Denna studie syftar till att undersöka vad som motiverar elever att lära sig matematik samt undersöka den eventuella korrelationen mellan motivation och prestation i matematik. Motivation ses utifrån två huvudkategorier, inre och yttre motivation. Hur motivations- och prestationsnivån påverkar och påverkas av attityder mot matematikundervisningen samt påverkas av känslan av relevans är viktiga följdfrågor. Studien är kvantitativ och undersöker med hjälp av drygt 80 enkätsvar dessa frågeställningar. Analysen av det empiriska materialet visade att elever framför allt är motiverade att lära sig mer matematik på grund av yttre motivation (betyg, söka utbildning, föräldrar tycker det är viktigt). Däremot korrelerar den inre motivationen (matematik är roligt) betydligt starkare mot elevernas prestationer (i form av betyg). Elevernas attityder till matematikundervisningen samt deras känsla av relevant matematikundervisning korrelerar båda positivt såväl mot deras betyg som mot deras motivationsgrad.

Sammanfattning I denna undersökning har sju lärare som undervisar i teknikämnet årskurs 7-9 intervjuats i syfte att undersöka deras val av innehåll utifrån omgivande faktorer och deras ämnessyn.Frågorna som ställts i uppsatsen har haft för avsikt att ge kunskaper för att beskriva omgivande faktorer som påverkar valet av innehåll samt i vilken mån läraren behandlar teknikämnet i relation till etik, hållbar utveckling och olika samhällsfrågor. De omgivande faktorerna handlar om teknikämnets plats bland övriga ämnen på skolan, företrädesvis NO-ämnena. Det handlar också om den fysiska miljön i form av tillgång till rum som lämpar sig för praktiskt arbete, tillgång till material och verktyg samt tid till förfogande. Till omgivande faktorer kopplas också lärarens utbildning och behörighet samt hur det kollegiala ser ut på skolan där läraren är verksam. Undersökningens empiri har analyserats genom DiGironimos dimensioner som kan sägas ramar in vad teknik är, Klasanders emfaser som behandlar de ingångsvärden som läraren har samt Lundqvist som pekar på att läraren är den som ger riktning i lärandet. Analysen har lett fram till slutsatsen att omgivande faktorer spelar stor roll för valet av innehåll och en konsekvens av det är att lärarna i mindre uträckning ordentligt kopplar teknik till värderingar som etik, hållbar utveckling och samhälle. Det visar sig också att Skolinspektionens rapport om teknikämnet stämmer väl överens med det som den här uppsatsen visar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka kemilärares uppfattning om vad som är en relevant kemiundervisning samt hur de arbetar för att göra kemiämnet relevant för sina elever på högstadiet. Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I studien används Stuckeys et. al (2013) modell som handlar om relevansen av naturvetenskaplig utbildning och Roberts vision Ⅰ och vision Ⅱ för Scientific Literacy som ett teoretiskt ramverk. Empirin i denna studie har analyserats framför allt på ett deduktivt sätt men det finns även en del empiri som har präglats av en induktiv strategi. Resultaten av empirin visar att lärarna tolkar begreppet relevans på olika sätt och relaterar detta begrepp till olika sammanhang.

Syftet med studien är att utveckla ny kunskap om vilken betydelse lärare i fritidshem beskriver att utbildningen har för deras arbete på fritidshemmet. Syftet besvaras genom frågeställningarna vad fritidshemslärare anser vara mest relevant av sin utbildning för sitt arbete, vad för kunskaper de tar med sig samt vilka önskemål de har. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med elva fritidshemslärare. Utifrån den tematiska analysen skapades två teman - Relevans och kunskap samt Önskemål. Resultatet visade att kunskaperna deltagarna tog med sig från sin utbildning korrelerade med vad de ansåg vara relevant för sin yrkesverksamhet. Studiens slutsats är att fritidshemslärarutbildningen kan behöva identifiera och förmedla relevansen för kunskaper utbildningen har i uppdrag att bedriva. Detta skulle kunna underlätta möjligheten för att studenterna tar med sig kunskaperna efter utbildningen. Kurser av teoretisk och vetenskaplig art kan vara av behov till bearbetning medan specialpedagogiken var den mest uppskattade kursen.

Abstract.   Vad spelar roll ?   ( What matters ? )   Vad spelar, enligt några elever i åk 9, roll för att musikundervisningen i grundskolans senare år  ska fungera?   (What matters in the teaching of music, according to some students in the 9th grade?)       Jag har märkt att det råder ganska olika traditioner eller förutsättningar på olika skolor avseende en hel del ämnen, inklusive musikämnet. Trots att det är samma styrdokument som ligger till grund så är det stor skillnad på tillämpningen av ämnet. Dessa skillnader har väckt intresset för frågeställningen i denna uppsats där jag särskilt undersökt vilka faktorer som, ur ett elevperspektiv, spelar roll för att en musikundervisning i grundskolans senare år ska fungera. I undersökningen använde jag mig av fokusgrupper med elever i årkurs 9 från tre olika grundskolor. Utifrån respondenternas svar kan konstateras att elevinflytande, relevans, sammanhang och lärarens förhållningssätt till både elever och ämne spelar stor roll. Kanske spelar dessa faktorer större roll för en framgångrik undervisning än vad som oftast kommer fram i olika forum och diskussioner om skolan.     Nyckelord: musicerande i grundskolan, delaktighet, elevinflytande, sammanhang, relevans, meningsfullhet, musikundervisning.

I den vetenskapliga forskningen förväntas att ens resonemang och slutsatser legitimeras på ett systematiskt och korrekt sätt enligt det vetenskapliga fältets normer. Men frågan om vad som egentligen utgör meningsfull och legitim forskning är en omstridd fråga, kanske särskilt när det gäller humaniora. Genom idén om att det existerar ett mätbart värde i allt ges humaniora en lägre status då den inte bidrar på ett mätbart sätt genom bevisföring. Om humanioras syfte för akademin och samhällsutvecklingen helt har förbigåtts - hur ligger det då till med kunskaperna om retorik? Existerar det ett retoriskt vetenskapligt fält och hur uppfattar den akademiska fakulteten, och retorikerna själva, ämnet retorik? Rhetorica Scandinavica akademisk och tvärvetenskaplig tidskrift vars syfte är att publicera och på så sätt belysa den skandinaviska retorikforskningen. Det är den enda vetenskapliga tidskriften i Skandinavien som specifikt tar upp retorisk forskning och dess relevans för andra akademiska områden och samhället. Denna uppsats är en undersökning av de relevanssammanhang som tecknas i de svenskspråkiga artiklarna i Rhetorica Scandinavica. Uppsatsen tittar på om det existerar några skillnader beroende på forskarens kön, akademiska disciplin och om det framkommer några skillnader i materialet över tid. Det här är dels är relevant för den massiva utbildningsvåg inom ämnet retorik som samhället idag står inför, samt retorikens trovärdighet som ämne och forskningsområde.

Sociala medier som datorförmedlad kommunikationsform online har 83 procent av den svenska befolkningen tagit sig an. Denna kommunikationsform har förändrat sättet som individer inte-ragerar med varandra samt hur de väljer att presentera sig själva. Att visa ”vem man är” har blivit en central del i människors liv då deinte lägre föds in i en gemenskap eller klass. I och med att vara uppkopplad på sociala medier och ständigt presentera sig själv genom inlägg i form av text eller bild kan individer förkroppsliga självet, som i sin tur gör att personer kan hitta gemenskaper med likasinnade presentationer. Med dessa gemenskaper och grupperingar som skapas på dessa plattformar följer både positivitet och negativitet genom exempelvis att ständigt jämföra sig själv med övriga ”gruppmedlemmar” och på så sätt möjligen känna att vem man är eller det man gör inte duger till eller måste ändrats på. Denna uppsats har för avsikt att påvisa hur sociala medier skapar möjligheter till ett identitetsskapande och varför är det viktigt för många av dagens yngre människor att presentera sig själva på ett tillrättalagt sätt genom dessa plattformar.För att ta reda på detta användes ett kvalitativt angreppssätt med fyra respondenter, två tjejer respektive två killar. Gemensamt för alla respondenter var att de studerade på Luleå Tekniska Universitet samt att personerna var mellan åldrarna 20 –30år. Ur intervjuerna tematiserades jämförelse, kommunikation, kultur, fasad och grupptryckfram, dessa har i sin tur fungerat som övergripande teman som vidare beskrivs och fördjupas i resultatet. Trots att fenomenet är en individuell tolkning visade resultatet och analysen att det finns en rödtråd i hur personerna valde att konstruera deras online-identitet genom att vara noggrann med iscensättningen av inläggens struktur. Det vill säga att texten eller bilderna var väl planerade hur de skulle utformas för att förmedla rätt mening som i sin tur ska reflektera tillbaka på individen själv. Samt genom att presentera sig själv med sociala medier som verktyg och på detta sätt kunde individer mäta sin egen relevans när de befann sig inom en grupp, vilket visades vara oerhört viktigt för alla re-spondenter–att vara relevant som individ i dagens samhälle.Vad detta grundar sig i och hur detta tolkas av mig som författare presenteras i den slutgiltiga diskussionen

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur relevant matematiken är för eleverna på yrkesprogrammen. Detta med anledning av att den här kategorin elever har högst andel elever med låg motivation och med låga meritvärden från grundskolan. Hur kan undervisningen bedrivas för bästa resultat och förståelse så den går att applicera på det kommande yrket men samtidigt också vara allmänbildande. Matematiken som yrkeseleverna lär sig idag ska vara både allmänbildande och yrkesrelaterad. Den allmänbildande matematiken är lika för alla yrkeselever medan den karaktärsrelaterade matematiken varierar. Med anledning av detta så är de nationella proven konstruerade på så sätt att de tar upp enbart den allmänna kunskapen i matematik. Därför finns också funderingar om varför yrkeselever behöver göra de nationella proven. För att försöka få svar på frågorna har intervjuer genomförts med ämneslärare, yrkeslärare på båda programmen och elever från vartdera programmet. Även elev som gått i skolan men är yrkesverksam nu har intervjuats.  Även Studier har gjorts mot tidigare forskning inom områden som berör yrkeselevernas matematikundervisning, deras svårigheter med matematik och hur de kan bli motiverade. Resultaten från intervjuerna jämfördes sedan mot den litteratur som studerats. Valet av yrkesinriktningar föll på Bygg- och anläggningsprogrammet samt Barn- och fritidsprogrammet då det är inom dessa inriktningar jag varit i kontakt med tidigare. Resultatet visar att matematiken är relevant då det är ämneslärarens uppgift att förhålla sig till den matematik som är nödvändig men att kursböckerna är allom rådande i de flesta fall. Matematikundervisningen ger bäst resultat för yrkesrelaterade kunskaper om matematikläraren samarbetar med yrkeslärarna vilket både intervjuerna och forskning visar. De nationella proven ansågs av de flesta som något bra då syftet med de nationella proven är att mäta den allmänna matematikkunskapen hos eleverna.

No description available.

No description available.