No description available.

Gymnasiereformen GY11 (SFS 2010:2039) innebar flera förändringar för den nationella gymnasieskolan. Ett program som förändrades i karaktär och omfattning var teknikprogrammet, ett program nu har en pedagogisk utmaning för befintliga och blivande tekniklärare att främst utbilda morgondagens tekniker och ingenjörer - inom kort väntas 18 000 ingenjörer behövas i Sverige. Betraktar man examensmålen för teknikprogrammet kan framför allt fyra av de flera ingående aspekter sammanfattas till följande utifrån examensmålens egen formulering; "Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att analysera och förstå tekniska system”. Med det i åtanke så lyfter modern forskning fram att det teknikdidaktiska hantverk som ska förmedlas ut i klassrummen gällande diskussioner om system kräver att den undervisande läraren har väl förtrogna kunskaper om tekniska system. Som sådant är det den enskilde läraren som med sin ämnesdidaktiska insikt kan avgöra vilka aspekter av tekniska system som är av relevans att förmedla, och vart fokus ska vara i undervisningen. Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till den kontinuerliga teknikdidaktiska forskningen kring studien av socio-tekniska systemuppfattningar. Därtill finns också syftet att belysa elevers uppfattningar om socio-tekniska system som en didaktisk utgångspunkt vid klassrumsundervisningen av och om socio-tekniska system samt modellering av system. Genom en hermeneutiskt inspirerad metod med inslag av kvalitativ textanalys samt bildanalys kunde öppen enkät tas fram där informanterna vid teknikprogrammet gavs möjlighet att uttrycka sina uppfattningar i form av ord och bilder som svar till olika systemspecifika enkätfrågor. Via studiens författare och dennes förförståelse samt dennes inläsning av litteratur på området kunde tolkningar göras enligt den hermeneutiska traditionen. Således, genom analys av den insamlade informationen kunde studiens författare göra följande slutsats; att utifrån den gjorda undersökningen av elevers uppfattningar om tekniska system så existerar det i överlag ett allmänt och holistiskt systemperspektiv hos eleverna, vilket också förstärks ju mer förtrogenhetskunskaper eleven har gentemot det system som för tillfället betraktas. De didaktiska implikationerna av detta blir då således att undervisande tekniklärare kan utgå ifrån att det existerar en viss nivå av systemförståelse hos eleverna i sin undervisning om teknik och tekniska system. Avslutningsvis är det min mening att resultatet från den här studien kan ses som en essentiell pusselbit kring den allmänna förståelsen om teknikelevers uppfattningar om socio-tekniska system.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om begreppet ”Tekniska system” tas upp i förskolan. Dessutom undersöks hur förskolorna arbetar med teknik enligt den reviderade läroplanen, Lpfö 98. Som metod användes enkäter där pedagoger satt i arbetslagsgrupper och besvarade frågor. Enkäten används för att få en bättre bild av hur ålder, kön, tidigare utbildningar och yrkeserfarenhet förhåller sig till kunskapen av teknikämnet. Undersökningen visar att alla förskolor använde sig av begreppet tekniska system på ett eller annat sätt i samtal med barnen, till exempel vid toalettbesök, samt frågor ”vart tar rören vägen vidare till reningsverket?” Vidare framkommer det att fler fortbildningsdagar och studiebesök är önskvärt för att pedagogerna ska få en större vetskap om begreppet tekniska system. För som det ser ut nu, har pedagoger för lite kunskap om teknik i allmänhet och tekniska system i synnerhet för att kunna svara på funderingar som dyker upp hos barnen.

Syftet med studien är att ur pedagogers syn få en uppfattning om hur de arbetar med teknik i förskolan och om tekniska system synliggörs för barnen i förskolans verksamhet, samt hur pedagogerna ser på sin egen roll i barns inlärning. Som metod har semistrukturerade intervjuer används. Sju pedagoger från sju olika avdelningar fördelat på två förskolor har intervjuats. Studien har gjorts ur ett sociokulturellt perspektiv där samspel och kommunikation har en central roll i lärandet. Resultatet av studien visar att i förskolorna arbetar med ämnet teknik genom att i huvudsak använda NTA-lådor som innehåller olika material och experiment. Studien visar att tekniska system inte är något som förskolorna arbetar med medvetet i verksamheten. Pedagogerna anser att deras roll i lärandet är att ge utmaningar och visa barnen vad som finns inom teknik. Av studiens resultat synliggörs det sociokulturella perspektivet då bland annat samspel och utmaningar är något pedagogerna ofta uttrycker i intervjun. Pedagogerna själva anser att deras roll är att ställa frågor och ge barnen utmaningar. Av resultatet synliggjordes även det kognitiva perspektivet då pedagogerna vid några tillfällen ansåg att barnen var för små för att förstå vissa aktiviteter och större projekt. / The purpose of this study is to have attention how educators work with technology in preeschool. The purpose is also to se if the children are offered to se different technological systems and how teachers perceive their role in learning. This is a quality study where interwievs were used as a method. Seven educators from two different preeschools was interviewed. The study is based on a socio- cultural perspective where social interaction and communication is the central concepts. The resoluts show that the preeschools work with technology by so- called NTA-boxes were there is different experiments with water and air. The study show that technical system is not a part of the technology work in this two preeschools. It also suggests that the sociocultural perspective is partly visibility in the preeschools, wich emerge when the educators said that interaction and challanges is a way of teaching and stimulate the childrens interest and curiosity. It was also found that the children often where divided by age in different activities becouse the educators felt the youngest were to small to understand the activity which indicates of a cognitive perspective ehere the children considered mature by age and therefore can not meet the knowledge that the child not yet considered ripe for. The results showed that the teachers felt their role is to show the children what is in technology and provide challenges.

<p>Elever ska enligt kursplanerna i teknik få förståelse för de tekniska system de möter i sitt dagliga liv. Genom att eleverna får kunskap om teknik i allmänhet och tekniska system i synnerhet får de möjlighet att påverka sina liv som medborgare i en demokrati. I litteraturen saknas idag studier om elevers uppfattningar om tekniska system. Syftet med detta examensarbete är därför att studera vilka vardagsuppfattningar elever har om de tekniska system de möter i vardagen. Studien utgår från systemteori vilken ger en möjlighet att utnyttja det gemensamma mönster som kännetecknar analys av system. Genom enskilda intervjuer har jag studerat hur elever i år 8 och år 2 på gymnasiet uppfattar tekniska system, såsom mobiltelefonsystemet, tvättmaskinen och aluminiumburkens system. Vid intervjuerna användes tankestöttor, d v s föremål och bilder som anknyter till de tekniska systemen, vilket inspirerats av studier om begreppsuppfattning inom naturvetenskapen. Som ett komplement till samtalet uppmanades informanterna att skissa sin förståelse av systemen på papper. Resultaten visar att eleverna på högstadiet och gymnasiet har god kunskap om de tekniska systemen i denna studie. Informanterna har förmågan att se systemens struktur med delsystem. De visar kunskap om sambanden mellan människa och teknik och människans olika roller. Studien har givit mig värdefulla kunskaper om elevernas vardagsuppfattningar om tekniska system vilket ger mig möjlighet att lägga upp min framtida undervisning med utgångspunkt i deras konkreta erfarenheter av teknik i vardagen.</p>

Elever ska enligt kursplanerna i teknik få förståelse för de tekniska system de möter i sitt dagliga liv. Genom att eleverna får kunskap om teknik i allmänhet och tekniska system i synnerhet får de möjlighet att påverka sina liv som medborgare i en demokrati. I litteraturen saknas idag studier om elevers uppfattningar om tekniska system. Syftet med detta examensarbete är därför att studera vilka vardagsuppfattningar elever har om de tekniska system de möter i vardagen. Studien utgår från systemteori vilken ger en möjlighet att utnyttja det gemensamma mönster som kännetecknar analys av system. Genom enskilda intervjuer har jag studerat hur elever i år 8 och år 2 på gymnasiet uppfattar tekniska system, såsom mobiltelefonsystemet, tvättmaskinen och aluminiumburkens system. Vid intervjuerna användes tankestöttor, d v s föremål och bilder som anknyter till de tekniska systemen, vilket inspirerats av studier om begreppsuppfattning inom naturvetenskapen. Som ett komplement till samtalet uppmanades informanterna att skissa sin förståelse av systemen på papper. Resultaten visar att eleverna på högstadiet och gymnasiet har god kunskap om de tekniska systemen i denna studie. Informanterna har förmågan att se systemens struktur med delsystem. De visar kunskap om sambanden mellan människa och teknik och människans olika roller. Studien har givit mig värdefulla kunskaper om elevernas vardagsuppfattningar om tekniska system vilket ger mig möjlighet att lägga upp min framtida undervisning med utgångspunkt i deras konkreta erfarenheter av teknik i vardagen.

Climate change will most likely cause marine ecosystems and human living conditions to change in the areas bordering on the sea, rivers and its delta. As a result of these changes with significant resource shortages, there are obvious risks that conflicts arise between peoples' groups or other spheres of interest. Conflicts in which Sweden, alone or most likely in an international context, may play a vital role in ensuring that the conflicts do not escalate. It would be a political prestige loss from a Swedish perspective not having the ability, despite the political intention, to be able to contribute to an international effort with the task of dampening or preventing an escalating conflict in a water-dominating area. To be able to operate in coastal environments such as rivers and its delta, the right capabilities and material are required. The scope of the study aims to describe how an amphibious unit capabilities and technical systems affect the outcome of a Riverine operation. The scope of the study is achieved through a qualitative text analysis of research reports, articles and literature that deals with Riverine operation as a concept. The theoretical framework consists of the first theory of military technology and the Swedish Armed Forces systemic-view. The analysis tool is derived from the concept DOTLMPFI. Doctrine, Organization, Training, Leadership and education, Materiel, Personnel, Facilities and Interoperability. The study's findings and conclusions indicate that a military unit’s capabilities and technical systems that enables it to work in an area over a longer period of time, in order to achieve the purpose of the operation, are factors for success. A part of this is the ability to use unmanned crafts, sensors and a flexible organizational structure that enables a situational awareness in a complex environment such as rivers and its delta. Furthermore, the degree of interoperability of the unit is something that will also affect the outcome of a Riverine operation as it, as a concept, usually involves other branches of the military and nations.

No description available.

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about technology teaching containing technical systems where verbs are used as a teaching method. The methods used in the study were action research, interviews and observations. In the action research the four preschool teachers who participated have been interviewed, passively observed and given feedback on what they have seen. The results show that the children have knowledge of technical systems and that there is an interest in, among other things, the electrical system. In the observations, the children showed their technical knowledge of how the technical objects like flashlight, speakers and radio, worked by pressing the buttons. Verbs as a teaching method enabled a broader exploration of the technical objects, with the help of the verbs the children knew what was expected of them. In the observation, the children showed through body language that they listened and were interested. This was seen by both the preschool teachers and us researchers as the children leaned forward, crawled on the table and sat on their knees when, for example, the objects were introduced. They also sought help from each other and the researchers during the activities to develop their understanding of the technical objects. / Syftet med denna studie är att bidra till mer kunskap om teknikundervisning som innehållertekniska system där verb används som undervisningsmetod. Metoderna som användes i studienvar aktionsforskning, intervjuer och observationer. I aktionsforskningen har de fyra förskollärarna som deltagit intervjuats och passivt observerat en aktivitet utförd av oss forskare med sexdeltagande barn och gett feedback om vad de har sett. Resultaten visar att barnen har kunskapom tekniska system som existerar i deras tid och att det finns ett intresse för bland annat detelektriska systemet. I observationerna visade barnen sin tekniska kunskap om hur de tekniskaföremålen, ficklampor, högtalare och radio, fungerade genom att starta och stänga av dem genom att trycka på knapparna. Enligt pedagogerna kan verb som undervisningsmetod möjliggöraen bredare utforskning av de tekniska objekten, med hjälp av verben visste barnen vad somförväntades av dem. När forskaren använde verben lysa eller trycka, visste barnen att de skullefå objekten att starta och lysa. Barnen visade i observationen genom kroppsspråk att de lyssnadeoch var intresserade. Det här uppmärksammades av både förskollärarna och av oss forskare dåbarnen lutade sig framåt, kröp på bordet och satt på knä när exempelvis objekten introducerades.De sökte hjälp från varandra och forskarna under aktiviteterna för att utveckla sin förståelse förde tekniska objekten.

Syftet med denna studie var att få reda på om designprocessen ökar elevernas kunskaper om det tekniska systemet vatten- och avloppssystemet. Frågeställningarna som studien har som syfte att besvara är: Vilken kunskap har eleverna i årskurs 5 om tekniska system innan genomförd undervisning? Hur kan en designaktivitet bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om vatten- och avloppssystem? samt Vilka kvalitativa skilda kunskaper utvecklades under designaktiviteten? En undervisningssekvens på fyra lektioner har genomförts i en femteklass. Till största delen bestod lektionerna av samtal och skapande aktiviteter som observerades och dokumenterades genom loggboksanteckningar. Deltagarna genomförde ett förkunskapstest som hade syftet att samla in datamaterial för att besvara den första frågeställningen. Observationer och intervju utfördes för att besvara den andra och tredje frågeställningen. Resultatet visade att eleverna hade för­kun­skaper om tekniska system kopplade till föremål. Vidare visade resultatet att det fanns faktorer som påverkade elevernas inhämtande av kunskap såsom samarbete, dialog och lärarens handledning. Dessa faktorer påverkade hur elevernas kunskaper ökade under designaktiviteten och visade på kvalitativa skillnader i elevernas kunskaper om vatten- och avloppssystemet.