Titel: Integrerad rapportering – Ett nytt sätt att rapportera  Datum: 2014-06-03 Lärosäte: Mälardalens högskola, Västerås  Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik  Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Dalida Kalifa & Awat Safari  Handledare: Leif Carlsson Nyckelord: Integrerad rapportering, IIRC, hållbarhetsredovising, finansiella rapporter och icke-finansiella rapporter Examinator: Cecilia Lindh Problemformulering: - Vad innebär begreppet integrerad rapportering? - Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med integrerad rapportering? - Finns det ett behov av en integrerad rapportering, i så fall vad ligger bakom behovet? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad begreppet integrerad rapportering innebär och vilka fördelar respektive nackdelar en integrerad rapportering medför. Vidare är syftet att undersöka om det finns ett behov av en integrerad rapportering samt vad som ligger bakom detta eventuella behov. Metod: Metoden i studien är av en kvalitativ karaktär med en deduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom intervjuer med 16 respondenter. Slutsatser: De slutsatser som studien har kommit fram till är att en integrerad rapportering är ett förändrat synsätt där företag ska sätta lika stort värde vid den finansiella och icke-finansiella informationen samt kopplingen mellan dessa. Fördelen med den integrerade rapporteringen är att den ger en tydlig och fullständig bild av ett företags verksamhet. Nackdelen med den integrerade rapporteringen är att den kan leda till omfattande rapporter. Företag och intressenter är i behov av en rapport som integrerar och visar en tydlig koppling mellan de ekonomiska frågorna med de sociala samt miljömässiga frågorna så att en helhetsbild av verksamheten skapas.

Vi har i denna undersökning försökt analysera sambandet mellan framtida vinst och utvalda signaler bland svenska börsbolag. Signaler som tidigare forskning har visat innehålla sådan information har använts; Dupontkomponenterna och förändring i lager, bruttomarginal och omsättning per anställd. Dupontkomponenterna gav ett signifikativt samband under åren 2002 till 2004, medans inget samband fanns för de följande tre åren. De övriga signalerna som byggde på förändring av lager, bruttomarginal och omsättning per anställd gav inget samband med följande års vinst för hela urvalet av företag för någon av perioderna. Ett samband uppstod efter att fastighetsföretag eller företag utan lager plockades bort från urvalet. Resultaten för Dupontanalysen indikerar att bytet från god svensk redovisningsstandard till IFRS har försämrat informationsinnehållet i om framtida vinst. De övriga signalerna gav däremot ett svagt stöd för IFRS. Det går inte att från denna undersökning dra några definitiva slutsatser om vilken standard som är att föredra för vinstprognostisering.

Samhällsekonomin har blivit mer kunskapsbaserad vilket har lett till att företags intellektuella kapital har blivit allt viktigare. På grund av tillgångens natur finns dock osäkerhet om hur de ska redovisas. En bransch som kännetecknas av hög kompetens är IT-branschen. Finansiella rapporter har som syfte att ge information om företaget till företagets intressenter. För att dessa ska vara användbara måste därför informationen vara korrekt. Eftersom det intellektuella kapitalet inte alltid redovisas i den traditionella balans- och resultaträkningen kan det uppstå informationsasymmetri där intressenterna har mindre information än vad företaget har. Syftet med denna studie är att undersöka hur dessa företag redovisar intellektuellt kapital och undersöka om det finns skillnader i redovisningen i samband med börsnotering. Teoretiskt bidrar denna studie till större förståelse för hur intellektuellt kapital redovisas och praktiskt bidrar den till intressenters ökade förståelse för de finansiella rapporterna. Definitionen av intellektuellt kapital som denna studie utgår från är att humankapital, strukturellt kapital och relationellt kapital bildar det intellektuella kapitalet. Studien är kvalitativ med ett deduktivt angreppssätt, där studien utgår från befintlig teori och undersöker denna i empirin. Åtta IT-företag som är börsnoterade på Nasdaq Stockholm har studerats, där årsredovisningen 2020 och årsredovisningen i samband med deras börsnotering studerats. Resultatet av denna studie visar att företagen i huvudsak redovisar sitt intellektuella kapital som text i årsredovisningen och vissa delar i de finansiella rapporterna. Humankapitalet redovisas i huvudsak i text i form av beskrivningar av medarbetarnas kompetens, trivsel och engagemang. Det strukturella kapitalet beskrivs genom innovation och utveckling, processer och system, företagets kultur, kunskap om marknad samt varumärken. Samtliga av dessa delar beskrivs i text, men en del så som varumärke och processer redovisas även som en tillgång i balansräkningen. Det relationella kapitalet redovisas som relationer med kunder, partners och övriga intressenter, faktorer såsom lojalitet och samarbeten redovisas i text och exempelvis kunder redovisas i vissa fall som en tillgång i balansräkningen. Denna studie visar vidare att redovisningen av intellektuellt kapital har blivit mer omfattande när jämförelse har gjorts mellan årsredovisningarna 2020 och de i samband med börsnotering.

För börsnoterade bolag runt om i världen uppgick leasingavtal till cirka tre biljoner euro år 2016, över 85% återfanns i notupplysningen och resterande del redovisades i balansräkningen. Redovisningen skedde i enlighet med den dåvarande leasingstandarden IAS 17, men redovisningen ansågs vara otillräcklig. Standarden resulterade i bristande information om bolagens leasingavtal i balansräkningen och det framkom att företag medvetet strukturerat leasingavtal som operationella för att undvika redovisning i balansräkningen. År 2019 ersattes IAS 17 med IFRS 16 som innebar att samtliga leasingavtal, med ett fåtal undantag, ska redovisas i balansräkningen. Den nya standarden skulle leda till ett mer korrekt återgivande av ett företags tillgångar och skulder, och således leda till mer användbar information. Syftet med finansiella rapporter är att tillhandahålla användbar information till befintliga och potentiella investerare, redovisad information är användbar om den är relevant och korrekt återgiven. Syftet med ett bolags finansiella rapporter är inte att ange bolagetsvärde, utan bidra med information som användarna behöver för att själva uppskatta värdet. Redovisningsinformation vilken reflekterar information som används av investerare för att estimera ett företags värde motsvarar värderelevant information. Studien ämnar förklara om leasingavtal redovisade under IFRS 16 genererar redovisningsinformation som är mer värderelevant, relativt den redovisningsinformation som genererades under IAS 17 för bolag noterade på Nasdaq Stockholm. Studien ämnar följaktligen bidra till värderelevanslitteraturen avseende redovisad information i notupplysningen, kontra redovisad information i balans- och resultaträkningen. Studien har ett deduktivt angreppsätt, där studien utgår från befintlig teori och formulerar en hypotes, vilken sedan statistiskt testas. Operationalisering av värderelevansen utgår från tidigare studier och undersöks genom att testa för en statistisk association mellan marknadsvärdet av eget kapital och redovisningsinformation. Den regressionsmodell som används vid de statistiska testerna bygger på en vidareutveckling av den vida använda Ohlson-modellen. Teorin består av föreställningsramen, som kan ses som standardsättanas teori om redovisning och utveckling av redovisningsstandarder, den effektiva marknadshypotesen som beskriver relationen mellan aktiepris och information, samt teorin om vad som avgör vilken information som används av investerare vid estimering av ett bolags värde. Det sistnämnda antas bero på tillförlitlighet och bearbetningskostnad, som i sin tur beror på platsen där informationen är redovisad samt användarens egenskaper. När samtliga bolag noterade på Nasdaq Stockholm (exkluderat för bank, finans och försäkring) studeras, är värderelevansen av leasingavtal redovisade under IFRS 16 oförändrad värderelevansen av leasingavtal redovisade under IAS 17. Detta tolkas som att investerare redan beaktat den operationella leasingen som funnits redovisad i notupplysningen vid estimering av ett bolags värde. Ett resultat som talar för att redovisad information i notupplysningen är lika värderelevant som redovisad information i balans- och resultaträkningen. För leasingintensiva branscher har värderelevansen däremot ökat, men effekten är liten och försvinner när hela populationen studeras. Viss effekt syns även beroende på om bolagen tillhör Small Cap, Mid Cap eller Large Cap, där värderelevansen är lägre för de större bolagen, och högre för de mindre bolagen, men effekten försvinner när hela populationen studeras.

Det blir allt vanligare att organisationer ger ut en hållbarhetsredovisning, men då upprättandet av en hållbarhetsredovisning är relativt kostsamt är det därför viktigt att hållbarhetsredovisningen faktiskt blir användbar. Men vad är det egentligen som gör att en hållbarhetsredovisning uppfattas som användbar? Syftet med denna studie är att utifrån ekonomstudenters erfarenheter och moraliska värderingar förklara vad det är som gör att en hållbarhetsredovisning uppfattas som användbar. Genom en kombination av begrepp från Global Reporting Initiative och International Financial Reporting Standards har en modell utvecklats för att förklara vad det är som gör att en hållbarhetsredovisning uppfattas som användbar. Vidare analyseras ekonomstudenternas moraliska värderingar genom att dela in ekonomstudenterna i etiska profiler. För att testa modellen empiriskt har en webbenkät skickats ut till ekonomstudenter på tre lärosäten, som totalt genererade 96 fullständiga svar. Resultatet av studien påvisar att användbarhet till viss del påverkas av etisk profil, årskurs och ålder. Utifrån detta kan det konstateras att användbarhet även kan förklaras av andra faktorer än de oberoende variabler som testats i studien. Studien har bidragit till att nyansera uppfattningen av användbarhet genom att ta hänsyn till att ekonomstudenterna har olika moraliska värderingar och på så vis även olika syn på användbarhet. Genom en bättre förståelse för vad det är som gör att en hållbarhetsredovisning uppfattas som användbar skulle både organisationens externa och interna intressenter få mer nytta av hållbarhetsredovisningen. Då denna studie endast identifierat en liten del av de faktorer som påverkar uppfattningen av användbarhet, skulle det kunna tänkas att vidare forskning behövs för att kunna identifiera fler faktorer som påverkar användbarheten.

Syfte: De immateriella tillgångarna är svårvärderade och diffusa tillgångar. Det har länge pågått en diskussion angående huruvida hantering av de immateriella tillgångarna påverkar värderelevansen och användbarheten av de finansiella rapporterna. Syftet med studien är att undersöka värderelevansen av de redovisade immateriella tillgångarna för kapitalmarknaden utifrån ett redovisningsperspektiv. Metod: Metoden grundas i Ohlson-modellen. Data från årsredovisningar har samlats in och sedan analyserats genom flera multipla regressioner och en korrelationsanalys.  Resultat & Slutsats:Resultatet av studien visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan de totala immateriella tillgångarna och aktiepriset. Resultatet av denna studie visar således att de redovisade totala immateriella tillgångarna ger värderelevant information till kapitalmarknaden. Dock visar sig endast posterna FoU och patent vara värderelevanta för kapitalmarknaden när värderelevansen av de immateriella tillgångarna uppdelat i specifika poster undersöks. Förslag till fortsatt forskning:  Ett fåtal tidigare studier undersöker tillförlitligheten av de redovisade immateriella tillgångarna. Då tillförlitlighet precis som värderelevans är en av de fundamentala egenskaper redovisningsinformation bör besitta är det intressant att även undersöka hur tillförlitlig kapitalmarknaden anser att de redovisade immateriella tillgångarna är. Då tidigare forskning hävdar att det är svårt att mäta de immateriella tillgångarna på ett tillförlitligt sätt vore det relevant att undersöka om detta stämmer. Uppsatsens bidrag: Studien ger bevis för att de totala redovisade immateriella tillgångarna är värderelevanta. Det huvudsakliga praktiska bidraget med studien är att den kan ge intressenter en bättre förståelse för hur redovisningsinformation om de immateriella tillgångarna påverkar aktiepriset.

Ett företags utveckling inom redovisningsområdet påverkas ständigt av den miljö ochomgivning som redovisningen befinner sig i. Normgivningsorganen IASB och FASBhärstammar från två olika redovisningstraditioner och har därmed utvecklat olika syn påredovisningens utformning. IASB och FASB har sedan år 2002 inlett ett samarbete sombenämns konvergensprojektet där man inom ramen för projektet harmoniserar finansiellarapporter. Finansiella rapporter utgör en viktig informationskälla för externa användarepå kapitalmarknaden och är av en betydande karaktär för att redovisningen ska blitransparent och jämförbar. Från och med räkenskapsåret som inleds efter den 1 januari år2009 införs ett nytt resultatrapporteringssätt för noterade bolags koncernredovisning. Detnya resultatrapporteringssättet benämns Statement of comprehensive income och harmånga likheter med den amerikanska standarden SFAS No. 130 ReportingComprehensive income som är utgiven av FASB. Statement of comprehensive incomemedför att resultaträkningens utseende förändras och kommer att inkludera allaverksamhetens transaktioner oavsett om transaktionerna är realiserade eller orealiserade.Uppsatsens studie syftar till att besvara vad svenska redovisare med enkontinentaleuropeisk redovisningstradition som grund anser att den nya Statement ofcomprehensive income kommer att tillföra för externa användare av finansiella rapporter.Uppsatsarbetet har tillämpats genom en kvalitativ metod då vårt empiriska insamladematerial består av tre personliga möten med redovisningsspecialister. Eftersom alla trerespondenter har olika erfarenheter och kunskap kring ämnet anser vi att de harkompetens till att representera majoriteten av svenska redovisare.Undersökningen har resulterat i att den nya resultatrapporteringen Statement ofcomprehensive income ger en bättre helhetsbild av företagets finansiella ställning.Samtidigt ställs större krav på en ökad medvetenhet och kunskap hos de externaanvändarna för att kunna tolka och använda informationen på rätt sätt. Statement ofcomprehensive income kan även skapa otydlighet angående vilket resultat som ska utgöraföretagets bottom-line då det kommer att resultera i ”två” resultat för räkenskapsåret isamband med den nya resultatrapporteringens införande.Under uppsatsarbetet har vi upptäckt många nya intressanta aspekter som kan vara avintresse att studera och vara av relevans för vidare forskning inom området. Vi har somförslag om att genomföra samma studie igen inom en tioårsperiod eftersom man då harmöjlighet att utvärdera vad Statement of comprehensive incomes verkliga effekt tillför deexterna användarna. Ytterligare en intressant aspekt är att göra en grundlig studie kringIASB respektive FASB som organisation och undersöka om konvergensprojektetnågonsin kan nå sitt ursprungliga syfte som är att åstadkomma en harmonisering. / Uppsatsnivå: C

Vår uppsats behandlar en del av ett konvergensprojekt mellan de stora normgivarna IASB och FASB. Avsikten med projektet är att harmonisera normgivarnas redovisningsstandarder. Ett av stegen innebär att ta fram en gemensam föreställningsram. Vårt fokus i uppsatsen var på kapitel två i föreställningsramen som behandlar kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter. Syftet med vår uppsats var att identifiera orsakerna till de förändringar av kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter som hade skett i IASB:s föreställningsram under konvergensprojektets gång.Uppsatsens utgångspunkt var studier av olika offentliga dokument, publicerade av normgivarna. Vi utgick från IASB:s nuvarande föreställningsram och jämförde den med de nya förslagen som presenterats i form ett Discussion Paper, DP, och sedan ett Exposure Draft, ED. För att uppfylla vårt syfte behövde vi även använda oss av normgivarnas beslutsunderlag till de båda förslagen, Basis for Conclusions, samt reaktioner i form av kommentarer från några organisationer som vi valde ut.Slutsatserna delade vi in i tre olika kategorier av förändringar, vilka vi hade specificerat på förhand. Vi presenterade slutsatserna för respektive kvalitativ egenskap för sig. Vi kom fram till att de huvudsakliga förändringarna var omstruktureringar och omklassificeringar av de kvalitativa egenskaper som redan idag finns i IASB:s föreställningsram. I de flesta fall hade innebörden av de kvalitativa egenskaperna endast förändrats marginellt. Det som medförde störst reaktioner från våra utvalda organisationer var en rent språklig förändring som organisationerna tror kommer att medföra förvirring hos användarna av föreställningsramen. Ytterligare en stor förändring var exkluderingen av en etablerad kvalitativ egenskap med lång tradition.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporters betydelse vid företagsanalyser och beslut som investerare fattar ställer krav på den externa redovisningen. Sammansatta avtal har begränsad vägledning i de befintliga redovisningsrekommendationerna, de grundläggande definitioner av intäkter präglas idag av svagheter. Hur ser efterlevnaden ut av dessa rekommendationer idag? Konvergensprojekt mellan IASB och FASB syfte är att harmonisera och skapa nya gemensamma rekommendationer kring intäktsredovisning. Kan konvergensprojektet tydliggöra och utveckla de befintliga rekommendationerna av sammansatta avtal?  Syfte: Syftet är att belysa problemområden kring intäktsredovisning av sammansatta avtal enligt IFRS, samt undersöka skillnaderna mellan de befintliga intäktsredovisningsrekommendationerna och förslaget från konvergensprojektet. Urval: Studien kommer endast undersöka telekombranschen då de utgör en bransch med frekvent användning av sammansatta avtal. Dessa företag är även noterade på den svenska börsen. Metod: Kvalitativ innehållsanalys där granskning av årsredovisningar är utgångspunkten. Problem som uppmärksammats i och med granskning av företagens efterlevnad av rekommendationer kommer sättas i förhållande till konvergensprojektets förslag på ny intäktsredovisning. Analys: IFRS lämnar stort utrymme för tolkningar, i analysen bearbetas intäktsredovisning, verkligt värde samt identifiering, separering och periodisering. Diskussion och slutsatser: Redovisningsrekommendationer kring sammansatta avtal är idag mycket begränsad, ökade upplysningskrav skulle ge användaren mer information vid jämförelse och bedömning av företag. Konvergensprojektet utgår från det sammansatta avtalet mellan företag och kund.. Efterfrågan om mer vägledning kan komma i konflikt med målet om en mer principbaserad redovisningsrekommendation.

Vid upprättandet av finansiella rapporter sker ett omfattande bokslutsar-bete där företag måste beakta stora mängder av information. Den infor-mation som skall beaktas utgörs inte endast av det som vid räkenskaps-årets utgång var känt utan hänsyn skall även tas till händelser som inträf-fat efter balansdagen, men innan undertecknandet av de finansiella rap-porterna. Gällande rätt om händelser efter balansdagen regleras i 2 kap 4 § p. 3 b) ÅRL. ÅRL är av ramlagskaraktär varför utfyllnad till lagen skall sökas i kompletterande normgivning. Den rekommendation som tillhan-dahåller viss vägledning om händelser efter balansdagen är RR 26. Gäl-lande rätt om händelser efter balansdagen kan anses komplicerad att till-lämpa då svårigheter kan uppstå vid beaktandet av vad som utgör en ny händelse och vad som endast utgör tillkommande information. Syftet med denna uppsats är att klargöra och utvärdera rättsläget gällande händelser efter balansdagen. Författarna vill identifiera och belysa olika tillämpningssituationer inom området och även diskutera rättslägets än-damålsenlighet samt om det finns behov av reformer av detsamma. I denna uppsats har den så kallade rättsdogmatiska metoden använts. För-fattarna har försökt arbeta rättsutredande vilket i denna uppsats innebär att klargöra gällande rätt, systematisera, värdera och föreslå ändringar. Uppsatsens kritiska del utgör rättspolitisk argumentation som innebär att argumentera för eller emot olika lösningar och deras effekter. Författarnas uppfattning är att rättsläget gällande händelser efter balans-dagen i vissa hänseenden ej kan rättfärdigas i förhållande till grundläg-gande redovisningsprinciper. Studiens tillämpningssituationer visar att avvikelse från dessa grundläggande principer kan leda till avsteg från god redovisningssed och torde därmed ej utgöra ändamålsenlig redovisning. Författarna tycker därför att en reformering av rättsläget gällande händel-ser efter balansdagen är motiverad.