No description available.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn kan lära om tekniska system, närmare bestämt avloppssystemet och hur deras uppfattningar förändrats efter en pedagogisk aktivitet. Frågeställning: Vilka uppfattningar har barn i 4 till 5-årsåldern om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet? I studien ingick sex barn, kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barnens uppfattningar om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet. I den pedagogiska aktiviteten användes bilder för att visa barnen hur ett förenklat avloppssystem kan se ut och fungera. De fick sedan konstruera och testa ett förenklat avloppssystem flera gånger. Efter detta fick de själva försöka lägga ihop bilderna så att det blev ett komplett avloppssystem. Aktiviteten avslutades med ett besök till toaletterna där rören uppmärksammades och avloppssystemet diskuterades. Resultaten visar att barnens uppfattningar om avloppssystem utvecklades. Till en början kände barnen främst till de synliga delarna av avloppssystemet, som toaletten och spolknappen. De kände inte till många funktioner som avloppssystemet har till exempel gallret och sanden som renar vattnet. Efter den pedagogiska aktiviteten hade barnens individuella förståelse för avloppssystemet förbättrats både när det gäller avloppssystemets komponenter och också dess funktioner. / The purpose of this study is to show how preschool children can learn about technical systems, in particular the sewerage system and how their perceptions of it changes after a pedagogical activity. The question this study intends to investigate is: What perceptions do 4-5 year olds have about the sewerage system before and after a pedagogical activity? The study is based on six children´s perceptions of the sewerage system. Qualitative interviews were used before and after a pedagogical activity to get an understanding of the children´s perceptions. In the pedagogical activity pictures of a simplified sewerage system were shown to explain how it could work. They then got to construct and test a simplified sewerage system several times. After this the same pictures were presented and the children had to put them together by them self to get a complete sewerage system. The activity was concluded with a visit to the toilets to look at the plumbing and discussions about the sewerage system.  The results of the study show that the children´s perceptions of the sewerage system developed. Initially the children primarily had knowledge about the visible parts of the system, like the toilet and the flush button. Their understanding of the functions of a sewerage system was also poor. After the pedagogical activity the children´s individual perceptions of the sewerage system had developed both regarding to the components and the functions of the sewerage system.

The purpose of this study was to examine what kind of knowledge and thoughts pre-school children have on water – and sewage systems. The most interesting part will be to examine which components, of the water – and sewage systems, the children have knowledge about. Another interesting part to look into is whether the children’s age, gender and the pre-schools geographical position affects what the children knows about the systems. The study was implemented through qualitative semi-structured interviews, with 15 children in the ages of 4-6. The investigational method was chosen because I wanted to hear the children’s view on the sewage system. The children were interviewed separately, and all the interviews were started with a discussion about toilets. Questions about water – and sewage systems were then asked, to elicit what each individual child knew about the systems. The result shows that the knowledge about water – and sewage systems differs a lot between the children. Some could only name one component, while others could up to six different parts. The age of the children didn´t affect the results, but it´s clear that the boys had more knowledge about the different systems, than the girls had. The children that go to a pre-school in an urban area generally had more knowledge about Sewage treatment, than the children in the rural area. / Syftet med examensarbetet är att undersöka hur barn ser på vatten och avloppssystemet. Intresset ligger i att undersöka vilka komponenter i vatten och avloppssystemen barnen har kunskaper om. Att jämföra vad som har betydelse för barnens kunskaper är också intressant för att se om barnens ålder, kön och förskolans geografiska läge har betydelse för vilka kunskaper de har. I studien ingick 15 förskolebarn åldern 4-6 år. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för att ta reda på barnens uppfattningar om avloppssystemet. Barnen intervjuades var för sig och varje intervju inleddes med att prata om toaletten. Frågor om vatten och avloppssystemet ställdes för att få fram vad varje barn hade för kunskaper. Resultatet visar att kunskaper om vatten och avloppssystemet skiljer sig väldigt mycket mellan barnen, de kunde nämna mellan 1-6st olika komponenter. Ålder har inte betydelse, men pojkarna hade överlag mer koll på de olika systemen än flickorna. Barnen som går på en förskola i tätorten hade generellt mer kunskaper om avloppsreningen än barnen på landsbygden.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka 3-5 åringars förmåga att utveckla sin förståelse för vattnets väg till kranen genom med en pedagogisk aktivitet. Genom den pedagogiska aktiviteten gavs barnen möjlighet att färdas genom vattensystemet med sina kroppar och sinnen, från sjön till kranen. För att kartlägga hur barnens förståelse utvecklats genomfördes kvalitativa intervjuer före och efter den pedagogiska aktiviteten.Jämförelsen mellan resultaten av förintervjuerna och uppföljningsintervjuerna pekar på en tydlig utveckling av barnens förståelse av vattnets väg till kranen, som ett tekniskt system. Flera av barnen utvecklade sin förståelse för att vårt hushållsvatten måste genomgå en reningsprocess, färdas genom olika komponenter i vattensystemet och rör innan det slutligen når kranen och kan förtäras. / The purpose with this degree thesis was to examine 3-5 year old´s ability to develop their understanding of the path of the water to the tap through an educational activity. Through the educational activity the children was given the opportunity to travel through the water system with their bodies and senses, from the lake to the tap. Qualitative interviews were carried out before and after the educational activity to map out the children´s understanding and how it had developed after the educational activity.The comparison between the results of the pre-interviews and follow-up interviews indicate a clear development of the children´s understanding of the path of water to the tap, as a technical system. Several of the children developed the understanding that our domestic water must undergo a purification process, travel through various components of the water system and pipes before it finally reaches the tap and can be ingested.