Idag läggs tygspill1 på skyhöga deponiberg eller går till förbränning runt om i världen. Det här beteendet behöver en förändring och det fort. Resurserna till att framställa jungfruliga2 tyger av olja börjar sina och trots det är det billigare att köpa jungfruligt material än återvunnet. Föreliggande examensarbete har undersökt vad det textila produktionsspillet från Swegmark of Swedens storsäljande behå, vilket idag hamnar på soptipp i Lettland, skulle kunna mekaniskt återvinnas till. För att bidra till en värld där tygspill får ett värde har kemikalierna, vilka tillsätts under beredningsprocessen, setts över. Dessa kan finnas kvar i slutprodukten och kan då leda till att materialet klassas som farligt avfall om kemikalierna är miljö- och hälsofarliga. Om tygspillet återvinns till nya produkter exempelvis små plastbitar, så kallade pellets, finns det krav på att ett materialsäkerhetsdatablad återfinns för att de ska kunna säljas vidare. Detta för att pellets räknas som en kemisk produkt. Materialsäkerhetsdatabladet bör innehålla all information gällande material- och kemikalieinnehåll i tygspillet. Trots att vissa varor innehåller harmlösa kemikalier krävs ändå en redovisning av dessa för att en storskalig försäljning ska vara möjlig. Tygspillet i föreliggande examensarbete består av 92 % polyamid 6 och 8 % Lycra®. Materialblandningen smältes ner och gjordes till pellets för att sedan formsprutas, utan separering av de olika materialen. Experimentets dragprovsresultat jämfördes sedan med ren jungfrulig polyamid 6. Resultatet visade att det återvunna materialets dragspänning knappt skiljde sig från en jungfrulig polyamid 6. Det återvunna materialet har ett snitt på 63,9 MPA och den jungfruliga 65,0 MPA. Slutsatsen blir att det är fullt möjligt att återvinna denna materialblandning och få ut en produkt av samma kvalitet som av en jungfrulig PA6. Detta är ett mycket bättre sätt att hantera tygspillet än att det som idag hamnar på deponier.