Denna uppsats ämnar att utifrån redovisningenskvalitetsaspekter reda ut vilka för- och nackdelar som uppstår vid värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde enligt IAS 41. Uppsatsen undersöker hur skogsföretagen, aktuella revisorer och utomstående värderare ser på redovisningen ur ett kvalitetsperspektiv. Genom resultatet diskuteras vidare funktionaliteten av värdering till verkligt värde. Studien avser att bidra med ny forskning inom ämnet redovisningskvalitet.

I dagsläget råder en trend i Sverige att inom kommunal verksamhet arbeta med rationaliseringsarbete i form av Lean. Trots att allt från små kommunala organisationer till stora offentliga myndigheter på något sätt arbetar med Lean, finns det begränsad forskning om dess effekter, framförallt med avseende på personalen. Denna studie syftar till att bidra till detta forskningsområde genom att beskriva hur Bygglovsenheten i Täby kommun arbetar med Lean, för att sedan kunna svara på frågan om hur Lean som styrningsverktyg påverkar personalens arbetssätt inom enheten. Den teoretiska referensramen baseras på en litteraturgenomgång angående Lean som styrningsverktyg och tidigare forskning om Lean i kommunal verksamhet. Empirin består av en fallstudie av Bygglovsenheten där kvalitativa intervjuer med personalen har genomförts. Utifrån den genomförda studien har vi kommit fram till att påverkan på personalens arbetssätt varierar mellan olika yrkesgrupper beroende på till vilken grad personalens arbetsuppgifter har varit direkt involverade i arbetet kopplat till Lean. Den grupp vars arbete varit direkt kopplat till Lean-processen, som enheten har fokuserat på, har upplevt att effekterna för det dagliga arbetet varit övergripande positiva och att det i huvudsak har underlättat och förbättrat deras arbetssätt. Övriga grupper som inte haft en direkt anknytning till arbetet med Lean och vilkas arbetsuppgifter ännu inte fokuserats på upplever snarare att deras förtjänster inte står i relation till den tid och energi de bidragit med. Således drar vi slutsatsen att det på Bygglovsenheten finns ett tydligt samband mellan de upplevda förtjänsterna av Lean och det dagliga arbetet knutet till Lean. Studien stödjer tidigare forskning om Lean i kommunal verksamhet vad gäller ökad stress på grund av större arbetsbelastning, och motstridigt även minskad upplevd arbetsbelastning tack vare en tydlig struktur och förbättrat arbetssätt.

This essay focuses on Finnish immigrants living in Sweden and their experiences of educationof literature in Swedish upper secondary school. It concerns the fact of how education ofliterature can be used to strengthen students’ formation of cultural identity. The essay tries toidentify obstacles as well as possibilities in the teaching of literature with a view to deepenand enrich this process. The method consists of a phenomenological approach includinginterviews with a group of Finnish immigrants living in Sweden. The theoretical backgroundof this composition comes from various fields such as the didactic, literary and socialpsychology sphere. Keywords in the analysis have been cultural identity, subjective relevanceand deliberative democracy. The results have shown that the cultural contents as well as thecultural variety in Finnish literature taught in class are often experienced to be unvaried andstatic. The results have also exposed the danger of a homogenous cultural landscapeaccording to Jürgen Habermas’ ideas of the public sphere and post-colonial literary theorieson how cultural power is bound up with social power. The role of the Swedish teacher hasfurthermore been discussed in ways of how to interpret and understand curriculum and how tosupport and teach literature in aim to support identity process.

Medielandskapet har förändrats till följd av de digitala mediernas framväxt. Då det finnas allt fler användare av sociala medier är det viktigt för företag att veta hur de ska nå ut till konsumenterna. Instagram har 200 miljoner aktiva användare varje månad. Att veta vilka bilder som bäst når ut till användarna, varför de väljer att interagera med företag och vilka behov de uppfyller är betydelsefullt att få kunskap om. Syftet med uppsatsen är att se om användare av Instagram följer och interagerar med företag beroende på vilken typ av bild de väljer att lägga upp. Detta har undersökts genom tio semistrukturerade intervjuer där de intervjuade fick se bilder från två företags Instagram-konton. Därefter analyseras resultaten med hjälp av teorierna attityder och uses and gratification. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna i studien värdesatte bilder med en personlig rele-vans. De föredrog även att interagera med företag som väljer att lägga upp personliga bilder framför företag som lägger upp informerande bilder. Detta kan relatera till att det finns en variation i de bilderna. / As a result of the digital medias development during the past years the media landscape has changed. As there are more and more users of social media it is important for companies to know how to reach their customers. Instagram has approximately 200 million active users every month. It is imperative to know which photos that attract users the most, why they choose to integrate with these companies and which needs they fulfil. The purpose with this study is to examine if users of Instagram follows and integrate with companies de-pending on the types of images they choose to share. This has been researched through ten semi-structured interviews where the respondents looked at photos from Instagram. The results were analysed with the help of the theories attitudes and uses and gratification. The results from the study showed that the respondents valued photos with a personal relevance. They also preferred to integrate with companies who share personal photos instead of informing photos. This can be related to the variations in the photos they share.

Idag läggs tygspill1 på skyhöga deponiberg eller går till förbränning runt om i världen. Det här beteendet behöver en förändring och det fort. Resurserna till att framställa jungfruliga2 tyger av olja börjar sina och trots det är det billigare att köpa jungfruligt material än återvunnet. Föreliggande examensarbete har undersökt vad det textila produktionsspillet från Swegmark of Swedens storsäljande behå, vilket idag hamnar på soptipp i Lettland, skulle kunna mekaniskt återvinnas till. För att bidra till en värld där tygspill får ett värde har kemikalierna, vilka tillsätts under beredningsprocessen, setts över. Dessa kan finnas kvar i slutprodukten och kan då leda till att materialet klassas som farligt avfall om kemikalierna är miljö- och hälsofarliga. Om tygspillet återvinns till nya produkter exempelvis små plastbitar, så kallade pellets, finns det krav på att ett materialsäkerhetsdatablad återfinns för att de ska kunna säljas vidare. Detta för att pellets räknas som en kemisk produkt. Materialsäkerhetsdatabladet bör innehålla all information gällande material- och kemikalieinnehåll i tygspillet. Trots att vissa varor innehåller harmlösa kemikalier krävs ändå en redovisning av dessa för att en storskalig försäljning ska vara möjlig. Tygspillet i föreliggande examensarbete består av 92 % polyamid 6 och 8 % Lycra®. Materialblandningen smältes ner och gjordes till pellets för att sedan formsprutas, utan separering av de olika materialen. Experimentets dragprovsresultat jämfördes sedan med ren jungfrulig polyamid 6. Resultatet visade att det återvunna materialets dragspänning knappt skiljde sig från en jungfrulig polyamid 6. Det återvunna materialet har ett snitt på 63,9 MPA och den jungfruliga 65,0 MPA. Slutsatsen blir att det är fullt möjligt att återvinna denna materialblandning och få ut en produkt av samma kvalitet som av en jungfrulig PA6. Detta är ett mycket bättre sätt att hantera tygspillet än att det som idag hamnar på deponier.

Bakgrund:                                Från och med 1 januari 2014 gäller K3-regelverket för många företag i Sverige. En av de förändringar som regelverket medför är komponentmetoden vilket förändrar hanteringen av materiella anläggningstillgångar, vilket kan få effekter på redovisningen.   Syfte:                                      Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur komponentmetoden enligt K3 påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper.   Metod:                                    Studien präglas av en deduktiv forskningsansats där redovisningsteori testas mot empiri. Studien utgår även från de lagar och riktlinjer som K3 innefattas av. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med revisorer.   Slutsats:                                  Studien visar att komponentmetoden påverkar de kvalitativa egenskaperna inom redovisningen. Egenskaperna relevans och jämförbarhet påverkas initialt negativt till följd av bristande erfarenhet medan egenskapen korrekt återgivande påverkas positivt då metoden bättre återger verkligheten i det enskilda fallet.

I Skolverkets (2013) beskrivning av kompetensprofilen för förskollärare går det att läsa om de förmågor en förskollärare ska kunna visa ute i förskolans verksamhet. Tillika förmågor som förskollärarutbildningar behöver kunna erbjuda sina studenter inför kommande yrkesroll och arbetsuppgifter som förskollärare. Syftet med denna uppsats är att studera hur yrkesverksamma förskollärarstudenter ser på utbildningens innehåll i relation till den praktiska yrkesrollen. Liknande undersökningar har gjorts, men som då behandlat andra inriktningar på utbildning varför denna studies problem anses betydelsefullt att forska vidare om. I denna studie har en kvalitativ metod använts då studien utgått ifrån ett frågeformulär besvarat av 6 yrkesverksamma förskollärarstudenter. Studien har vidare analyserats utifrån en lärandemodell av Knud Illeris (2007) om lärandets fundamentala processer där speciellt tillägnelseprocessen valts ut på grund av dess relevans i denna studie. Begreppet transfer har även legat till grund för analysen då dess betydelse kan sammankopplas med just tillägnelseprocessen i vald modell. Resultatet i studien visar att det som yrkesverksamma förskollärarstudenter anser kännetecknar en förskollärares yrkesroll ute i arbetslivet kan likställas med de kunskaper och färdigheter de anser en förskollärare är i behov av ute i arbetslivet. Resultatet i studien visar även att Föflex-utbildningen tillgodoser yrkesverksamma förskollärares behov av kunskaper och färdigheter på olika sätt beroende på om det är teoretiska eller praktiska förmågor. Vidare visar studien att det finns en skillnad vad gäller de teoretiska ämnenas och de praktiska ämnenas möjligheter att transfereras till de yrkesverksamma förskollärarstudenternas arbetsplatser. De praktiska ämnena anses lättare att implementera på arbetsplatsen än de teoretiska. Vad gäller yrkesverksamma förskollärarstudenters drivkraft att lära så varierar den beroende på vilka kurser som studenterna läser. Likaså visar studien att känslor är kopplade till denna drivkraft, vilket i sin tur även påverkar den transfer som sker till arbetsplatsen.

Digitaliseringens utveckling har medfört en expansion av tillgängliga tjänster inom bankväsendetför kunder. Samtidigt har det lett till nya regelverk och processer som banker måste anpassa sigtill. Tillsammans skapar nya aktörer, förändrade kundförväntningar och uppdaterade regelverk enföränderlig miljö inom bankindustrin. Denna studie syftar till att utforska relevansen ochkonkurrenskraften med sparbankernas grundläggande principer i en föränderlig miljö.Sparbankernas grundläggande principer innefattar lokalt fokus, måttligt risktagande samt ägarformutan vinstmaximering. En fallstudie genomfördes på Sparbanken Eken, där nyckelpersoner somVD, kreditchef, kontorschef, företagsrådgivare, privatrådgivare och styrelseordförandeintervjuades. Det teoretiska ramverket för studien tar fäste i två centrala teorier; intressentteorinoch contingency-teorin. Resultatet indikerar att sparbankerna och dess grundläggande principerfortsatt är relevanta och konkurrenskraftiga, förutsatt att en balans nås mellan nya digitala verktygoch regelverk. Den övergripande slutsatsen är att relationsskapandet och det personligabemötandet spelar en avgörande roll för sparbankernas förmåga att behålla sittexistensberättigande i en alltmer konkurrensutsatt bransch.

Elever ifrågasätter ofta betydelsen av matematik och dess relevans i vardagen. Detta arbete utforskar utvalda elevers syn på matematikens betydelse och hur ofta de tror att de använder matematik i sin vardag. Arbetet undersöker också frågan "Skapar deras matematiklärare kopplingar mellan klassrumsmatematik och elevens vardag?”. Lärarens intentioner undersöks i förhållande till elevernas uppfattning. Kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever och deras matematiklärare har genomförts i syfte att undersöka hur viktigt eleverna tyckte matematik var, baserat på betydelsen i deras liv. Intervjuerna har visat att eleverna inte förstår hur de tillämpar klassrumsmatematiken i vardagen och att anslutningen bryts i klassrummet. Intervjuerna visar också att eleverna ofta uppfattar undervisningen annorlunda jämfört med lärarens intentioner. Resultaten bekräftar tidigare forskning, att eleverna inte ser sambandet mellan klassrumsmatematik och vardagen. En slutsats vi kan dra är att lärarna har misslyckats med att relatera matematiken till studenternas ”riktiga liv”.

Uppsatsen handlar om vilka faktorer som kan påverka elevernas intresse eller ointresse för ämnet matematik och vilka likheter samt skillnader det finns mellan elevernas svar. Sex elever i årskurs fem och sex ingick i intervjuundersökningen. Faktorer som kan påverka elevernas intresse för matematik är bland annat matematikuppgifternas svårighetsgrad, kännedom om matematikens relevans, tilltro till sin förmåga, lust att lära, klassrumsklimat samt undervisningsinnehåll. Som lärare behöver man forma ett undervisningsinnehåll som stimulerar och motiverar eleverna. Det är bra att lära känna sina elever och försöka utgå från elevernas individuella förutsättningar.