<p>Syftet med denna studie var att skildra lärares uppfattningar av teknikämnet och undervisningen. Undersökningen utgick ifrån den definition av ämnesdidaktiken som ägnar sig åt undervisningsinnehållets identitets- legitimitets- selektions- och kommunikations frågor. Lärare från tre högstadieskolor deltog i undersökningen. Metoden vid studien var att via enkäter till lärare, använda en ämnesdidaktisk ansats, för att nå fram till kunskap om hur lärare uppfattar undervisningen i teknikämnet. Lärarnas uttalanden visar exempel på hur tekniken gör något eller utför något (praktiskt) som förenklar vardagen. Lärarna uttrycker att teknik är ett komplext ämne som innehåller många bitar, alltifrån ”de enkla maskinerna till dagens moderna elektroniska anordningar” och att ”teknik är en kunskapskultur i syfte att lösa människans problem”. Det viktigaste skälet till att eleverna skall studera teknik är tydligt nyttobetonat. Det är ett argument som går ut på att kunskaper och färdigheter i teknikämnet hjälper dig att behärska ditt vardagsliv. Lärarsvaren visar på bredd och mångfald då kunskapsområdena lyfter fram vad som är specifikt med tekniken enligt kursplanen i teknik (Lpo 94). Det är tydligt att lärarna prioriterar de praktiska momenten inom ämnet.</p>

Syftet med denna studie var att skildra lärares uppfattningar av teknikämnet och undervisningen. Undersökningen utgick ifrån den definition av ämnesdidaktiken som ägnar sig åt undervisningsinnehållets identitets- legitimitets- selektions- och kommunikations frågor. Lärare från tre högstadieskolor deltog i undersökningen. Metoden vid studien var att via enkäter till lärare, använda en ämnesdidaktisk ansats, för att nå fram till kunskap om hur lärare uppfattar undervisningen i teknikämnet. Lärarnas uttalanden visar exempel på hur tekniken gör något eller utför något (praktiskt) som förenklar vardagen. Lärarna uttrycker att teknik är ett komplext ämne som innehåller många bitar, alltifrån ”de enkla maskinerna till dagens moderna elektroniska anordningar” och att ”teknik är en kunskapskultur i syfte att lösa människans problem”. Det viktigaste skälet till att eleverna skall studera teknik är tydligt nyttobetonat. Det är ett argument som går ut på att kunskaper och färdigheter i teknikämnet hjälper dig att behärska ditt vardagsliv. Lärarsvaren visar på bredd och mångfald då kunskapsområdena lyfter fram vad som är specifikt med tekniken enligt kursplanen i teknik (Lpo 94). Det är tydligt att lärarna prioriterar de praktiska momenten inom ämnet.

No description available.

Vi vet alltför lite om hur teknikämnet gestaltas i skolan och ännu mindre om hur det gestaltas i förskolan. Jag är utbildad förskollärare men arbetar i nuläget dels på en kommunal verksamhet som ger utbildning inom teknik samt på teknikkurser riktade till lärare på ett universitet. Min kommunala arbetsplats anordnade nyligen en fortbildning i ämnet teknik riktad till förskollärare och barnskötare i kommunen. Under denna kurs, där jag arbetade som lärare, började jag se mönster som intresserade mig. Deltagarna uttryckte muntligt en viss svårighet med teknikämnet medan de inte fysiskt visade detta. Syftet med denna studie är att via enkätfrågor och fältanteckningar få en ökad förståelse för pedagogernas föreställningar kring teknikämnet och teknikämnet i förskolan samt hur de uttrycker uppdraget att förmedla teknikämnet och på så sätt kunna bidra till vidare forskning inom forskningsfältet. Denna uppsats har även en historisk kontext som lyfter pedagoger som kan tolkas varit inflytelserika inom framväxten av didaktik och utbildningsfilosofi inom teknikämnet och därmed påverkat och påverkar teknikämnet i förskolan. Pedagogerna är Friedrich Fröbel, Christopher Polhem, Eric Eklund, Elsa Köhler och John Dewey. Studien relaterar även till didaktik och PCK i relation till pedagogerna i förskolan. Resultatet från enkäten visar pedagogernas positiva uppfattningar om sitt eget kunnande i teknikämnet i förskolan samt en positiv förväntan på arbetet med teknikämnet i förskolan. Även pedagogernas uppfattningar om teknik kan uppfattas som positiva utifrån enkätens resultat. Teknik samt teknikämnet ses av pedagogerna som en viktig del av samhället och barnets dag i förskolan. Pedagoger i studien uttrycker uppdraget att undervisa i teknikämnet med blandade attityder. Fältanteckningarna åskådliggör att när pedagogerna pratar med varandra visar de att de inte kan eller saknar vissa kunskaper inom teknikämnet. Denna diskurs som motsäger en del av enkätresultatet diskuteras i slutet av uppsatsen.

Tidigare forskning samt den systematiska litteraturstudie (Flanagan, 2016) som legat till grund för detta arbete framhåller hur teknikintresset hos grundskoleelever minskar och hur detta delvis påverkas av undervisningens utformning och lärares teknikdidaktiska kompetens. Syftet med denna studie var att berika den tidigare genomförda litteraturstudien genom att studera hur lärare skapar en intressant och engagerande teknikundervisning i praktiken. För att nå ut till så många av landets tekniklärare som möjligt valdes en kvantitativ ansats i form av en nätbaserad enkätundersökning, vilken vidare spreds via flera olika kontaktnät. Lärarna som besvarade enkäten framhöll att teknikundervisningen genomfördes på ett samstämmigt vis beträffande vad tidigare forskning ansett vara en intresseväckande och måluppfyllande teknikundervisning, där ämnesintegrering, studiebesök samt elevinflytande var vanliga inslag. Studiens respondenter ansåg sig ej ha svårigheter med att skapa ett teknikintresse hos sina elever, däremot så framkom i studien att lärarnas personliga intresse för undervisningsämnet teknik påverkade undervisningens utformning. Studiens resultat visar även att de mer organisatoriska delarna av teknikundervisningen så som tidsbrist samt tillgång till lämpliga materiella resurser påverkade hur lärarna hade

Abstrakt Titel- Teknikdidaktikens vad och hur. En kvalitativ studie om hur förskolepedagoger synliggör teknik i förskolan. Title­ Technology educations what and how. A qualitive study about how preschool teachers visible technology in preschool.   Enligt tidigare studie har pedagoger svarat att teknikundervisning är svårt och komplicerat att göra. Ibland förväxlas teknik med andra ämnen på grund av att teknikintresset är litet bland pedagoger samtidigt står det i styrdokumentet Läroplanen för förskolan att barnen ska få möjlighet att urskilja teknik i vardagen och skapa med olika redskap och material.   Syftet med denna studie är att studera om hur förskolepedagoger synliggör teknik i förskolan. Studien genomfördes på två förskolor i samma kommun i Sverige. Empirin bygger på observationer som sträcker sig från planerade aktiviteter till barnens fria lek till rutinsituationer i förskolans vardag. Observationerna genomfördes på tre avdelningar: två med äldre barn och en med yngre barn. Resultatet analyserades med utgångpunkt från utvecklingspedagogikens lärandets objekt och lärandets akt. Resultatet visar att förskolepedagoger i förskolan synliggör användandet av artefakter, lösningars variationer, skapande i konstruktionslek och tekniska system genom att förklara ställa frågor och visa. Förskolepedagogernas teknikundervisning ägde rum i olika situationer under dagen såsom i planerade aktiviteter, fri lek och rutinsituationer.

Gymnasiereformen GY11 (SFS 2010:2039) innebar flera förändringar för den nationella gymnasieskolan. Ett program som förändrades i karaktär och omfattning var teknikprogrammet, ett program nu har en pedagogisk utmaning för befintliga och blivande tekniklärare att främst utbilda morgondagens tekniker och ingenjörer - inom kort väntas 18 000 ingenjörer behövas i Sverige. Betraktar man examensmålen för teknikprogrammet kan framför allt fyra av de flera ingående aspekter sammanfattas till följande utifrån examensmålens egen formulering; "Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att analysera och förstå tekniska system”. Med det i åtanke så lyfter modern forskning fram att det teknikdidaktiska hantverk som ska förmedlas ut i klassrummen gällande diskussioner om system kräver att den undervisande läraren har väl förtrogna kunskaper om tekniska system. Som sådant är det den enskilde läraren som med sin ämnesdidaktiska insikt kan avgöra vilka aspekter av tekniska system som är av relevans att förmedla, och vart fokus ska vara i undervisningen. Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till den kontinuerliga teknikdidaktiska forskningen kring studien av socio-tekniska systemuppfattningar. Därtill finns också syftet att belysa elevers uppfattningar om socio-tekniska system som en didaktisk utgångspunkt vid klassrumsundervisningen av och om socio-tekniska system samt modellering av system. Genom en hermeneutiskt inspirerad metod med inslag av kvalitativ textanalys samt bildanalys kunde öppen enkät tas fram där informanterna vid teknikprogrammet gavs möjlighet att uttrycka sina uppfattningar i form av ord och bilder som svar till olika systemspecifika enkätfrågor. Via studiens författare och dennes förförståelse samt dennes inläsning av litteratur på området kunde tolkningar göras enligt den hermeneutiska traditionen. Således, genom analys av den insamlade informationen kunde studiens författare göra följande slutsats; att utifrån den gjorda undersökningen av elevers uppfattningar om tekniska system så existerar det i överlag ett allmänt och holistiskt systemperspektiv hos eleverna, vilket också förstärks ju mer förtrogenhetskunskaper eleven har gentemot det system som för tillfället betraktas. De didaktiska implikationerna av detta blir då således att undervisande tekniklärare kan utgå ifrån att det existerar en viss nivå av systemförståelse hos eleverna i sin undervisning om teknik och tekniska system. Avslutningsvis är det min mening att resultatet från den här studien kan ses som en essentiell pusselbit kring den allmänna förståelsen om teknikelevers uppfattningar om socio-tekniska system.

Denna studie syftar till att genom intervjuer undersöka lärarnas förväntningar på elevernas kunskapsprogression i teknikämnet, utifrån deras tolkningar av det centrala innehållet om egna konstruktioner i kursplanen för teknik och hur denna synliggörs i den beskrivna undervisningen. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer av verksamma lärare i låg- och mellanstadiet. Intervjusvaren har genomgått en konventionell innehållsanalys utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet visade stor osäkerhet i relation till vilken kunskap som förväntades utvecklas och att progression i undervisning i stort saknades eller var otydlig. Slutsatsen är att det finns svårigheter i att tolka och konkretisera progression i förhållande till det centrala innehållet och att detta grundar sig i flera faktorer. Möjlighet till fördjupad kunskap och undervisning med en tydligare struktur finns dock när lärare får stöd i sin tolkning av kursplanen.

Studien har undersökt lärarutbildares och studenters upplevelser av teknikämnet i förskollärarutbildningen. I teknikämnet återfinns många perspektiv som relaterar till mänskligt skapande för att uppnå särskilda ändamål. Det innefattar såväl tekniska system och digitala lösningar som vardagliga föremål. I läroplanen för förskolan uttrycks mål som relaterar till teknik i vardagen. Byggande, skapande och konstruerande är en del av dem. Föreliggande studie har fokus på de områden i teknikämnet som berör praktisk teknik i vardagen. I tidigare studier framkommer det att förskolepersonal saknar kunskaper om teknikens innebörd samt att undervisa teknik tillsammans med barn. Syftet med vår studie är därför att undersöka och beskriva på vilka sätt förskollärarstudenter och lärarutbildare på förskollärarutbildningen upplever att undervisningen inom målområdet teknik ger förberedelse och kompetenser för att didaktiskt kunna undervisa teknik i förskolan. För att få möjlighet till att närma oss lärarutbildare och studenters upplevelser har vi använt oss av en fenomenologisk forskningsansats. Insamling av empiri skedde genom semistrukturerade telefonintervjuer som dokumenterades genom ljudinspelning samt skriftliga svar som skickades via mejl. Resultatet från intervjuerna med förskollärarstudenter visar att teknikundervisning upplevs bidra till nya kunskaper. För att ge relevans för deras professionsutveckling bör undervisningen vara mer förankrad till yngre barn för att studenterna ska kunna genomföra teknikdidaktisk undervisning. Resultatet från lärarutbildarnas upplevelser visar att det är viktigt att teknikundervisningen inte börjar i ett för stort perspektiv och även startar från en gemensam grund. Genom att teknikundervisningen inkluderas av diskussion, igenkännbart material samt konkreta tips till teknikaktiviteter ges studenterna möjlighet till professionsutveckling. Slutsatsen av studien visar att det finns en betydelse av kommunikation mellan studenter och lärarutbildare i relation till mål och förväntningar för att skapa en kunskapsutvecklande teknikundervisning.

Denna studie undersöker fyra av NTA- lådans lärarhandledningar inom naturvetenskap och teknik, med störst fokus på teknik, för årskurserna F-6.Syftet med denna studie är att undersöka hur NTA- lådans lärarhandledningarkan stödja läraren i teknikundervisningen tillika individanpassningen. Det teoretiska ramverk som används vid analyseringen av lärarhandledningar ärEducational Curriculum Materials (ECM). Analysen av lärarhandledningarna utgår från de fyra principerna Anpassad undervisning, Förankring i lärarpraktiken, Utökade ämneskunskaper och Didaktisk undervisning. Resultatet visar att NTAs lärarhandledningar har stor potential och är ett bra stöd för lärarens undervisning. Emellertid krävs det att läraren har ämneskunskaper och goda relationer till sina elever, för att kunna individanpassa teknikundervisningen.