diligence is even more important for reverse takeovers than for other transactions, since the business agreements are generally with companies that have a history of weak performance.</p> / <p>Ett gynnsamt börsklimat och möjligheten att få tillgång till externt kapital har resulterat i en tillväxt av börsnoterade företag i Sverige. Den vanligaste börsnoteringen är den traditionella ”initial public offering” (IPO) processen, men det har skett en ökning av företag som note-ras via alternativa metoder. Ett omvänt förvärv är en alternativ börsnoterings process som har blivit mer vanlig och accepterad de senaste åren i Sverige. Noteringsprocessen är om-vänd jämfört med en IPO och har därför blivit känd i Sverige som ”köksvägen” till börsen. Uppsatsen behandlar omvända förvärv på Stockholmsbörsen med ett syfte att analysera den alternativa börsnoteringen samt faktorerna som ligger bakom beslutet att genomföra ett omvänt förvärv istället för en traditionell börsnotering. Genom en induktiv ansats, har data samlats in genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer ur företag som har agerat finansiell rådgivare vid omvända förvärv. Intervjuernas syfte har varit att förklara vilka faktorer som påverkar företag att genomföra ett omvänt förvärv. Genom en deduktiv ansats, har sedan studien kompletterats med kvantitativ data ifrån en statistisk undersökning av omvända förvärv genomförda i Sverige. Ett omvänt förvärv erbjuder en snabbare noteringsprocess för det privata företaget i för-hållande till en IPO. Anledningen till varför ett omvänt förvärv är snabbare är för att det är en transaktion mellan två företaget, medan en IPO är ett erbjudande till allmänheten. Moti-vet bakom många omvända förvärv i Sverige har varit möjligheten att både börsnoteras och samtidigt utnyttja skalbolagets underskottsavdrag, vilket ger framtida skattefördelar. Publi-citeten kring omvända förvärv är lägre än för en IPO eftersom företaget inte behöver in-formera allmänheten, vilket gör det möjligt för ett privat företag att ta ”köksvägen” till bör-sen. Omvända förvärv genomförs oftast efter en sättning i marknaden. Svenska företag började utnyttja omvända förvärv som en noteringstransaktion efter IT-bubblan, eftersom det fanns många IT-bolag som upplevde svåra tider på börsen och var mer än villiga att ingå ett avtal för ett omvänt förvärv. Största riskerna med ett omvänt förvärv är relaterade till den omvända noteringsprocessen. En del Svenska företag har haft svårt att klara börsens krav och regler efter ett omvänt för-värv, vilket har resulterat i att de inte har lämnat observationslistan. Planering och Due Di-ligence är viktiga faktorer för att minimera riskerna, eftersom det privata företaget ingår av-tal med i de flesta fall ett börsnoterat företag med dåliga resultat och historik.</p>

Begreppet förändring i organisationssammanhang innefattar mycket, det vi kommer att fokusera på i följande studie är sammanslagningar. Sammanslagningar blir allt vanligare i den dynamiska och föränderliga värld vi lever i. Vid förenande av två olika organisationskulturer är det oundvikligt att undgå att organisationskulturen påverkas. Att ha kunskap om hur sammanslagningar påverkar organisationen är viktigt för att det ska fungera som en lönsam och givande strategi att vidta. Tidigare forskning påvisar att organisationskulturen kommer att påverkas av sammanslagningar, detta genom att organisationskulturen har en stark inverkan för hur utfallet av sammanslagningen blir. Organisationskulturen kan förändras vid sammanslagningar då förändringen medför nya aspekter inom organisationen, vilket i sin tur påverkar organisationskulturen. Två återkommande faktorer som fanns inom forskningsområdet var ledarskap och kommunikation. Våra forskningsfrågor för följande studie är: -Vilka konsekvenser kan uppstå vid sammanslagningar av två organisationer vars kulturer skiljer sig åt? -Hur kan ledarskap och kommunikation bidra till att utveckla organisationskulturen inom organisationen? Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om hur kulturella förhållanden såsom organisationskultur kan påverkas av en sammanslagning. Följande studie är inriktad till ledare för att öka kunskapen och medvetenheten om hur sammanslagningar och organisationskultur kan utvecklas och hanteras för att övergången ska bli givande och att organisationen ska kunna ha en stärkt gemensam organisationskultur. För att kunna genomföra detta valdes en kvalitativ metod med ett hermeneutistiskt tolkande synsätt. Det insamlade materialet för studien baseras på vetenskapliga artiklar och semistrukturerade intervjuer med tio utvalda intervjupersoner. Studiens analys och slutsats grundas på de intervjusvar vi fått till oss via intervjutillfällen med både ledare och lärare inom organisationen. Slutsatsen påvisade att geografiska distanser mellan organisationer kan bidra till minskad grad av samhörighet. För att ledarskapet och kommunikationen ska utveckla organisationskulturen inom organisationen krävs det tydlighet och strukturering. / The concept of change in organizational contexts involves much, what we will focus on in the following study are mergers. Mergers are becoming more common in the dynamic and changing world that we live in. When two different organizational cultures are combined, it´s inevitable to avoid organizational culture being affected. Having knowledge about how interactions affect the organization is important in order to serve as a profitable and giving strategy. Previous research shows that organizational culture is affected by collusion, because the organizational culture has a strong impact on the outcome of the merger. Organizational culture can change in mergers, as the change brings new aspects of the organization, which in turn affects organizational culture. Two recurring factors that existed in the field of research were leadership and communication. Our research questions for the following study are: - What consequences can arise in the mergers of two organizations whose cultures differ? - How can leadership and communication contribute to developing organizational culture within the organization? The aim of the study is to contribute with increased knowledge of how cultural conditions such as organizational culture are affected by a merger. The following study focuses on leaders in raising awareness and awareness of how mergers and organizational culture can be developed and managed to make the transition rewarding and that the organization should have a stronger common organizational culture. In order to accomplish this, a qualitative method was chosen with a hermeneutically interpretative approach. The collected material for the study is based on scientific articles and semistructured interviews with ten selected interviewees. The analysis and conclusion of the study is based on the interviews we received through interviews with both leaders and teachers within the organization. The conclusion showed that geographical distances between organizations can contribute to a reduced degree of cohesion. In order for leadership and communication to develop organizational culture within the organization, clarity and structuring are required.

Många sammanslagningar av myndigheter har skett utifrån beslut av regeringen. Anledningarna till dessa har skiftat, men några vanliga anledningar har varit att öka effektiviteten, förbättra styrningen, öka flexibilitet osv. Syftet med studien var att ta reda på hur projektledarna till sammanslagningsprojekt upplevde processen. 10 projektledare intervjuades och insamlade data tematiserades. Resultaten visade att de flesta projekt initierats av ett regeringsbeslut om att slå ihop myndigheter, i många fall sökte personalen tjänster i den nya myndigheten, i andra fall var personalen garanterade en tjänst i den nya myndigheten. Det fanns en generell förväntan inför sammanslagningen, ledarskapet påverkade processen och det fanns kulturella skillnader i de olika myndigheterna. Resultaten diskuterades med utgångpunkt i olika teorier kring grupprocesser, motivation, delaktighet och ledarskap. Det saknas ytterligare forskning, speciellt longitudinella studier, för att få svar på hur medarbetarnas mognad och motivation påverkats under tiden och några år efter att projektet sammanslagningar genomförts. / Several mergers of state-run agencies were the result of government decisions. The reasons for these have shifted, but some common reasons identified have been to improve efficiency, exercise better governance and increase flexibility. The purpose of this research is to examine how the project managers challenged the process of the mergers. 10 project managers were interviewed, and the collected data was categorized into separate themes. The results showed that most projects were initiated by a government decision to merge these state-run agencies. Furthermore, in many cases staff sought new career opportunities in the amalgamated agency. In some cases, staff were even guaranteed a position in the amalgamated agency. It was revealed that there was a general expectation for the merger, leadership affected the process and there were challenges marrying the differences in culture between the agencies. The results are discussed with the starting with the different theories about group processes, then onto motivations, participation and lastly leadership. It is clear there is a lack of research in the mergers of state-run agencies, especially longitudinal studies to find out how employees' maturity and motivation were affected throughout the process, and a lack of post-mortem review in the years following the project completion.

Utmaningar vid förändring. En fallstudie om arbetsmiljön på storsjukhuset. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i en fusion mellan två olika universitetssjukhus. Sammanslagningen är ett led i landstingets förnyelsearbete för att stärka regionen på lång sikt. Examensarbetet är utformad som en fallstudie och belyser en klinik där personal från de två sjukhus som slagits samman är verksamma. Syftet med studien är att uppmärksamma medarbetarnas upplevelser av sin arbetsmiljö under och efter fusionen. Studien belyser i synnerhet hur integrationen mellan personal har fungerat och vilka utvecklingsmöjligheter som skapats. Studiens empiriska material består av 11 kvalitativa intervjuer med medarbetare från olika yrkeskategorier såsom klinikchef, överläkare, avdelningschef, sjuksköterska och undersköterska. Det empiriska materialet tolkas mot bakgrund av teorier om förändringsarbete och tidigare forskning som gjorts av fusioner mellan sjukhus. Studiens slutsats är att det funnits brister i implementeringsprocessen som kan ha försvårat integrationen. Framförallt upplever medarbetarna att det fanns brister i informationsöverföringen inför fusionen och att det är en komplicerad uppgift att arbeta samman två olika organisationskulturer. Samtidigt ser medarbetare också potential i fusionen och gemensamma arbetsforum är under utveckling. / Changes and its challenges, a case study about working environment on a large hospital. This examinations work is based on a fusion between two university hospitals. The merger is one part of the County Council's renewal efforts to enhance and strengthen the region on long term basis. This degree is designed as a case study and it will highlight the employees’ views of the fusion. The intension with this case study is to indicate the experiences that the employees have before and after the merge of the two hospitals. This study in particular highlights how the integration between the employees has worked out and what growing abilities have been created. The empirical modules consists 11 qualitative interviews with employees from different areas within the hospital, clinic managers, consultants, nurses and nursing assistants. The empirical data that is interpreted with the theories of change management as a base and previous researches about mergers of hospitals. The conclusions of this study have showed flaws of the process of implementation this might have haltered the integration. According to the employees experience there were shortcomings in the transfer of information before and about the fusion. It is a complex task to combine two different companies’ cultures and get the right information at the right time. On the positive note the employees’ see a great potential with the merge and its future work forum and expertise.Keywords: fusion, change, leadership in change, organizational culture, mergers, interaction

I dagens företagsvärld är sammanslagningar av två eller flera organisationer ett vanligt förekommande fenomen och genomförs ofta med målet att effektivisera verksamheterna och uppnå fler konkurrensfördelar. Vidare omfattar detta stora förändringar i organisationerna, där en märkbar förändring kan vara i företagskulturen. För att medarbetarna ska bilda en förståelse för förändringarna och den nya sammanslagna organisationen måste de införlivas, organisationssocialiseras, i det nya. I denna kvalitativa studie studerades en pågående sammanslagning mellan två bolag verksamma inom läkemedelsbranschen. Detta studerades genom paraplybegreppen: organisationssoclialisering, företagskultur och  förändringsarbete. Syftet med denna studie är att dels skildra medarbetares upplevelser av organisationssocialisering vid en sammanslagning. Dels att bidra med kunskaper om tillämpade strategier för organisationssocialisering och byggandet av en gemensam företagskultur vid en sammanslagning. Syftet har besvarats genom följande två forskningsfrågor: “Vilka upplevelser har medarbetare av organisationerssocialisering och byggandet av en gemensam företagskultur i samband med en sammanslagning?” och “Vilka strategier tillämpar organisationer för att främja organisationssocialisering och bygga en gemensam företagskultur i samband med en sammanslagning?”. Vidare har empiriska data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer genomfördes för att undersöka medarbetarnas upplevelser. Den sista intervjun hölls med organisationens talesperson för att undersöka vilka strategier som använts i samband med den pågående sammanslagningen. Totalt genomfördes sju intervjuer. Under intervjuerna framkom olika teman, vilka analyserades med hjälp av studiens tillämpade teorier. Resultatet visar att samhörighet är en värdefull faktor för organisationssocialisering. Relationen till de närmsta kollegorna beskrivs som viktig och verkar för en större förståelse för såväl arbetsuppgifter som förändringar. Gällande företagskulturen upplevs störst förståelse för de yttre förändringarna, till exempel byte av namn på organisationen och kontorslokaler. Vidare verkar de yttre förändringarna för en förståelse för den nya organisationen. Stora delar av resultatet tyder på att medarbetarna inte är fullt socialiserade under den pågående sammanslagningen. Resultatet har även skildrat flera olika strategier för organisationssocialisering. Slutligen visar studien på att samhörighet är en nyckelfaktor vid sammanslagningen för att medarbetare ska få en större förståelse för arbetsuppgifter och förändringar. Olika strategier har även tillämpats för att introducera en ny företagskultur. / In the corporate world of today mergers are a frequently occurring process where two or more companies are joined together. It involves a process of change where two or more organizations are combined. Often, this is done with the goal of streamlining operations and gaining competitive advantages. Furthermore, this entails significant changes within the organizations, where noticeable alterations can occur in the corporate culture. In order for employees to understand the changes and the new organization, they must be socialized into the new structure. This qualitative study examines an ongoing merger between two companies in the pharmaceutical industry. It is studied through the perspectives of organizational socialization, corporate culture, and change management. The purpose of this study is twofold: firstly, to portray employees' experiences of organizational socialization during an ongoing merger. Secondly, to contribute knowledge about applied strategies for organizational socialization and the construction of a shared corporate culture during a merger. The research questions established to address this purpose are as follows: “What experiences do employees have regarding organizational socialization and the construction of a shared corporate culture in the context of a merger?” and “What strategies do organizations employ to promote organizational socialization and build a shared corporate culture during a merger?”. Furthermore, empirical data was collected through semi-structured interviews. Six interviews were conducted to explore employees' experiences. The final interview was held with the organization's spokesperson to describe the strategies used during the ongoing merger. In total, seven interviews were conducted. Based on the interviews, various themes emerged and were analyzed using the applied theories of the study. The study's findings indicate that a sense of belonging is a valuable factor in organizational socialization. The relationship with colleagues was found to contribute to a greater understanding of tasks and changes. Regarding corporate culture, a greater understanding of external changes such as name changes and new office locations is perceived. Furthermore, these changes seemed to facilitate an understanding of the new organization. A significant portion of the results suggests that employees are not fully socialized during the ongoing merger. The findings also illustrate several different strategies for organizational socialization. Ultimately, the study highlights that a sense of belonging is a key factor in the merger process for gaining a greater understanding of tasks and changes. Various strategies have also been employed to introduce a new corporate culture.

Inledningsvis utfördes en problematisering kring ämnet organisationsförändringar för att få en djupare kunskap. Problemet kring det studerade ämnet grundar sig i att förändringar idag är en viktig och fundamental del för organisationer att genomgå för att kunna verka effektivt och anpassningsbart på den dynamiska marknad som organisationer idag är verksamma på. En organisationsförändring har ofta goda ambitioner och intentioner inledningsvis men trots detta misslyckas 70 procent av alla förändringsinitiativ. För att studera denna problematik har syftet med studien varit att undersöka om det går att urskilja om en formellt utsatt organisationsförändring uppnått sitt initiala förändringssyfte utsatt av ledningen. Vidare ämnar uppsatsen undersöka hur medarbetare, utifrån ett öppet och tolkande perspektiv uppfattat och hanterat organisationsförändringen. Problematiseringen grundar sig i en nyligen genomförd organisationsförändring i form av en sammanslagning mellan två lokala bankkontor till en samlad enhet på en svensk storbank. Undersökningen har utförts med en kvalitativ ansats i form av djupintervjuer med tio respondenter på de lokala bankkontoren. Teorin består utav tidigarelagd forskning i form av vetenskapliga artiklar med huvudområdena ledarskap, kommunikation och förändringsmotstånd kopplat till organisationsförändringar. Empirin har samlats in på de lokala bankkontoren som är berörda av sammanslagningen med ett intervjuunderlag via en öppen ansats i syfte att fånga medarbetares upplevelse och uppfattningar kring den omorganisering som ägt rum. Övergripande mönster som framkommit i analysen är främst bristfällig kommunikation och ett bristfälligt förändringssyfte samt även positiva aspekter sett till ledarens roll som stöttande och positiv i förändringsprocessen. Utfallen är inte helt homogena, och i flera avseenden spretar svarsutfallen, men nyss nämnda mönster återspeglas av betydande majoritet av organisationsanhängarna. Det finns mycket som pekar på att flertalet av medarbetarna upplever att syftet kring förändringen varit bristfälligt från förändringsledaren sida och att detta kan ha bidragit till ett ifrågasättande kring varför förändringen genomförs samt vad den skall föra med sig för positiva aspekter i slutändan. / Initially, problematization was carried out on the topic of organizational change in order to gain deeper knowledge. The problem of the subject studied is that changes today are an important and fundamental part of organizations to undergo in order to function effectively and adaptably in the dynamic market in which organizations today are active. An organizational change often has good ambitions and intentions initially, but despite this, 70 percent of all change initiatives fail. To study this problem, the purpose of the study has been to investigate whether it is possible to find out if a formally adopted organizational change has achieved its initial purpose detemrined by management. Furthermore, the paper aims at investigating how employees, from an open and interpretative perspective, perceived and managed the organizational change. The problematization is based on a recent organizational change in the form of a merger between two local bank branches into a single entity on a Swedish bank. The survey has been conducted with a qualitative approach in the form of focus interviews with ten respondents at the local bank offices. The theory consists of earlier research in the form of scientific articles with the main areas of leadership, communication and change resistance associated with organizational changes. Empirical data has been collected at the local banking offices who were affected by the merger through an interview paper, through an open mind to capture employee experiences and perceptions about the reorganization that took place. Overall patterns identified in the analysis are mainly inadequate communication and a lack of purpose to change, as well as positive aspects seen as the leader's role as supportive and positive throughout the change process. The outcome is not entirely homogeneous, and in several respects the answers differs throughout the research, but the pattern mentioned above is reflected by a significant majority of the organizational followers. There are many indications that most of the employees find that the purpose of the change has been inadequate while communicated from the change leader and that this may have contributed to an issue of why the change is being implemented and what positive aspects it should eventually have resulted in.

och förbundsbildningar inom kommunal räddningstjänst har blivit ett vanligt förekommande fenomen där den fortsatta utvecklingen pekar mot flera sammanslagningar i framtiden. Från både uttalanden och studier framkommer bland annat att effektivitet anses vara en orsak till dessa förbundsbildningar inom räddningstjänsten. Men kan en del av effektivisering av räddningstjänsten verkligen uppfyllas genom sammanslagningar och förbundsbildningar eller är detta enbart en föreställning som kommuner önskar att uppnå? Studiens syfte är att beskriva, analysera och jämföra effektiviteten mellan Sveriges räddningstjänster. Studien anses befinna sig i det produktionsteorietiska perspektivet och därför kommer den att främst utgå ifrån litteratur som kopplar samman organisationer med produktivitet och effektivitet där teorin kring data envelopment analys (DEA) varit i fokus. Metoden utgår från ett positivistiskt perspektiv med fokus på mätbara kunskaper. Studiens design är utformad som en tvärsnittsstudie med ett deskriptiv och retroaktivt perspektiv där ett sambandsmönster studeras med ett tolkningsperspektiv. Vidare bygger studien på datavariabler, från två olika databaser, samt för ett specifikt år, nämligen 2019. Studiens resultat anger att ett genomsnittligt effektivitetstal, för alla de observerade organisationerna i de tre modellerna, är 90,1 procent vilket innebär att de studerade organisationerna har en gemensam ineffektivitet på cirka 10 procent. Vidare visar resultatet att de räddningstjänster som presterar det högsta medelvärdet, från de tre modellerna, är alla räddningstjänster i egen regi men att det inte finns något räddningstjänstförbund bland de 20 högst presterande organisationerna. Slutsatsen är att det går att urskilja ett mönster att det inte finns något som direkt tyder på att sammanslagningar och förbundsbildningar inom räddningstjänsten är effektivare än räddningstjänster organiserade i egen regi. Kunskapsmässigt bidrar studien till forskning som betraktar räddningstjänstorganisationer i ett större sammanhang, och specifikt utifrån ett produktionsteoretiskt perspektiv med förhoppningen att inspirera till ytterligare studier av räddningstjänsten ur flera olika perspektiv. / Mergers and unions in municipal emergency services have become a common phenomenon, with further developments pointing to more mergers in the future. As both statements and studies show, among other things, that efficiency is a cause of these mergers in the civil protection sector. But can part of the efficiency of civil protection really be fulfilled through mergers and unions, or is this just a concept or a kind of illusion that municipalities want to achieve? The purpose of the study is to describe, analyze and compare the effectiveness between Sweden's emergency services. The study is considered to be in the production theory perspective and therefore will mainly be based on literature that connects organizations with productivity and efficiency where the theory of data envelopment analysis (DEA) has been in focus. The method is based on a positivistic perspective with a focus on measurable knowledge. The design of the study is designed as a cross-sectional study with a descriptive and retroactive perspective where a correlation pattern is studied with an interpretation perspective. Furthermore, the study is based on data variables, from two different databases, and for a specific year, namely 2019. The study results indicate that an average efficiency rate, for all the observed organizations in the three models, is 90.1 percent, which means that the organizations studied have a common inefficiency of about 10 percent. Furthermore, the results show that the civil protection organizations presenting the highest average, from the three models, are all civil protection services organized on their own, but that there is no civil protection association among the 20 highest performing organizations. The conclusion is that it is possible to distinguish a pattern that there is no direct indication that mergers and federal formations in civil protection are more effective than civil protection organizations organized on their own. In terms of knowledge, the study contributes to research that considers civil protection organizations in a larger context, and specifically from a production theoretic perspective with the hope of inspiring further studies of the emergency services from several different perspectives.

Bakgrund: Offentlig sektor står inför stora utmaningar framöver vilket kräver förändring. För att säkerställa kommande välfärdsbehov och hög kvalitet på vård krävs ett ökat resursutnyttjande och bättre effektivitet. Detta låg till grund för den sammanslagning som Region Syd genomfört till en regiongemensam medicinklinik. Vid förändringar som dessa är styrningen av stor vikt och den styrmetod som väljs kan leda till att förändringen får olika utfall. När denna typ av förändring sker i offentlig sektor finns det fler intressenter att ta hänsyn till vilket gör det mer känsligt än förändringar i privat sektor. Genom att använda sig av Moores strategiska triangel kan offentliga organisationer ta hänsyn till alla dessa intressenter och på så sätt skapa ett ökat offentligt värde.  Syfte: Syftet med denna studie är att utveckla kunskapen om hur man i en förändringsprocess operationaliserar Moores strategiska triangel för att skapa offentligt värde. Detta görs genom att följa en regions förändringsprocess. Metod: Studien som genomförts är en kvalitativ enfallstudie med fokus på en förändringsprocess inom Region Syd. Empirin är insamlad genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter som varit inblandade i förändringen under tidens gång. Teoretiskt material samlades in genom att studera tidigare forskning i böcker och artiklar inom förändringsprocesser, sammanslagning av sjukhus samt offentligt värdeskapande. Slutsats: En förändring inom Region Syd var nödvändig då situationen på Lilla Sjukhuset var ohållbar och för att lösa detta beslutade ledningen att tillsätta en utredning om en sammanslagning av Stora och Lilla sjukhuset. Processen och förslaget har fått positiva och negativa reaktioner men främst kantats av oro från medarbetarna genomgående vilket kan komma att ha en stor påverkan på hur resultatet av sammanslagningen blir. I förhållande till den strategiska triangeln kan författarna inte påvisa att ett ökat offentligt värde skapas utifrån det förslag som lagts fram. Organisationer bör använda sig av den strategiska triangeln redan vid genomförandet för att inte gå miste om något perspektiv. Genom att dessutom blanda styrmodellerna top-down och bottom-up kan organisationen arbeta för att tillfredsställa även interna intressenter, men för att nå ett optimalt resultat krävs att avvägningar görs mellan alla intressenters intressen.

<p>Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika länder som deltagare påverkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville även jämföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika länderna och ta reda på om det påverkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras inställning till sammanslagningen.</p><p>Metod: I denna uppsats har både sekundär- och primärdata använts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens påverkan och olika ledarstilar men jag har även samlat in egen primärdata genom intervjuer med två personer från Nordea. Sedan har jag jämfört resultatet av intervjuerna med teorin för att få en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea.</p><p>Resultat & slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krävts av cheferna för att samarbetet ska fungera. Det finns stora skillnader bland chefernas sätt att leda och detta har bekräftats i både teorin och empirin. Nordea har med sammanslagningen blivit en stor och attraktiv bank bland de svenska storföretagen, eftersom de nu och kan hantera nordiska affärer bättre än andra banker.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: En fusion mellan SEB och Nordea har diskuterats i media och det skulle ha varit kul att göra en jämförelse hur väl de två bankerna passar ihop och se vad resultatet visar. Att jämföra Nordeas sammanslagning med en annan större fusion skulle också vara kul för att verkligen se vad som gjorts bra respektive mindre bra i Nordeas fusion.</p><p>Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ger en förklaring till hur viktigt det är att ta hänsyn till kulturen i det andra företaget i en fusion. Att båda parter lär sig hur och varför de andra ledarna agerar som de gör. Detta är värdefullt för att kunna utveckla eller modifiera sitt eget beteende för att underlätta samarbetet.</p> / <p>Aim: The purpose with this assignment was to see how a merger with four different participants in four countries has affected a large organisation as Nordea. To see the differences in the culture and the problems they caused in the integration process. I also wanted to compare the different manager styles in the different countries and find out if they had an impact on the leadership style in Sweden. Even the mass medium survey during the integration process will be investigated to see their attitude towards the merger.</p><p>Method: Both secondary- and primary data has been used in this paper. I have studied what other has written about the merger, culture affect and different managerial style which are secondary data. I have also collected my own primary data through interviews with two persons from Nordea. Afterwards I compared the results from the interviews with the theory to get a good understanding how the merger and integration process worked in Nordea.</p><p>Result & Conclusions: The different cultures included different managerial styles into the merger and a certain adaptation was needed by the managers to make the cooperation work. There are big differences in the way managers leads and that has been confirmed in both theory and empirical studies. Nordea has by the merger grown and are now a big bank and attractive among the big Swedish companies, because they are now can handle Nordic affairs better then others banks.</p><p>Suggestions for future research: A merger between SEB and Nordea has been discussed in media and it would be interesting to compare the two banks and see how well they fit each other and what the result could turn out to be. Comparing the Nordea merger with another big fusion would be interesting and make it possible to see what was made good and bad in the Nordea merger.</p><p>Contribution of the thesis: This assignment gives an explanation on how important it is to consider the culture in the other company in a merger. It is important for both parts to learn how and why the managers’ act in the way they do, to be able to modify and develop their own behaviour to facilitate the collaboration.</p>

Syfte: Tanken med detta arbete har varit att se hur en fusion med företag i fyra olika länder som deltagare påverkat en stor organisation som Nordea, undersöka vilka skillnader de olika kulturerna för med sig och vilka problem de orsakat i integrationsprocessen. Jag ville även jämföra vilka olika ledarstilar som existerade i de olika länderna och ta reda på om det påverkat chefernas ledarstil i Sverige. Även massmedians bevakning under integrationsprocessen undersöks för att se deras inställning till sammanslagningen. Metod: I denna uppsats har både sekundär- och primärdata använts. Jag har studerat vad andra skrivit om fusioner, kulturens påverkan och olika ledarstilar men jag har även samlat in egen primärdata genom intervjuer med två personer från Nordea. Sedan har jag jämfört resultatet av intervjuerna med teorin för att få en bra bild om hur fusionen och integrationsprocessen fungerat i Nordea. Resultat &amp; slutsats: De olika kulturerna inkluderade olika ledarstilar i fusionen och en viss anpassning har krävts av cheferna för att samarbetet ska fungera. Det finns stora skillnader bland chefernas sätt att leda och detta har bekräftats i både teorin och empirin. Nordea har med sammanslagningen blivit en stor och attraktiv bank bland de svenska storföretagen, eftersom de nu och kan hantera nordiska affärer bättre än andra banker. Förslag till fortsatt forskning: En fusion mellan SEB och Nordea har diskuterats i media och det skulle ha varit kul att göra en jämförelse hur väl de två bankerna passar ihop och se vad resultatet visar. Att jämföra Nordeas sammanslagning med en annan större fusion skulle också vara kul för att verkligen se vad som gjorts bra respektive mindre bra i Nordeas fusion. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ger en förklaring till hur viktigt det är att ta hänsyn till kulturen i det andra företaget i en fusion. Att båda parter lär sig hur och varför de andra ledarna agerar som de gör. Detta är värdefullt för att kunna utveckla eller modifiera sitt eget beteende för att underlätta samarbetet. / Aim: The purpose with this assignment was to see how a merger with four different participants in four countries has affected a large organisation as Nordea. To see the differences in the culture and the problems they caused in the integration process. I also wanted to compare the different manager styles in the different countries and find out if they had an impact on the leadership style in Sweden. Even the mass medium survey during the integration process will be investigated to see their attitude towards the merger. Method: Both secondary- and primary data has been used in this paper. I have studied what other has written about the merger, culture affect and different managerial style which are secondary data. I have also collected my own primary data through interviews with two persons from Nordea. Afterwards I compared the results from the interviews with the theory to get a good understanding how the merger and integration process worked in Nordea. Result &amp; Conclusions: The different cultures included different managerial styles into the merger and a certain adaptation was needed by the managers to make the cooperation work. There are big differences in the way managers leads and that has been confirmed in both theory and empirical studies. Nordea has by the merger grown and are now a big bank and attractive among the big Swedish companies, because they are now can handle Nordic affairs better then others banks. Suggestions for future research: A merger between SEB and Nordea has been discussed in media and it would be interesting to compare the two banks and see how well they fit each other and what the result could turn out to be. Comparing the Nordea merger with another big fusion would be interesting and make it possible to see what was made good and bad in the Nordea merger. Contribution of the thesis: This assignment gives an explanation on how important it is to consider the culture in the other company in a merger. It is important for both parts to learn how and why the managers’ act in the way they do, to be able to modify and develop their own behaviour to facilitate the collaboration.