och förbundsbildningar inom kommunal räddningstjänst har blivit ett vanligt förekommande fenomen där den fortsatta utvecklingen pekar mot flera sammanslagningar i framtiden. Från både uttalanden och studier framkommer bland annat att effektivitet anses vara en orsak till dessa förbundsbildningar inom räddningstjänsten. Men kan en del av effektivisering av räddningstjänsten verkligen uppfyllas genom sammanslagningar och förbundsbildningar eller är detta enbart en föreställning som kommuner önskar att uppnå? Studiens syfte är att beskriva, analysera och jämföra effektiviteten mellan Sveriges räddningstjänster. Studien anses befinna sig i det produktionsteorietiska perspektivet och därför kommer den att främst utgå ifrån litteratur som kopplar samman organisationer med produktivitet och effektivitet där teorin kring data envelopment analys (DEA) varit i fokus. Metoden utgår från ett positivistiskt perspektiv med fokus på mätbara kunskaper. Studiens design är utformad som en tvärsnittsstudie med ett deskriptiv och retroaktivt perspektiv där ett sambandsmönster studeras med ett tolkningsperspektiv. Vidare bygger studien på datavariabler, från två olika databaser, samt för ett specifikt år, nämligen 2019. Studiens resultat anger att ett genomsnittligt effektivitetstal, för alla de observerade organisationerna i de tre modellerna, är 90,1 procent vilket innebär att de studerade organisationerna har en gemensam ineffektivitet på cirka 10 procent. Vidare visar resultatet att de räddningstjänster som presterar det högsta medelvärdet, från de tre modellerna, är alla räddningstjänster i egen regi men att det inte finns något räddningstjänstförbund bland de 20 högst presterande organisationerna. Slutsatsen är att det går att urskilja ett mönster att det inte finns något som direkt tyder på att sammanslagningar och förbundsbildningar inom räddningstjänsten är effektivare än räddningstjänster organiserade i egen regi. Kunskapsmässigt bidrar studien till forskning som betraktar räddningstjänstorganisationer i ett större sammanhang, och specifikt utifrån ett produktionsteoretiskt perspektiv med förhoppningen att inspirera till ytterligare studier av räddningstjänsten ur flera olika perspektiv. / Mergers and unions in municipal emergency services have become a common phenomenon, with further developments pointing to more mergers in the future. As both statements and studies show, among other things, that efficiency is a cause of these mergers in the civil protection sector. But can part of the efficiency of civil protection really be fulfilled through mergers and unions, or is this just a concept or a kind of illusion that municipalities want to achieve? The purpose of the study is to describe, analyze and compare the effectiveness between Sweden's emergency services. The study is considered to be in the production theory perspective and therefore will mainly be based on literature that connects organizations with productivity and efficiency where the theory of data envelopment analysis (DEA) has been in focus. The method is based on a positivistic perspective with a focus on measurable knowledge. The design of the study is designed as a cross-sectional study with a descriptive and retroactive perspective where a correlation pattern is studied with an interpretation perspective. Furthermore, the study is based on data variables, from two different databases, and for a specific year, namely 2019. The study results indicate that an average efficiency rate, for all the observed organizations in the three models, is 90.1 percent, which means that the organizations studied have a common inefficiency of about 10 percent. Furthermore, the results show that the civil protection organizations presenting the highest average, from the three models, are all civil protection services organized on their own, but that there is no civil protection association among the 20 highest performing organizations. The conclusion is that it is possible to distinguish a pattern that there is no direct indication that mergers and federal formations in civil protection are more effective than civil protection organizations organized on their own. In terms of knowledge, the study contributes to research that considers civil protection organizations in a larger context, and specifically from a production theoretic perspective with the hope of inspiring further studies of the emergency services from several different perspectives.

Formerna för styrning och organisering av kommunal räddningstjänst har under de senaste 40 åren förändrats där sammanslagningar och förbundsbildningar har blivit ett vanligt förekommande fenomen. Fenomenet verkar härstamma från den amerikanska tillverkningsindustrin i slutet av 1800-talet och nu tycks fenomenet även kommit till den kommunala räddningstjänsten. Trenden har enligt Sveriges Kommuner och Landsting (2015) pekat mot en fortsatt utveckling av förbundsbildningar inom kommunal räddningstjänst. Det intressanta är att möjligheten att kunna bilda kommunalförbund har funnits i lag sedan 1919 men det dröjde 75 år innan sammanslagningar blev en intressant organisationsform för kommunala räddningstjänster.Uppsatsens syfte är att, med hjälp av kvalitativa intervjuer, försöka förstå samt belysa vad eller vilka orsaker som kunde varit bakomliggande beslutet att bilda ett gemensamt räddningstjänstförbund för de tre kommunerna Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga. Studien anses befinna sig i skärningspunkten mellan organisationsteoretiska samt beslutsteoretiska perspektiv med fokus på litteratur som kopplar samman organisationer med dess omgivning, beslutsfattande i komplexa situationer samt motiv till beslut i offentlig kontext. Den teoretiska referensramen utgår från nyinstitutionell teori, domänteori och garbage-can teori.Uppsatsen har resulterat i tre gemensamma orsaker till förbundsbildningen som tematiserats till förväntad utveckling, bättre kvalité och effektivitet samt utveckla samverkan medan två avvikande orsaker har tematiserat till förutbestämt och bryta tradition. Det som främst framkommer är att tolkningen av sammanslagningen och förbundsbildningen inom Skåne nordväst har skett på grund av en strävan efter framgång samt viljan att effektivisera verksamheten. En slutsats kan det då tolkas som att förbundsbildningen av Räddningstjänsten Skåne Nordväst har främst drivits som ett moderniseringsarbete, för att avveckla en gammal organisationsform i syfte att ersätta den med en nyare och legitimare organisationsform.Kunskapsmässigt bidrar studien till forskning som betraktar räddningstjänsten i ett större sammanhang, och specifikt utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv med förhoppningen att inspirera till ytterligare studier av räddningstjänsten ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. / The formation for governance and organization of municipal rescue services have changed over the last 40 years where mergers and unions are now a common phenomenon. The phenomenon seems to be descended from the American manufacturing industry at the end of the 1900 century where the phenomenon also seems to have spread to the municipal rescue service where the trend according to the Swedish Association of Local Authorities and Regions (2015) points to a continued development of unions in municipal rescue services. The interesting thing is that the opportunity to form municipal associations has been in law since 1919 but it took 75 years before mergers became an interesting form of organization for municipal rescue services.The purpose of the essay is, with the help of qualitative interviews, to try to understand and to highlight what underlying reasons could have been to decide to form a joint Rescue Service Association within the three municipal emergency services Helsingborg, Ängelholm and Örkelljunga. The study is at the intersection of organizational theory as well as decision-making theoretical perspectives with a focus on literature that connects organizations with its environment, decision-making in complex situations and motivations for decisions in public context. The theoretical frame of reference is based on institutional theory, domain theory and garbage-can theory.The result of the essay has resulted in three common reasons for the formation of the union which has been thematized to expected development, better quality and efficiency and develop collaboration, while two deviant causes have been thematized to predetermined and breaking of tradition. The main result is the interpretation that the merger and the union formation within Skåne nordväst have taken place due to a desire for gaining success and the willingness to improve the efficiency within the organization. A conclusion can then be interpreted that the association of Civil Protection Skåne Nordväst has mainly been run as a modernization work to dismantle an old organizational form with intent to replace it with a newer and more legitimate organizational form.The study contributes knowledge to research that considers the emergency services in a broader context, and specifically from an organizational theory perspective, with the hope of inspiring further studies of rescue services from an organization theory perspective.