• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1033
  • 7
  • Tagged with
  • 1040
  • 294
  • 246
  • 219
  • 188
  • 161
  • 159
  • 159
  • 159
  • 150
  • 148
  • 136
  • 117
  • 114
  • 113
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Specialpedagogik i förskolan : En intervjustudie kring förskollärares beskrivning om specialpedagogik och specialpedagogen i förskolan

Elfgren, Emeli, Norrström, Kristin January 2013 (has links)
Bakgrund: Förskolan ska erbjuda en trygg, utvecklande och lärorik verksamhet för alla barn i verksamheten. Arbetet i förskolan ska utföras med hänsyn till barns olikheter i förutsättningar och behov, det kräver ett varierande arbetsätt och att det anpassas till den aktuella barngrupp som pedagogerna har. En pedagogik som har en central betydelse för strävan mot det viktiga uppdraget att kunna erbjuda en förskola för alla, är specialpedagogik. Syfte: Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur förskollärare förhåller  sig till specialpedagogik och specialpedagogens roll i förskolan. Metod: I studien hade vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare, två på samma förskola och de andra har varit från olika förskolor. Resultat: Förskollärarna var positivt inställda till specialpedagogik och den genomgående uppfattningen av pedagogiken var att den är till för att kunna möta alla barn i förskolan. I förskollärarnas beskrivningar av specialpedagogens arbete i förskolan var handledning det främsta arbetssättet och det som önskades mer av.
2

"Du bestämmer bara inte!" : Makt och positionering i förskolebarns egenstyrda lek / "You just can't decide!" : Power and positioning in preschool children's own controlled play.

Olsson, Victoria, Rosén, Julia January 2015 (has links)
Bakgrund: Vår erfarenhet är att det är stora barngrupper i förskolorna och därmed många relationer som barnen ska ingå i och många andra barn de ska komma överens med. I dessa relationer förekommer även makt. Maktrelationer mellan barn anser vi att det behövs mer kunskap om. Dels för att såväl blivande som redan yrkesverksamma förskollärare bättre ska kunna förstå barns relationer med varandra, dels för att de ska kunna skapa en trygg miljö på förskolan. Syfte: Syftet med studien är att undersöka äldre förskolebarns maktrelationer och positionering i deras egenstyrda lek. Vi vill även undersöka hur barnen uttrycker detta, verbalt och icke verbalt. Metod: Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativ metod, där vi valde att observera barnen under två veckors tid, fyra dagar första veckan och två dagar den andra veckan, på en förskoleavdelning med 19 barn varav tre inte fick delta. Vid observationerna använde vi videokamera samt skrev fältanteckningar. Detta för att vi anser att metoderna kompletterar varandra bra. Resultat: Resultatet visar att maktkamper och positioneringar bland barn pågår hela tiden. Makt handlar om att bestämma och för att få göra det använder barn olika strategier och tekniker. Vi har beskrivit dessa som härskartekniker och dem kan barnen tillämpa på olika sätt såväl verbalt som icke verbalt. Barns maktutövning och positioneringar kan vara både positiva och negativa. Maktutövning innebär ibland även att de utesluter och kränker varandra.
3

Från förskola till förskoleklass : en studie om flickors och pojkars förväntningar inför förskoleklass

Blomqvist, Hanna, Willberg, Madeleine January 2006 (has links)
Bakgrund: Intentionerna med förskoleklassen är att avståndet mellan förskola och grundskola ska överbryggas. Förskolans förhållningssätt till kunskap ska utövas i förskoleklassen. Barns förväntningar på skolstarten är knutet till hur det blir med kompisar och om det i skolan finns möjlighet till lek. Förskolan förknippas med lek och skolan med lärande. Från flickorna förväntar sig vuxna att de är snälla och lydiga, och av pojkarna förväntas att de tränar sig på makt och kontroll. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka flickors och pojkars tankar och förväntningar i mötet med verksamheten i förskoleklassen och dess lärare. För att avgränsa vårt syfte har vi valt tre frågeställningar som vi har utgått ifrån. Metod: Vi använde oss av de kvalitativa metoderna; observation och intervju. Vi observerade fyra barn, två flickor och två pojkar, och intervjuade tio barn, tre flickor och sju pojkar på en förskola. Barnen skulle eller hade fyllt sex år 2006. Resultat: Att till hösten börja i förskoleklass upplevs av både flickor och pojkar som något roligt. Vid första kontakten med lärarna från förskoleklassen då de berättade och visade föremål från förskoleklassen, var både pojkar och flickor positiva till besöket. Förhållningssättet skiljde sig dock åt under besöket. Flickorna lyssnade uppmärksamt och satt lugnt och stilla, medan pojkarna lyssnade men emellanåt var de lite ofokuserade och hade lek i kroppen. Vi har fått fram att både flickor och pojkar förknippar förskoleklass både som ett lek- och lärotillfälle. Deras förväntningar är knutet till leksakerna och att få träffa gamla och nya kompisar. Flickorna fokuserar dock främst på relationer med kompisar och pojkarna har fokus på de nya leksakerna
4

Berätta en saga! : en undersökning om pedagogers och barns tal om sagans betydelse i förskolan

Andersson, Lena, Jubell, Charlotte January 2006 (has links)
Bakgrund:Berätta en saga! När vi varit på Vfu har barnen bett att man ska läsa för dem. Att det också har en stor del i förskolans vardag har vi märkt under vår utbildning till lärare i förskola/förskoleklass. Men vad är det med saga som är så speciellt och hur använder man sig av den i den pedagogiska verksamheten i förskolan? Det här vill vi med vår studie ta reda på. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och barn talar om saga, vilken betydelse den har och hur de säger att de använder den. Metod: I undersökningen har vi använt oss av intervjuer och även gjort en observation. Vi har intervjuat sex förskollärare och åtta barn. Resultat: I resultatet har framkommit vad pedagoger och barn säger om saga. De menar att saga är en berättelse som läses ur en bok eller berättas muntligt, ibland med hjälp av bilder. För barnen kan det även vara ett kassettband eller en film. Pedagogerna betonar att en saga förmedlar ett budskap och att det är en form av kommunikation mellan den som berättar och de som lyssnar. De anser även att det finns mycket att lära av saga: sociala färdigheter, att lära av text och innehåll och saga som upplevelse. Barnen nämner bland annat att man kan lära sig att läsa. Ifråga om skapande verksamhet, alltså olika estetiska uttrycksformer, visar resultatet att det inte är så vanligt att rita, måla, dramatisera osv. efter saga, men däremot när de har temaarbete på förskolan. Olika sätt att påverka miljö/stämning har också framkommit. Både pedagoger och barn poängterar de yttre faktorerna som till exempel var det är viktigt att sitta vid sagoläsning. Pedagogerna tar även upp om den inre betydelsen som att väcka olika känslor och att barnen då får inlevelse i sagan
5

Lika men ändå olika : En studie om pedagogers syn på barns skapande av könsidentitet

Sjöholm, Sara, Johansson, Karolina January 2009 (has links)
Vårt syfte med studien har varit att bidra till en ökad förståelse om vad det är som påverkar barnen i skapande av könsidentitet. Vi ville få pedagogernas syn på i vilken ålder de tror att det tar sig i uttryck, men även om och vad de gör för att motverka stereotypa könsmönster. Metoden vi valt att utgå ifrån är kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat åtta pedagoger som är verksamma i förskolan. Pedagogerna arbetar med barnen i åldrarna ett till tre år och tre till fem år. Syftet med att använda kvalitativa intervjuer var att vi ville få pedagogernas egna tankar kring studiens frågeställningar. Vi fann i resultatet att det finns flera olika faktorer som påverkar barnen i skapandet av könsidentitet. Det som framkom var miljön och pedagogerna på förskolan, föräldrar, andra människor i barnets omgivning och samhället.
6

Förskolans jämställdhetsarbete : en kvalitativ undersökning utifrån pedagogers perspektiv / Pre-school gender equality : a qualitative study from teachers perspective

Lundin, Emma, Forsberg, Frida January 2015 (has links)
Bakgrund: Studier visar att 84 % av Sveriges barn idag är inskrivna i förskolan. Förskolansverksamhet kan då tolkas som relevant för flertalet barn i Sverige. Det finns riktlinjer i förskola och skola i form av skolplan, läroplan, nationella lagar och förordningar som alla pekar på att Sverige ska arbeta för ett jämställt samhälle. Betydelsen av jämställdhet iförskolan betonas av läroplanen för förskolan (2010) där man kan läsa följande. "Förskolanska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan hasamma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller" (Skolverket, 2010, s. 5). Samtidigt visar forskning att förskolansverksamhet snarare förstärker traditionella könsmönster än motverkar dem. För att sträva efterjämställdhet i förskolans verksamhet så kan ett första steg vara ta reda på hurjämställdhetsarbete ter sig och hur man pratar om det. Syfte: Studiens syfte är att ta reda på hur pedagoger pratar om hur jämställdhetsuppdragetkonkretiseras. Vår undersökning utgår från pedagogernas perspektiv. Utifrån vårt syfte har viavgränsat två problemformuleringar: Vilka metoder beskriver pedagoger att de arbetar med gällande jämställdhetsarbete på förskolan? Och hur beskrivs kompetensutveckling gällande jämställdhet i förskolan? Metod: Vi har valt en kvalitativ metod som fokusgruppintervjuer. I vår studie har två förskolor i Västra Götaland ingått. Förskolorna har delats in i fyra olika grupper med tre till fyra deltagare i varje. Samtliga förskolor finns belägna i samma stad men placerade i två olika områden. Resultat: I resultatdelen beskriver vi vårt resultat utifrån analyser av fokusgruppernas diskussioner. Vi har delat in resultatdelen utifrån våra två frågeställningar: vilka metoder beskrivs inom jämställdhetsarbete på förskolan och hur ser kompetensutveckling gällande jämställdhet ut i förskolan. Vi har analyserat vårt resultat utifrån begreppen kön, genus,normer och värderingar. Resultatet visar på en problematik hos pedagogerna med att beskrivadet jämställdhetsarbete som bedrivs på förskolor. I diskussionsdelen diskuterar vi vårtresultat i relation till syfte, tidigare forskning och didaktiska aspekter.
7

Från förskola till förskoleklass : en studie om flickors och pojkars förväntningar inför förskoleklass

Blomqvist, Hanna, Willberg, Madeleine January 2006 (has links)
<p>Bakgrund: Intentionerna med förskoleklassen är att avståndet mellan förskola och grundskola ska överbryggas. Förskolans förhållningssätt till kunskap ska utövas i förskoleklassen. Barns förväntningar på skolstarten är knutet till hur det blir med kompisar och om det i skolan finns möjlighet till lek. Förskolan förknippas med lek och skolan med lärande. Från flickorna förväntar sig vuxna att de är snälla och lydiga, och av pojkarna förväntas att de tränar sig på makt och kontroll. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka flickors och pojkars tankar och förväntningar i mötet med verksamheten i förskoleklassen och dess lärare. För att avgränsa vårt syfte har vi valt tre frågeställningar som vi har utgått ifrån. Metod: Vi använde oss av de kvalitativa metoderna; observation och intervju. Vi observerade fyra barn, två flickor och två pojkar, och intervjuade tio barn, tre flickor och sju pojkar på en förskola. Barnen skulle eller hade fyllt sex år 2006. Resultat: Att till hösten börja i förskoleklass upplevs av både flickor och pojkar som något roligt. Vid första kontakten med lärarna från förskoleklassen då de berättade och visade föremål från förskoleklassen, var både pojkar och flickor positiva till besöket. Förhållningssättet skiljde sig dock åt under besöket. Flickorna lyssnade uppmärksamt och satt lugnt och stilla, medan pojkarna lyssnade men emellanåt var de lite ofokuserade och hade lek i kroppen. Vi har fått fram att både flickor och pojkar förknippar förskoleklass både som ett lek- och lärotillfälle. Deras förväntningar är knutet till leksakerna och att få träffa gamla och nya kompisar. Flickorna fokuserar dock främst på relationer med kompisar och pojkarna har fokus på de nya leksakerna</p>
8

Berätta en saga! : en undersökning om pedagogers och barns tal om sagans betydelse i förskolan

Andersson, Lena, Jubell, Charlotte January 2006 (has links)
<p>Bakgrund:Berätta en saga! När vi varit på Vfu har barnen bett att man ska läsa för dem. Att det också har en stor del i förskolans vardag har vi märkt under vår utbildning till lärare i förskola/förskoleklass. Men vad är det med saga som är så speciellt och hur använder man sig av den i den pedagogiska verksamheten i förskolan? Det här vill vi med vår studie ta reda på. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och barn talar om saga, vilken betydelse den har och hur de säger att de använder den. Metod: I undersökningen har vi använt oss av intervjuer och även gjort en observation. Vi har intervjuat sex förskollärare och åtta barn. Resultat: I resultatet har framkommit vad pedagoger och barn säger om saga. De menar att saga är en berättelse som läses ur en bok eller berättas muntligt, ibland med hjälp av bilder. För barnen kan det även vara ett kassettband eller en film. Pedagogerna betonar att en saga förmedlar ett budskap och att det är en form av kommunikation mellan den som berättar och de som lyssnar. De anser även att det finns mycket att lära av saga: sociala färdigheter, att lära av text och innehåll och saga som upplevelse. Barnen nämner bland annat att man kan lära sig att läsa. Ifråga om skapande verksamhet, alltså olika estetiska uttrycksformer, visar resultatet att det inte är så vanligt att rita, måla, dramatisera osv. efter saga, men däremot när de har temaarbete på förskolan. Olika sätt att påverka miljö/stämning har också framkommit. Både pedagoger och barn poängterar de yttre faktorerna som till exempel var det är viktigt att sitta vid sagoläsning. Pedagogerna tar även upp om den inre betydelsen som att väcka olika känslor och att barnen då får inlevelse i sagan</p>
9

Lika men ändå olika : En studie om pedagogers syn på barns skapande av könsidentitet

Sjöholm, Sara, Johansson, Karolina January 2009 (has links)
<p>Vårt syfte med studien har varit att bidra till en ökad förståelse om vad det är som påverkar barnen i skapande av könsidentitet. Vi ville få pedagogernas syn på i vilken ålder de tror att det tar sig i uttryck, men även om och vad de gör för att motverka stereotypa könsmönster.</p><p>Metoden vi valt att utgå ifrån är kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat åtta pedagoger som är verksamma i förskolan. Pedagogerna arbetar med barnen i åldrarna ett till tre år och tre till fem år. Syftet med att använda kvalitativa intervjuer var att vi ville få pedagogernas egna tankar kring studiens frågeställningar.</p><p>Vi fann i resultatet att det finns flera olika faktorer som påverkar barnen i skapandet av könsidentitet. Det som framkom var miljön och pedagogerna på förskolan, föräldrar, andra människor i barnets omgivning och samhället.</p>
10

Entreprenöriellt lärande i förskolan : Projekt "Från frö till tallrik" – en kvalitativ studie av entreprenöriellt lärande som undervisningsform / Entrepreneurial learning in preschool : Projekt " From seed to plate" – A qualitativ study of entrepreneurial learning as a teaching method.

Bykowski, Margareta January 2014 (has links)
Bakgrund: Entreprenöriellt lärande är en undervisningsform i skolan som tränar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmågor. För en lärare i klassen handlar entreprenöriellt lärande om en förhållningsätt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör är självständighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lätthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom på idéer. Samhället går igenom stora förändringar och förskolan måste lägga grunden till att barnet lär sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhället i framtiden kommer att behöva. Barnet lär sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra människor, iaktta. Barns utveckling blir mångsidig när barnet lär sig genom tema- eller projektarbete (Lpfö 98, 2010). Syfte: Syftet med studien är att undersöka om projektarbete är en bra arbetsform att utveckla entreprenöriellt lärande på förskolan och även vilka förmågor barn utvecklar med entreprenöriellt inriktad undervisning i förskolan. Det finns en nyfikenhet att ta reda på vad barnen lärde sig när de arbetade med odling. Jag kommer att utgå ifrån tre frågeställningar för att göra analysen på bästa sätt. Metod: För att samla material till studien använde jag mig av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna låter barnen berätta fritt om sina upplevelser med utgång ifrån några få frågor som jag i förväg har valt. Jag använde iPhone och iPad för att dokumentera aktiviteter och barnens berättelser. Till analysen använde jag även barnens teckningar som stöd för deras berättelser samt barnobservationer. Insamlad data bearbetade jag med utgångspunkt från begrepp om entreprenörskap. Resultat: Analysen av det empiriska materialet visade att projekt "Från frö till tallrik" hade entreprenöriella kvalitéer. Barnen utvecklade entreprenöriella förmågor såsom: att hitta nya vägar och lösningar på problem, tänka nytt och kreativt, kunna samarbeta med varandra, planera ett arbete och ha vilja och kraft att genomföra det, tro på sin egen förmåga och att ha hög motivation, ta ansvar och lära sig självständigt. Barnen upplevde projektarbetet som roligt, lärande, stimulerande och meningsfullt. För att utveckla entreprenörskap i förskolan krävs det en lärare som agerar som coach i barngruppen vågar bryta mönster, brinner för en idé, är innovativ och en eldsjäl. Entreprenöriellt lärande kräver ekonomiska resurser och villiga partners ute i samhället som ska samarbeta med förskolan och skolan, och visa olika yrkeskategorier för barnen.

Page generated in 0.0438 seconds