Syftet med studien var att se hur förskollärare beskriver arbetet med utvecklingssamtal? Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer. I studien deltog sex yrkesverksamma förskollärare på tre olika förskolor i Mellansverige. Delar av resultatet visar att förskollärarna på de tre förskolorna arbetar olika med dokumentationer, förberedelser, genomförande, efterarbete i utvecklingssamtalet. Förskollärarna använder sig av olika dokumentationsmallar som underlag i arbetet med utvecklingssamtalet. Förskollärarna i studien vill även styrka sitt uppdrag för föräldrar genom att påvisa att finns styrdokument som de ska följa. Det vi också sett i resultatet är att förskollärarna alltmer vill släppa fokuset på det enskilda barnets utveckling och i stället se till vad verksamheten kan förbättra eller förändra. Förskollärarna betonar även sin egen roll i detta. Förskollärarna betonar dessutom att samarbetet mellan hemmet och förskolan är viktigt.

I Skolverkets (2013) beskrivning av kompetensprofilen för förskollärare går det att läsa om de förmågor en förskollärare ska kunna visa ute i förskolans verksamhet. Tillika förmågor som förskollärarutbildningar behöver kunna erbjuda sina studenter inför kommande yrkesroll och arbetsuppgifter som förskollärare. Syftet med denna uppsats är att studera hur yrkesverksamma förskollärarstudenter ser på utbildningens innehåll i relation till den praktiska yrkesrollen. Liknande undersökningar har gjorts, men som då behandlat andra inriktningar på utbildning varför denna studies problem anses betydelsefullt att forska vidare om. I denna studie har en kvalitativ metod använts då studien utgått ifrån ett frågeformulär besvarat av 6 yrkesverksamma förskollärarstudenter. Studien har vidare analyserats utifrån en lärandemodell av Knud Illeris (2007) om lärandets fundamentala processer där speciellt tillägnelseprocessen valts ut på grund av dess relevans i denna studie. Begreppet transfer har även legat till grund för analysen då dess betydelse kan sammankopplas med just tillägnelseprocessen i vald modell. Resultatet i studien visar att det som yrkesverksamma förskollärarstudenter anser kännetecknar en förskollärares yrkesroll ute i arbetslivet kan likställas med de kunskaper och färdigheter de anser en förskollärare är i behov av ute i arbetslivet. Resultatet i studien visar även att Föflex-utbildningen tillgodoser yrkesverksamma förskollärares behov av kunskaper och färdigheter på olika sätt beroende på om det är teoretiska eller praktiska förmågor. Vidare visar studien att det finns en skillnad vad gäller de teoretiska ämnenas och de praktiska ämnenas möjligheter att transfereras till de yrkesverksamma förskollärarstudenternas arbetsplatser. De praktiska ämnena anses lättare att implementera på arbetsplatsen än de teoretiska. Vad gäller yrkesverksamma förskollärarstudenters drivkraft att lära så varierar den beroende på vilka kurser som studenterna läser. Likaså visar studien att känslor är kopplade till denna drivkraft, vilket i sin tur även påverkar den transfer som sker till arbetsplatsen.

Studien har undersökt lärarutbildares och studenters upplevelser av teknikämnet i förskollärarutbildningen. I teknikämnet återfinns många perspektiv som relaterar till mänskligt skapande för att uppnå särskilda ändamål. Det innefattar såväl tekniska system och digitala lösningar som vardagliga föremål. I läroplanen för förskolan uttrycks mål som relaterar till teknik i vardagen. Byggande, skapande och konstruerande är en del av dem. Föreliggande studie har fokus på de områden i teknikämnet som berör praktisk teknik i vardagen. I tidigare studier framkommer det att förskolepersonal saknar kunskaper om teknikens innebörd samt att undervisa teknik tillsammans med barn. Syftet med vår studie är därför att undersöka och beskriva på vilka sätt förskollärarstudenter och lärarutbildare på förskollärarutbildningen upplever att undervisningen inom målområdet teknik ger förberedelse och kompetenser för att didaktiskt kunna undervisa teknik i förskolan. För att få möjlighet till att närma oss lärarutbildare och studenters upplevelser har vi använt oss av en fenomenologisk forskningsansats. Insamling av empiri skedde genom semistrukturerade telefonintervjuer som dokumenterades genom ljudinspelning samt skriftliga svar som skickades via mejl. Resultatet från intervjuerna med förskollärarstudenter visar att teknikundervisning upplevs bidra till nya kunskaper. För att ge relevans för deras professionsutveckling bör undervisningen vara mer förankrad till yngre barn för att studenterna ska kunna genomföra teknikdidaktisk undervisning. Resultatet från lärarutbildarnas upplevelser visar att det är viktigt att teknikundervisningen inte börjar i ett för stort perspektiv och även startar från en gemensam grund. Genom att teknikundervisningen inkluderas av diskussion, igenkännbart material samt konkreta tips till teknikaktiviteter ges studenterna möjlighet till professionsutveckling. Slutsatsen av studien visar att det finns en betydelse av kommunikation mellan studenter och lärarutbildare i relation till mål och förväntningar för att skapa en kunskapsutvecklande teknikundervisning.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar att deras utbildning och tidigare erfarenhet inom rörelse påverkar deras rörelseundervisning. För att få en inblick i det utfördes enkätintervjuer med 55 förskollärare och semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Dessa har varierad yrkeserfarenhet och representerar en geografisk bredd. Totalt baseras studien på 60 förskollärares uppfattningar av rörelse i förskolan. Inspiration från fenomenografi, med fokus på begreppen fenomen och uppfattning, togs vid analys av resultatet. Resultatet visar att fenomenet rörelse är ett brett begrepp vilket gör att förskollärare önskar en tydligare definition i styrdokument. Förskollärarna beskriver att kunskap kommer från förskollärarutbildning, förskoleverksamhet, eget idrottande och/eller privat intresse. Det synliggörs att engagemang och mod är avgörande för att planera och utföra rörelseaktiviteter särskilt om förskolläraren inte är helt bekväm i ämnet. En nyfiken och engagerad förskollärare beskrivs vara nyckeln till undervisning, däremot beskrivs kunskapen som en nyckel för att skapa nyfikenhet och engagemang hos förskolläraren. Trots olika utbildningar och tidigare erfarenheter uppgav förskollärare behovet att höja kunskapen om rörelse kopplat till förskolan. Rörelse är trots allt något som barn har rätt till och innebär därför att undervisning bör ske i, om, med och genom rörelse eftersom inget är mer fördelaktigt än det andra.

Det finns mycket att vinna med att arbeta med musik i förskolan. Forskare menar dock att förskollärares osäkerhet och bristande musikaliska kompetens kan leda till att musik prioriteras bort i förskolan. Syftet med undersökningen var därför att få kunskap om förskollärares uppfattningar om sin musikaliska kompetens samt belysa relationen mellan dessa uppfattningar och hur musiken används som ett didaktiskt redskap. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer där åtta förskollärare deltog. Intervjusvaren har tolkats genom det hermeneutiska perspektivet som handlar om att tolka och förstå forskningsobjektet. I resultatet framkom en variation av förskollärarnas uppfattningar om sin musikaliska kompetens och hur de använder musik som didaktiskt redskap. Anmärkningsvärt var att den musikaliska kompentensen inte nödvändigtvis påverkade förskollärarnas känsla av trygghet i sitt musikanvändande. Slutsatsen är att förskollärarnas uppfattningar om sin musikaliska kompetens till viss del påverkar hur musiken används som ett didaktiskt redskap. Däremot går det inte att utesluta att andra faktorer kan påverka musikens omfattning i förskolan.

No description available.

The aim of this study is to examine how or if newly graduated pre-school teachers and pre-school teacher students see themselves as competent in. As well as their attitude toward, working with music in a pre-school environment and how that relates to the music education received at Malmö University. With a starting point in both national and international studies which discuss these topics from different perspectives this study aims to start a discussion at Malmö University, which has a music profile as well as the common pre-school teacher program, and to broaden the variety of perspectives with a focus on the students’ experience. The study is conducted through an online form distributed to students during semester four and six, respectively, and to pre-school teachers who graduated in January 2018, who have all attended Malmö University. Some of the participants have attended the music profile instead of the common program. The material has been analyzed with previous studies in mind and through sociocultural and educational theories, perspectives and a few of their key notions. The material shows an overall insecurity to work with music in a pre-school setting and a need for more music education throughout the program. The participants from the music profile are, however, significantly less insecure and mention their own ideas for music activities on several occasions.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelse av sin didaktiska kompetens inom musikundervisning i förskolan samt hur den stöttades under förskollärarutbildningen. Frågeställningarna utgår från hur förskollärarna anser att förskollärarutbildningen har bidragit till deras kompetens inom musikdidaktik samt om de bedömer att de besitter tillräckligt med kompetens i att bedriva en varierad musikundervisning på förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från det sociokulturella perspektivet med särskilt fokus på begreppen mediering, kreativitet och appropriering. Semistrukturerade parintervjuer med verksamma förskollärare har genomförts och empirin har genomgått en tematisk analys utifrån de ovannämnda sociokulturella begreppen. Studiens resultat visar på att de få förskollärare som erbjudits möjlighet att studera musikinriktade kurser på högskolan har utvecklat grundlig kompetens i att spela instrument och för att undervisa i musik på flera olika sätt. I kontrast, de förskollärare som inte haft samma möjlighet till musikinriktade kurser under förskollärarutbildning upplever att deras kompetens i och förutsättningar för att bedriva en varierad musikundervisning är bristande. I studien framkommer det att de flesta av förskollärarna inte har musikdidaktiska redskap tillgängliga för barnen i miljön. Det hör ihop med dessa förskollärares upplevelse av bristande kompetens i att spela instrument då de inte har tillräckliga färdigheter för att kunna spontant spela och undervisa på barnens initiativ. Ytterligare visar studiens resultat att förskollärarna upplevde att de var mest kompetenta att undervisa inom sång som musikform och den övervägande delen av variation i musikundervisningen förekom i förhållande till att sjunga.

The following study is a discourse analysis of the concept of critical thinking within pre-school teacher education. It considers the following questions: how does the concept of critical thinking appear in policy documents, central to the pre-school teacher education, and which possible conceptions of critical thinking are conveyed by students and teachers active within the education. Additionally, the study seeks to discuss, as well as suggest a possible relation, between the findings of those two questions. In reviewing the material (consisting of five semi-structured interviews with students and teachers, and of a selection of policy documents central to the education), I argue the existence of a sort of project within the education, which presents critical thinking as a higher value. At the same time, I argue that the concept is not defined or concretized. This project, however, as I suggest while drawing upon Foucault’s ideas of discourse and government, involves a rather high degree of control. The project attempts to get the students to adjust their behaviour, by gaining the desired skill of critical thinking, making them believe that it is essential for their own as well as for the future of society’s sake; thus using both hope and fear, as the desire for participation and belonging, as strategies of government. At the same time, drawing upon Foucault’s concepts of genealogy and critique, I indicate a large dispersion in terms of the possible conceptions of critical thinking, as demonstrated in the material from the interviews. I conclude that the encounter between this dispersion of conceptions of critical thinking, and the concept’s considerable importance as regarded by the project, while left undefined, may cause confusion amongst students and teachers, not leaving them any alternative way of thinking or acting, and may therefore imply potential implications for contemporary Swedish higher education.

The aim of the study was to describe and analyse leaming processes in a group of preschool students. My questions was; what do preschool students think about preschool teachers' attitude regarding meals? Do their attitudes and descriptions change during the time of education and if so, which are the contributory causes to this change? The investigation has a qualitative approach where ten students were interviewed on two different occasions with two years in between. The starting point for the interviews were nine cri tical incidents. In the analysis I found several different attitudes, which were brought together to six general attitudes witch I narned; "the Regulator", "the Considerator", "the Planner", "the Cooperator", "the Adaptor" and "the Persuader". The Considerator, the Planner, the Cooperator and the Adaptor all want to, in their own way, tum the meals into positive and joyful moments for all participants. These attitudes describe an active preschool teacher who plans and organises the meals based on the childs needs and abilities. The Regulator's and the Persuader's attitudes were based upon the will to reform the childs behaviour, which was seen upon as negative or less acceptable. The result shows that the attitudes somewhat differ between the two years, for exarnple does the Persuader deminishes while the Planner grows in nurnber. My analysis shows that there are several contributory causes to the students' change of attitude. These are; work experience, theoretical experience, literature studies, broadened understanding, possibilities to discussion, as well as the collaboration between theory and practice. When discussing the result, theories about competence and knowledge, especially the competence and knowledge of the preschool teacher, are considered. The learning process and effects from education, again especially focused on the education of preschool teachers, are also discussed. One conclusion is thai:" the learning process can either be facilitated or aggravated by the organisation of the education. Alternation between theoretical and practical elements &lt;luring the whole educational period is positive for the learning process, as well as creating several opportunities for reflection, and to create working methods which stimulate the visualisation of the students' own learning process. / <p>Licentiatavhandling</p>