Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares upplevelser av att arbeta hbtq-inkluderande i religionsundervisningen för årskurs 4–6. Studien har en kvalitativ metodansats, och för datainsamling har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju grundskollärare som undervisar i religionskunskap för årskurs 4–6. Respondenterna för studien valdes ut genom ett målstyrt urval i form av ett kriteriestyrt sådant. Det empiriska materialet har analyserats genom tematisk analys, för att belysa betydelsebärande teman i respondenternas upplevelser. Analysen utgår från ett queerteoretiskt perspektiv, där de centrala begreppen heteronormativitet, den heterosexuella matrisen samt performativitet aktiverats som analysverktyg. Heteronormativitet belyser de normer som upprätthåller bilden av allmän heterosexualitet. Den heterosexuella matrisen är en förståelseram som bygger på kulturella antaganden om de två genusidentiteterna man och kvinna. Performativitet syftar till handlingar, främst språkliga, som reproducerar socialt fastställda normer. Resultaten visar att samtliga lärare upplever att hbtq-inkludering är viktigt i såväl religionsundervisningen som i all övrig undervisning. Lärarna upplever även att heteronormativiteten är synlig i skolmiljön, och är något som bör problematiseras. Lärarna gav uttryck för att heteronormativiteten i undervisningen ifrågasätts genom det egna språkbruket, och genom diskussioner kring normer och stereotypa föreställningar. Samtliga lärare upplever också att det finns brister i läromedel vad gäller hbtq-inkludering och representation, och att det krävs kompletterande material för att alla elever ska inkluderas i undervisningen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad den nya utbildningen – Grundlärare mot fritidshem – innebär för aktiva inom verksamheten, vilka förändringarna är och om de är välkomna eller inte. De medverkande i studien har insikt om både utbildning samt verksamhet, hur det sett ut och vad som är annorlunda idag. För att samla data till denna uppsats har fyra pedagoger och en student intervjuats under mars 2015. Dessa har alla gemensamt att de antingen utbildar sig inom eller arbetar inom fritidsverksamheten och ser hur den förändras. Samverkan med skolan har inneburit många nedskärningar för verksamheten och en medvetenhet och vilja att synliggöra detta har växt sig stark hos personalen. För dem handlar det om att eleverna ska få en fullständig skolgång där fritidshemmet är en viktig byggsten. Vad som framkommit från uppsatsen är att det upplevs finnas en klyfta mellan fritidsverksamheten och skolan. Ett ingenmansland där man inte vet vems ansvar slutar eller tar vid. Den dubbla kompetens som Grundlärare mot fritidshem ger innebär en splittring i arbetsuppgifterna där den aktiva arbetar utifrån de Allmänna råden för fritidshemmet, skollagen samt Lgr11. I fritidsverksamheten råder ingen bedömning av eleverna medan det i skolan ska finnas bedömningsunderlag för varje elev.

Syftet med studien är att undersöka lekens utsträckning i undervisningen från förskoleklass till åk 1–2. Studien är kvalitativ. Metoden som används är intervjuer med sex lärare, detta för att undersöka en enskild grupp lärares subjektiva tankar och åsikter. För att undersöka studiens syfte har tre frågeställningar formulerats. Den första frågeställningen i vilken utsträckning leken används som ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Resultatet presenteras i två grafer, där det sammanlagda resultatet visar en kraftig minskning av lekens utsträckning i undervisningen efter förskoleklass. Den andra frågeställningen som har formulerats är när leken används i undervisningen, detta för att undersöka lekens generella användningsområde för den enskilda läraren. Studien visar att det främst är rolleken som dominerar i ämnena bl.a. i svenska och engelska. Inom matematiken används främst spel som färdighetsträning. Den tredje frågeställningen som formulerats är vilket syfte lärarna har med att använda sig av lek i undervisningen.  Studiens resultat visar att lärarnas syfte med lek är att utmana och avdramatisera elevernas kunskapskrav samt att ge eleverna en varierad undervisning.   Studien redovisar utifrån litteraturstudier lekens betydelse och hur leken sammanfaller med lärande och utveckling, vilket koppas till min empiriska undersökning. I studien har lekens betydelse presenterats ur en kognitiv psykologisk teori samt ur ett sociokulturellt perspektiv, med utgångspunkt från Jean Piaget och Lev Vygotskij. Studien har även belyst lekens omfattning i förskolans- och grundskolans läroplan. Jämförelserna mellan förskolan och grundskolans läroplan visar att leken tar betydligt mindre plats efter det att eleverna lämnar förskoleklass.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur tre nyexaminerade grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem uppleveler första tiden i arbetet. Uppsatsen behandlar frågeställningarna: På vilket sätt uppfattar de nyexaminerade lärarna mot fritidshem att utbildningens innehåll har haft betydelse för yrkesutövandet inom skola respektive fritidshem? Hur upplever de nyexaminerade lärarna mot fritidshem att deras utbildningskompetenser tas tillvara av skola och fritidshem? Vad finns det för villkor i verksamheten som begränsar eller möjliggör lärarna mot firitidshems egna förväntningar på arbetet? Undersökningen består av kvalitativa intervjuer från tre grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Resultatet visar att utbildningens teoretiska och praktiska innehåll till stor del bidragit att ge en grund för de nyexaminerade lärarna mot fritidshem i yrkesutövandet. Undersökningen visar också att de tre lärarna mot fritidshems utbildningskompetenser tas tillvara utefter skolans behov och förutsättningar. Slutligen visar undersökningens resultat att lärarna mot fritidshems förväntningar och arbete påvkeras av flera olika faktorer som exempelvis hur övrig personal och skolledningen bemöter de nyexaminerade lärarna mot fritidshem.

Läxor används idag som en del av undervisningen i de flesta klassrum och är ett återkommande inslag för så väl lärare som elever. Trots detta problematiseras den sällan bland lärare, skolledning och politiker, men värderas ändå högt. Vi redogör i detta examensarbete för tidigare forskning inom området, samt läroplanernas formuleringar om läxans betydelse över tid. Skolverket (2014) nämner att det finns olika typer av läxa och beskriver vanligt förekommande metoder, så som exempelvis Läxa som förberedelse, Repetition eller övningsläxa, Innehåll som finns utanför skolan och Komma i kapp. Vi har som syfte med denna studie att undersöka hur grundlärare i de yngre åldrarna uttrycker sitt arbete med läxor och vilka motiv som finns bakom. Studien omfattas av kvalitativaintervjuer med fyra verksamma lärare i en stad i södra Sverige. Utifrån resultatet har vi kommit fram till att lärare ger elever i de yngre åldrarna läxa för att tiden i skolan inte räcker till för all undervisningsstoff som ska bearbetas. Motiven är att eleverna ska träna på ansvarstagande, befästa kunskaper genom mängdträning samt att inkludera vårdnadshavare i skolverksamheten.

Syftet med denna studie är att synliggöra möjligheter och eventuella hinder med värdegrundsarbetet samt hur lärare anser att värdegrundsarbetet bör bedrivas i skolan. Syftet ska även ge en förståelse för hur man kan synliggöra elevernas kunskaper kring värdegrunden. För att uppnå syftet valdes intervju som metod. Intervjuerna skedde med sju grundskollärare på två olika skolor. Vi utformade en intervjuguide som stod till grund för intervjufrågorna. Resultatet visar att det finns både möjligheter och hinder med värdegrundsarbetet. Huvuddelen av lärarna var eniga om att tid och material var två faktorer som påverkade värdegrundsarbetet. Resultatet visar vidare att alla lärare var överens om att värdegrundsarbetet är en viktig del av skolans uppdrag.

Inledning Läxor är ett omdiskuterat ämne av lärarstudenter, pedagoger, elever och vårdnadshavare. Enligt Skolverket (2014, s.8) finns det inga gemensamma bestämmelser kring läxor, det är upp till skolorna eller peedagogera själv att besluta kring läxorna. Arbetet med matematikläxor skiljer sig enligt mina erfarenheter åt på olika skolor vilket gör att elever runt om i Sverige lägger olika antal timmar på ämnet matematik. Haas (2008, s. 14) menar dock att det inte är möjligt att följa gemensamma bestämmelser kring, varje pedagog måste välja det arbettssätt som passar eleverna bäst.Syfte Syftet med studien är att undersöka vilken attityd pedagoger i förskoleklass och årskurs 1-3 har till läxor i ämnet matematik.Metod Metoden som används i undersökningen är kvantitativ datainsamling med enkät som verktyg. Enkäten utformades på internet och mejlades ut till 349 pedagoger i förskoleklass och årskurs 1-3 runt om i Sverige. 116 pedagoger valde att delta i undersökningen vilket ger ett bortfall på 67 %.Resultat Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna har en positiv attityd till läxor i ämnet matematik. De ser fler fördelar med läxorna än nackdelar. Majoriteten av pedagogerna arbetar med läxor i sin matematikundervisning.

Syftet med studien är att undersöka hur pojkar och flickor uppger att de använder svordomar och könsord mot lärare, deras kunskap och medvetenhet om orden och om läraren tar upp orden till en klassrumsdiskussion. Dessutom eventuella konsekvenser av svordomars och könsords användande mot lärare samt om det finns några signifikanta skillnader mellan könen. En paradigmatisk metodkombination användes i studien. Kants kategoriska imperativ och Rousseaus frihetsteori har använts som teoretiska perspektiv. Resultaten visar att vissa elever har kunskaper om svordomar och könsord medan andra saknar sådana kunskaper och att det finns ett spann på hur ofta orden förekommer. En del informanter uppger att vissa lärare diskuterar svordomar och könsord medan andra lärare inte gör det. Resultaten visar emellertid inga signifikanta skillnader mellan könen. De konsekvenser som kan inträffa efter att elever har använt svordomar eller könsord riktade mot lärare uppges skilja beroende på informanternas kön. Slutsatsen är att elever behöver utveckla sin begreppsuppfattning om svordomar och könsord genom diskussion. Ytterligare slutsats är att utifrån informanterna behöver lärare ta avstånd från könsstereotypiska normer som medför att konsekvenser blir olika beroende på kön.

Syftet med studien är att undersöka grundlärares perspektiv på flerspråkighet samt hur grundlärare uppger att olika arbetssätt gynnar flerspråkighet. Studien är avgränsad till grundlärare i årskurser F-3 i en kommun i Mellansverige. Studien grundas på en kvantitativ datainsamlingsmetod där digitala enkäter används. Det sociokulturella perspektivet ligger som grund för denna studie.   Resultatet visar att grundlärares perspektiv på flerspråkighet kan kopplas till begrepp. Dessa begrepp är exempelvis: mångkulturell, modersmål och nationaliteter. Resultatet visar vidare att arbetssätt som grupparbeten, bildstöd och studiehandledare på modersmål kan användas för att gynna språkutvecklingen hos flerspråkiga elever. Förekomsten av flerspråkighet i klassrummet ser grundlärare som positivt. Elevernas språk involveras i undervisningen genom olika metoder.     Slutsatsen av studien är att grundlärare överlag har en bejakande inställning till flerspråkighet och språkutvecklingen gynnas genom att involvera och använda språket i olika sociala sammanhang, vilket kan kopplas till det sociokulturella perspektivet där lärande sker i samspel med andra.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om lärares uppfattningar av begreppen hälsa och livsstil för att skapa förståelse för hur lärare ser på yrkesrollens hälsouppdrag. Inom studien hölls sju intervjuer med yrkesaktiva grundlärare. Intervjuresultatet visade att lärare relaterar hälsa till att må bra och livsstil till att välja. Begreppen relaterades till varierande fokusaspekter av psykosocial- och fysiskkaraktär. I lärares undervisning berörs begreppen i olika omfattning genom vardagssamtal, ämnesundervisning, hälsofrämjande aktiviteter samt via lärarrollen i elevnära kontexter. Enligt resultatet arbetar lärare kontinuerligt med hälsouppdraget utifrån aspekterna kost, motion och relationer vilka är tre av läroplanens fem hälsopåverkande livsstilsfaktorer. Undervisningen tenderar därmed att skapa en begränsad hälsolitteracitet hos eleverna som är  påverkad av lärares subjektiva förståelse av hälsouppdraget. Studiens resultat kan användas som utgångspunkt i lärares planering av hälsofrämjande undervisning för att skapa en bred hälsolitteracitet samt i skolutvecklingsfrågor som avser att medverka till att minska samhällets påverkbara hälsoklyftor.