No description available.

No description available.

<p>En börsnotering ger företag möjligheten att på ett effektivt sätt anskaffa kapital till</p><p>investeringar. I fastighetsbranschen har ofta investeringar en lång payback tid vilket innebär</p><p>att kapital är bundet under en längre period. För att rättfärdiga denna typ av investeringar</p><p>krävs det att företag är långsiktiga i sin planering och prioriterar långsiktig tillväxt. Denna</p><p>långsiktiga planering riskerar att åsidosättas på grund av olika omständigheter som kan</p><p>uppkomma i ett börsnoterat fastighetsbolag. Kvartalsrapportering, rörlig ersättning och</p><p>utdelningar är faktorer som kan bidra till mer kortsiktiga investeringsbeslut och hämmad</p><p>tillväxt.</p>

En börsnotering ger företag möjligheten att på ett effektivt sätt anskaffa kapital till investeringar. I fastighetsbranschen har ofta investeringar en lång payback tid vilket innebär att kapital är bundet under en längre period. För att rättfärdiga denna typ av investeringar krävs det att företag är långsiktiga i sin planering och prioriterar långsiktig tillväxt. Denna långsiktiga planering riskerar att åsidosättas på grund av olika omständigheter som kan uppkomma i ett börsnoterat fastighetsbolag. Kvartalsrapportering, rörlig ersättning och utdelningar är faktorer som kan bidra till mer kortsiktiga investeringsbeslut och hämmad tillväxt.

Syfte: Att undersöka sambandet mellan börsnotering och omsättningstillväxt hos primärnoterade företag på Nasdaq OMX Stockholm. Studien avgränsas till att undersöka noteringens påverkan endast på omsättningstillväxten, under en sjuårsperiod. Teori: Den teoretiska referensramen som appliceras i studien är till för att besvara syftet och forskningsfrågorna. Studien använder sig främst av tidigare forskning som bas. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningspunkt med statistisk tyngd. Undersökningen genomförs genom insamling av årsrapporter från börsnoterade företag från databasen Retreiver Business. Datan analyseras genom linjär regression och säkerställs statistiskt genom hypotesprövningar. Empiri: Empirin baseras på den insamlade datan från Retriver Bussines, som sedan gestaltas i tre regressionsanalyser för sjuårsperioden som sedan testas statistiskt. I två av de tre regressionerna kan vi statistiskt säkerställa sambandet. Slutsats: Studien slutsatser grundar sig i regressionsanalyserna där sambandet mellan omsättningstillväxt och tid illustreras. Av studien kan slutsatsen om ett positivt samband mellan börsnotering och ökad omsättningstillväxt

Tidigare forskning har visat på att internetbaserade bolag tidigare har varit mer underprissatta än andra bolag. Forskningen upplevs dock vara begränsad på om de fortfarande är mer underprissatta än övriga typer av bolag. Det finns aktörer som menar på att marknaden som helhet har genomgått ett skifte där bland annat ökad tillgång till privat kapital gör att bolag väntar med att börsnoteras eller helt förbiser en börsnotering. Vi argumenterar för att underprissättning bör vara ytterligare ett incitament till att internetbaserade bolag överser andra möjligheter till kapitalanskaffning och att förhållandet mellan internetbaserade bolag och underprissättning är intressant att undersöka. Studien undersöker totalt 121 bolag som har börsnoterats på amerikanska Nasdaq och New York Stock Exchange under perioden 2009-2016. Till hjälp har vi använt teorier om varför underprissättning uppstår samt tidigare forskning gällande internetbaserade bolags samband med underprissättning. Sambanden undersöks genom OLS-regressioner där totalt sex stycken olika modeller används. Vi finner starka samband för att internetbaserade bolag är mer underprissatta än övriga typer av bolag genom enkel linjär regression. Sambandet är fortfarande signifikant vid multipel linjär regression men det är dock en svagare signifikans. Resultatet visar även att internetbaserade bolags underprissättning troligtvis beror på att de berörs av faktorer som påverkar underprissättning i större utsträckning.

Samhällsekonomin har blivit mer kunskapsbaserad vilket har lett till att företags intellektuella kapital har blivit allt viktigare. På grund av tillgångens natur finns dock osäkerhet om hur de ska redovisas. En bransch som kännetecknas av hög kompetens är IT-branschen. Finansiella rapporter har som syfte att ge information om företaget till företagets intressenter. För att dessa ska vara användbara måste därför informationen vara korrekt. Eftersom det intellektuella kapitalet inte alltid redovisas i den traditionella balans- och resultaträkningen kan det uppstå informationsasymmetri där intressenterna har mindre information än vad företaget har. Syftet med denna studie är att undersöka hur dessa företag redovisar intellektuellt kapital och undersöka om det finns skillnader i redovisningen i samband med börsnotering. Teoretiskt bidrar denna studie till större förståelse för hur intellektuellt kapital redovisas och praktiskt bidrar den till intressenters ökade förståelse för de finansiella rapporterna. Definitionen av intellektuellt kapital som denna studie utgår från är att humankapital, strukturellt kapital och relationellt kapital bildar det intellektuella kapitalet. Studien är kvalitativ med ett deduktivt angreppssätt, där studien utgår från befintlig teori och undersöker denna i empirin. Åtta IT-företag som är börsnoterade på Nasdaq Stockholm har studerats, där årsredovisningen 2020 och årsredovisningen i samband med deras börsnotering studerats. Resultatet av denna studie visar att företagen i huvudsak redovisar sitt intellektuella kapital som text i årsredovisningen och vissa delar i de finansiella rapporterna. Humankapitalet redovisas i huvudsak i text i form av beskrivningar av medarbetarnas kompetens, trivsel och engagemang. Det strukturella kapitalet beskrivs genom innovation och utveckling, processer och system, företagets kultur, kunskap om marknad samt varumärken. Samtliga av dessa delar beskrivs i text, men en del så som varumärke och processer redovisas även som en tillgång i balansräkningen. Det relationella kapitalet redovisas som relationer med kunder, partners och övriga intressenter, faktorer såsom lojalitet och samarbeten redovisas i text och exempelvis kunder redovisas i vissa fall som en tillgång i balansräkningen. Denna studie visar vidare att redovisningen av intellektuellt kapital har blivit mer omfattande när jämförelse har gjorts mellan årsredovisningarna 2020 och de i samband med börsnotering.

With the help of investor search behavior on Google, we study the possibilities of predicting the closing price of an initial public offering after its first day on the market. During the sample period of 2017 to 2020 we find a significant positive correlation between companies whose name has an increased google-search-value during its initial offering period, and a higher return after the first day on the market. / Denna uppsats undersöker möjligheterna att använda sig av företagsspecifika Googlesökningar för att predicera en akties slutkurs första handelsdag efter en börsintroduktion. Under observationsperioden 2017 till 2020 finner vi ett signifikant positivt samband mellan de företag vars namn ökar i antal sökningar på Google under teckningsperioden, och en högre avkastning under första handelsdag.

Huruvida bolags finansiella prestation påverkas vid börsnotering har diskuterats och forskats om på olika marknader runt om i världen. En del forskning har fokuserat på aktieprisets förändring medan andra på bolagets faktiska värdeskapande. Tidigare forskning om bolags faktiska värdeskapande har gett varierande resultat, där huvudmarknader tenderar att underprestera generellt medan alternativmarknader har visat på både över- och underprestation efter börsnotering.   Denna studies teoretiska grund ligger i ett flertal teorier som förklara hur bolag bör agera i olika situationer och vilka utfall dessa val kan tänkas ha. Även bolags motiv till börsnotering samt dess för- och nackdelar är av intresse. Kapitalanskaffning förklaras som den främsta anledningen till börsnotering, speciellt för små och medelstora bolag med tillväxtpotential (Bancel &amp; Mittoo, 2009). Däremot menar hackordningsteorin att kapitalfinansiering är den sista utvägen för finansiering av verksamhet. I kontrast till hackordningsteorin förklarar propositionen om upplyst värdemaximering att bolags beslut bör grundas i alla intressenters intresse och ta beslut som ger ett långsiktigt värdeskapande för bolaget. Teorierna inom ämnet samt den tidigare forskningen ger en delad bild i vilken riktning ett bolags finansiell prestation kan antas ta efter en börsnotering på en alternativmarknad i norden. Studiens syfte uppfylldes genom att sambandet mellan börsnoteringar på alternativmarknader i norden och finansiell prestation studerades samt skillnaden mot jämförbara icke börsnoterade bolag.  Denna studie använde en kvantitativ datainsamlingsmetod på bolag som noterats på Nasdaq First North åren 2016 och 2017. Datamaterialet användes för att beräkna nyckeltal som sedan analyserades med hjälp av statistiska tester och skillnad i skillnad analysmetod. Nyckeltalen som beräknades utgick från två områden, lönsamhet och effektivitet, vilka tillsammans definierar finansiell prestation enligt denna studie. För att säkerställa att förändringen i finansiell prestation beror på börsnotering och inga andra faktorer användes en kontrollgrupp vars värden ställdes mot en experimentgrupp.  Resultaten i studien visade på en minskning i finansiell prestation för bolagen som noterats på en alternativmarknad i norden. Denna studies resultat stärker därmed uppfattningen att börsnoteringar påverkar den finansiella prestationen negativt. Denna studies slutsats är att den lägre finansiella prestation som observerats ej beror på att bolaget själv “blåst upp” dess resultat inför börsnoteringen i syfte att samla in en större mängd kapital i noteringen, vilket annars är en populär förklaring av detta fenomen. Den kan istället förklaras av att bolagen varit oförberedda på denna strukturförändring samt att de saknat tillgång till andra kapitalkällor, vilket lett till en lägre lönsamhet och effektivitet inom bolaget.

För bolag som är i behov av kapital är en vanlig väg att vända sig till aktiemarknaden. Genom att börsnotera bolaget på någon av de olika marknadsplatserna utökas möjligheterna till önskat kapital genom diverse investerare. Den svenska värdepappersmarknaden är en av de mest reglerade marknaderna och har traditionellt sett haft ett stort inslag av självreglering. Det dominerande motivet med den starka regleringen är att marknaderna ska upplevas ha en kvalitetsstämpel och att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden ska upprätthållas. Samtidigt som antalet börsnoteringar har ökat de senaste åren var det vid utgången av 2014 endast 269 bolag som var noterade på den största marknaden, Stockholmsbörsen. Uppsatsen undersöker därför genom ett fiktivt företag motiv, fördelar och nackdelar med en börsnotering samt vad som krävs innan ett bolag kan bli noterat på Stockholmsbörsen. Vidare analyseras hur kraven fungerar samt vilka problem de eventuellt medför för bolaget.  Uppsatsen presenterar lagstiftning, självreglering och föreskrifter som bolaget måste uppfylla för att ges möjlighet till en notering på Stockholmsbörsen. Kraven som ställs på bolaget är av olika karaktär och omfattning med en övergripande inriktning på bolagets organisation och deras aktier. Noteringskraven kan sammanfattas att bolaget ska vara tillräckligt förberedda för en notering genom att vara organisatoriskt- och finansiellt starka. Om bolaget inte uppfyller kraven behöver de därför inom organisationen ändra sig vilket sker genom den noteringsprocess bolaget genomgår innan noteringen. Uppsatsen fastslår att en notering på Stockholmsbörsen således inte kan bli aktuell om en tillräcklig organisation eller finansiell styrka saknas. En börsnotering på Stockholmsbörsen är endast för starka aktörer, vilket ska upprätthålla allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden.