Bakgrund Alla som söker asyl i Sverige ska erbjudas en hälsoundersökning vars syfte är att uppmärksamma behov av vård, tillgodose eventuella behov kring smittskydd samt informera om möjlighet till hälso- och sjukvård och tandvård. Hälsolitteracitet påverkar människors förmåga att fatta självständiga beslut i hälsofrågor. Aktuell forskning visar på att patientens nivå av hälsolitteracitet påverkar utfallet av hälsoundersökningen. Om inte hälsolitteraciteten tas i beaktande vid hälsosamtalet finns risk att syftet med hälsosamtalet inte uppnås. Syfte Att undersöka hur sjuksköterskan i hälsosamtal med nyanlända utforskar patientens hälsolitteracitet och anpassar sig till den. Metod Sex sjuksköterskor, som arbetar med hälsosamtal för nyanlända, på tre olika enheter i Mellansverige intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat Fyra kategorier identifierades: Skapa kontakt, Utforska patientens behov och förutsättningar, Anpassa informationen efter individen och Psykoedukation. Sjuksköterskorna ansåg att det var det mellanmänskliga mötet som var det centrala när de träffar en patient i hälsosamtalet. De utforskar patientens behov genom att ställa många och breda frågor för att skapa sig en helhetsbild av patientens situation. Respondenterna anpassar den information de ger främst utifrån patientens utbildningsnivå. Sjuksköterskorna reflekterar över att hälsosamtalet kan vara bättre lämpat för individuella hälsofrågor medan allmän information om till exempel egenvård och hur sjukvårdssystemet fungerar skulle kunna ges i grupp där deltagarna också kan ta del av varandras erfarenheter och kunskaper. Slutsats Sjuksköterskorna beskriver hur de utforskar patientens behov av hälsoinformation genom att ha ett öppet sinne och vara nyfikna. De anpassar den information de ger främst utefter sin förförståelse om patientens situation och efter patientens utbildningsnivå. Svårigheter som upplevs är att få en bild av patientens förståelse, tidsbrist i samtalet och att hitta balans mellan obligatorisk information och det som patienten vill prata om. Sjuksköterskorna i denna studie använder inte begreppet hälsolitteracitet, men genom deras berättelser framkommer att de har en medvetenhet om vad hälsolitteracitet innefattar. Nyckelord Hälsolitteracitet, Transkulturell omvårdnad, Kommunikation

Hälsolitteracitet syftar till en individs förmåga att kunna söka, förstå, utvärdera samt använda hälsoinformation för att fatta adekvata hälsobeslut och därmed kunna upprätthålla hälsa. Internationell forskning visar att låg hälsolitteracitet är en riskfaktor för ohälsa som påverkar både individ och samhälle med ökade sjukvårdsbehov och kostnader till följd. Svenska rapporter har visat på kommunikationsbrister i mötet med patienten. Då låg hälsolitteracitet kan vara bakomliggande orsak till kommunikationsmissar ses vikten av att sjuksköterskor känner till begreppet hälsolitteracitet och dess konsekvenser på individen och samhället i stort. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors kunskap och förståelse för begreppet hälsolitteracitet samt vilka strategier som används för att nå patienter med låg hälsolitteracitet. Resultatet i denna systematiska litteraturstudie visar på en variation i sjuksköterskors förståelse för begreppet hälsolitteracitet. Använda strategier varierar där utdelning av skriftligt material samt metoden teach-back är bland de mest förekommande. Gällande säkerställande av patientens läs- och skrivkunnighet påvisas brister i utförandet. Attityder såsom att se hälsolitteracitet som prioritet tillsammans med upplevelsen av kontroll ökar förutsättningarna för användning. Organisatoriska faktorer inverkar även i form av tid och utbildning, ekonomiska tillgångar samt stöd från chefer. Diskussion har förts kring hur brister i patientkommunikation kan leda till att lagar som reglerar rätten till information bryts och blir till hinder för jämlik vård. Ökad kunskap och förståelse för hälsolitteracitet är av denna anledning motiverat och bör introduceras bland yrkesverksamma sjuksköterskor samt på sjuksköterskeutbildningen. Utvecklingen av e-hälsa bör tillämpas på sjuksköterske- utbildningen och i verksamheterna för att främja patienters möjlighet till delaktighet och rätt till anpassad information. Träning i kommunikationstekniker kan även skapa förutsättningar för en jämlik och hållbar vård i praktiken.

SAMMANFATTNING Bakgrund Tidigare forskning visar att vård på annat språk än modersmål tenderar att ge sämre utfall för patient och anhöriga. Med barn som patient är det viktigt att tidigt lägga en grund för att behålla trovärdigheten för vården genom barnets liv.   Syfte Att undersöka hur sjuksköterskor anser sig kunna ge och få information i vården av barn, när barn och anhöriga inte pratar/förstår svenska. Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns strategier och hjälpmedel som tillämpas för att ge korrekt information, samt få svar på om sjuksköterskorna anser att dessa hjälpmedel underlättar i deras arbete eller inte.   Metodbeskrivning Studien är en deskriptiv studie med kvantitativ ansats med en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ del. Enkäter delades ut på barnavdelningar och barnmottagningar på ett sjukhus i Mellansverige. Totalt svarade 44 sjuksköterskor.   Resultat Majoriteten av deltagarna upplevde att de sällan och ibland kunde ge information till och få information av patient och anhöriga. Majoriteten uppgav att det fanns en strategi på deras avdelning och hälften ansåg att den fungerade bra. Enligt samtliga finns hjälpmedel att tillgå. Bästa hjälpmedlet ansågs vara tolk på plats. Telefontolk var det mest tillgängliga hjälpmedlet.   Slutsats Ingen av sjuksköterskorna i denna studie ansåg att de alltid kan ge information till patient och anhöriga. Studien visar att det finns svårigheter i kommunikationen och informationsutbytet mellan sjuksköterskor och patient och anhöriga. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att de ibland når fram med korrekt information till patient och anhöriga när dessa inte talar och eller inte förstår svenska och att de ibland upplever att de får korrekt information av patient och anhöriga. Det finns för det mesta en strategi på arbetsplatsen och det finns ofta tillgång till hjälpmedel. Telefontolk är det mest tillgängliga hjälpmedlet och tolk på plats är det bästa, dock framkommer det att tolkens kvalitéer spelar roll, som exempelvis medicinsk kunskap. Planering för tolksamtal kräver framförhållning och tolk önskas i större utsträckning. / ABSTRACT Background Research has shown that health care in another language than the patient’s main language can affect the outcome of treatment in a negative way. It is of great importance when children are patients that the foundation of health care feels safe and trustworthy since the way of viewing health care will affect the rest of the child’s life.   Aim Examine nurses experience of giving and receiving information in the care of children when children and/or relatives do not understand/speak Swedish. Another aim is to examine if there is any strategies and tools that are being used to give correct information and if the nurses believe the tools help them or not.   Method The study is a descriptive study with quantitative approach and a quantitative content analysis contenting a qualitative part. Surveys were handed out on pediatric wards and clinics on a hospital in the middle of Sweden. In total, 44 nurses replied.   Result The respondents believed that they sometimes could give and receive information to and from patients and relatives. A majority said there was a strategy on their ward and half of them thought the strategy was working well. All of the respondents said tools were available. The best tool was interpreter at the scene. Most accessible was telephone interpreter.     Conclusion No one of the participating nurses believed they could give information correctly to patients or and relatives that do not speak or and understand Swedish. This reveals an uncertainty whether the right information has been given or received. The majority of the nurses believed that they sometimes can give and receive correct information to/from patients and relatives that do not speak and or understand Swedish. Mostly there was a strategy available and tools were always available. Telephone interpreter was the most accessible tool and interpreter at the scene was the best option, although there were some questions considering the quality of for example the medical knowledge of the interpreter. Booking of an interpreter took a lot of planning ahead and there is a need for more bookings.

Vår studie syftar till att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur chefer på företag i en kommun arbetar med att förmedla kunskap om fysisk aktivitet. Studien syftar även till att undersöka hur chefers engagemang och lärande om fysisk aktivitet integreras för personal både inom arbets- och privatliv. Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom intervjuer på företag i en vald  kommun. Datainsamlingen transkriberades och vi analyserade fram citat som upplevdes relevanta för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Resultatet visade att sju av åtta intervjuade företag hade en form av hälsoinsats för att öka personalens fysiska aktivitet. Intervjupersonerna beskriver att det är svårt att få all personal att skapa interaktion för ökad fysisk aktivitet, men att företagen försöker att få med all personal till att vara fysiskt aktiva både på arbetstid och i privatlivet. Företagen arbetar med en form av lärande för ökad fysisk aktivitet, men företagen vill gärna öka personalens lärande och förståelse kring fysisk aktivitet. Därför anser företagen att lärandet i framtiden kan utvecklas och tydliggöras för personalen. Slutsatsen av studien är att information om företagens friskvårdsbidrag för personalens ökade fysiska aktivitet, skall förmedlas genom ett socialt samspel mellan personal. Sex av åtta chefer anser sig själva som engagerade till att få personalen till att vara fysiskt aktiv. Lärandet kring hälsosamma levnadsvanor anses som bristfälligt, eftersom företagen inte informerar personalen om kost, näringslära och vikten för att vara fysiskt aktiv. Chefer bör visa större engagemang till att få med all personal att vara fysiskt aktiva, även den personal som inte visar intresse för att vara fysiskt aktiv. Dessa åtgärder krävs för att kunna öka personalens fysiska aktivitet. Vår studie kan bidra till kommuner i Sverige som statistiskt sett visar ett hälsoproblem med stillasittande bland personal. Därmed kan vår studie vara ett bra sätt att börja med för att synliggöra personalens fysiska aktivitet på företag. För att företagens personal ska minska inaktiv livsstil kommer vi att bidra med förslag på insatser som kan minska en stillasittande personal. Förslag till åtgärder är att företagen i kommunen bidrar med en kostnadsinsats för att öka fysisk aktivitet hos invånarna. Genom att ha olika former av aktiviteter som ökar fysisk aktivitet såsom föreläsningar, tävlingar mellan företagen eller med övriga invånare i kommunen.

Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers kunskaper om det psykologiska samt fysiologiska effekterna av konditionsträning. Elevernas kunskaper analyserades utifrån vilken primär kunskapskälla eleverna uppger de har fått kunskaperna ifrån samt vilket kön de tillhör. Studien har använt sig enkät för insamling av empiri, där frågorna var standardiserade kunskapsfrågor. Enkätstudien genomfördes på gymnasieelever i årskus 3 som genomgått kursen Idrott och hälsa 1. 92 av 93 enkäter samlades in och analyserades i SPSS och Microsoft Excel. Studien utgår från begreppet hälsolitteracitet och resultatet har analyserats utifrån en modifierad teoretisk modell som tagit sin utgångspunkt ur Paakkari och Paakkari hälsolitteracitetsmodell för skolan. I resultatet framgår även att de tjejer som deltog i studien hade en marginellt högre korrekt svarsfrekvens än de killar som deltog. Vidare har eleverna grundläggande kunskaper inom effekterna av konditionsträning men har fallit för en rad myter som florerar angående träning. Det är framförallt de elever som uppgett någon form av mediekälla som visar på en låg kunskapsnivå. Av resultatet att döma har de flesta eleverna som deltagit i studien grundläggande kunskaper men många saknar en kritisk medvetenhet kring hälsobudskap.

Typ 2-diabetes är en allvarlig sjukdom som kan leda till en rad komplikationer och i förlängningen förtida död. Viktigaste åtgärd för att undvika komplikationer är god blodglukoskontroll som kan uppnås med god egenvård, vid behov kombinerat med farmakologisk behandling. Egenvården ställer dock höga krav på individen i form av beslutsamhet, kunskap och praktiska färdigheter. Sjuksköterskan har en central roll i att stödja och utbilda patienten i egenvård genom ett personcentrerat förhållningssätt. Hälsolitteracitet bedömer patientens förmåga att ta emot, förstå och använda sig av information som är riktad till att förbättra och bevara sin egna hälsa. Syftet var att beskriva hur hälsolitteracitet påverkar egenvården hos personer med typ 2-diabetes. Syftet besvarades genom att utföra en litteraturöversikt. Hälsolitteracitet kan eventuellt påverka egenvården vid typ 2-diabetes både direkt och indirekt, resultatet är dock tvetydigt då inga entydiga direkta samband funnits. Tydligast påverkan på egenvården har kunnat ses då hälsolitteracitet verkat indirekt via självförmåga. Konsensus saknas för hur hälsolitteracitet definieras och bedöms. Ytterligare forskning behövs kring begreppet hälsolitteracitet och dess eventuella effekt på egenvården vid typ 2-diabetes.

Studien handlar om att utifrån ett sociokulturellt studera hur Arbetsmiljöverket arbetar utefter sina föreskrifter. Syfte: Syftet var att utifrån ett sociokulturellt lärande studera hur Arbetsmiljöverket arbetar genom föreskrifterna för att förebygga ohälsa och åstadkomma hälsofrämjande arbetsmiljöer på arbetsplatser i Sverige. Metod: Genom en kvalitativ intervjustudie genomfördes sammanlagt sex stycken semi- strukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes på Arbetsmiljöverket med fem stycken arbetsmiljöinspektörer och en av föreskriftsförfattarna till föreskriften Organisatorisk och Social arbetsmiljö AFS 2015:4. Studiens resultat analyserades deduktivt genom sociokulturellt lärande. Teoretisk referensram: Studien litteratur fokuserar på pedagogiska och hälsofrämjande områden med fokus på lärande och hälsopromotion. Den pedagogiska utgångspunkten finns i sociokulturellt lärande. Studien berör hälsopromotion som begrepp och strategi, hälsoprevention hälsolitteracitet. Slutsats: Studien visar på betydelsen av dialog, kommunikation och erfarenheter för lärande genom föreskrifterna men även internt lärande på Arbetsmiljöverket. Bristen av kompetens inom hälsofrämjande arbete visar sig vara orsaken till Arbetsmiljöverkets tydliga utgångspunkt i preventivt arbete / The study involves studying based on a sociocultural learing how the Swedish Work Environment Authority is working according to their regulations. The aim: The aim of this study was to from a sociocultral learning study how the Swedish Work Environment Authority is working according to their regulations to prevent illness and to achive health promoting workplaces in Sweden. Method: Through a qualitative interview-study a total of six interviews were conducted at the Swedish Work Environment Authority with five inspectors and one with the authors of the regulation AFS 2015:4. The study’s results were analyzed deductively through a sociocultural learning. Results: The study’s results demonstratet that dialogue, open communication and experiences were important tools to create learning during supervision. Lack of competence in health promoting indicates to be why the Swedish Work Environment Authority has a clear base in preventing illnesn. Theoretical Framework: The theoretical framework in this essay was inspired and focused on educational and the health subject areas with a focus on learning and health promotion. The pedagogical starting point is sociocultural learning. The study also concerns health promotion as a concept and as a stategy, health prevention and healthliteracy. Conclusion: The study shows the importance of dialogue, communication and experience in order for learning by the regulations but also internally learning by the Work Environment Authority.  The lack of expertise in health promotion proves to be the cause of the Work Environment obvious starting point in preventive work.

Förmågan att läsa, förvärva, förstå och använda hälsoinformation utgör konceptet Health literacy, på svenska hälsolitteracitet. Dessa förmågor blir av allt större vikt i ett intensivt informationssamhälle. Ökade krav ställs på förmågan att kunna välja, värdera och använda sig av information i sitt dagliga liv, hälso- och sjukvården är inget undantag. Hälsolitteracitet är en förutsättning för att kunna göra hälsomedvetna val och ta välgrundade beslut i relation till hälsan. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om individers Hälsoinformationsbeteenden i relation till egenskattad nivå av hälsolitteracitet och i relation till sociodemografiska bakgrundsfaktorer och subjektiv hälsa, i en svensk kontext. Studiens resultat visar att samband finns mellan koncepten hälsolitteracitet och olika Hälsoinformationsbeteenden. Högre Funktionell hälsolitteracitet är förknippad med lägre frekvens av fem av sex Hälsoinformationsbeteenden. Högre Kommunikativ och kritisk hälsolitteracitet är förknippad med en högre frekvens av Hälsoinformationsbeteenden och då främst med aktiva hälsoinformationsbeteenden. Den huvudsakliga slutsatsen av studien är att nivå av hälsolitteracitet har betydelse för i vilken grad en individ ägnar sig åt ett visst Hälsoinformationsbeteende. Praktiska implikationer: Insikter om Hälsolitteracitet och dess betydelse för Hälsoinformationsbeteenden kan vara användbara för informationsspecialister och bibliotekarier, såväl som för hälso- och sjukvården samt andra som arbetar med hälsoinformation.

Hälsolitteracitet innebär patientens kognitiva förmåga att förstå och tillämpa hälsoinformation. Enligt Hendersons omvårdnadsteori bör sjuksköterskan förstå och assistera när patienten inte har tillräcklig motivation, kunskap eller styrka för att självständigt uppnå hälsa. Syftet med studien var att beskriva distriktsköterskans förhållningssätt till hälsolitteracitet i bemötandet av patienter på en vårdcentral. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem distriktssköterskor från tre olika vårdcentraler intervjuades utifrån en intervjuguide med semi-strukturerade frågor. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes och ett övergripande tema framkom; Distriktssköterskan skapar delaktighet hos patienten genom ett engagerat förhållningssätt till hälsolitteracitet. Tre kategorier identifierades; strävar efter förtroendefulla relationer, anpassar sig efter patienten samt uppmuntrar till empowerment. Distriktssköterskorna menade att de strävade efter att skapa insikt och motivation hos patienterna för att åstadkomma delaktighet. Ingen av distriktssköterskorna i denna pilotstudie hade hört talas om begreppet hälsolitteracitet. Trots detta beskrev de att de arbetade utifrån en förståelse att patienterna hade olika möjligheter att förstå och tillämpa informationen. Pilotstudien kan ligga till grund för en fullskalig studie om distriktssköterskors förhållningssätt till hälsolitteracitet, anpassad till svensk hälso- och sjukvård. / Health literacy is the patient's cognitive ability to understand and apply health information. According to Henderson's nursing theory the nurse should understand and assist the patient who does not have sufficient motivation, knowledge or strength to independently achieve health. The aim of this study was to identify the district nurses' attitude to health literacy in their treatment of patients at a medical centre. The study was a qualitative interview study with an inductive approach. Five district nurses from three medical centres were interviewed using an interview guide based on semi-structured questions. A qualitative content analysis was performed and revealed the following theme; the district nurse encouraged patient participation through an approachable and committed approach to health literacy. Three categories were identified; strive for trust, adapt to the patient and encourage empowerment. The district nurses described that they strived to create insight and motivation to encourage them to participate in their own health care. None of the district nurses in this pilot study were familiar with the term health literacy. Despite this, they described that they understood that their patients had differing abilities in understanding and applying information. This pilot study offers a basis for a full-scale study of district nurses application of health literacy, customized to Swedish health care system.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om lärares uppfattningar av begreppen hälsa och livsstil för att skapa förståelse för hur lärare ser på yrkesrollens hälsouppdrag. Inom studien hölls sju intervjuer med yrkesaktiva grundlärare. Intervjuresultatet visade att lärare relaterar hälsa till att må bra och livsstil till att välja. Begreppen relaterades till varierande fokusaspekter av psykosocial- och fysiskkaraktär. I lärares undervisning berörs begreppen i olika omfattning genom vardagssamtal, ämnesundervisning, hälsofrämjande aktiviteter samt via lärarrollen i elevnära kontexter. Enligt resultatet arbetar lärare kontinuerligt med hälsouppdraget utifrån aspekterna kost, motion och relationer vilka är tre av läroplanens fem hälsopåverkande livsstilsfaktorer. Undervisningen tenderar därmed att skapa en begränsad hälsolitteracitet hos eleverna som är  påverkad av lärares subjektiva förståelse av hälsouppdraget. Studiens resultat kan användas som utgångspunkt i lärares planering av hälsofrämjande undervisning för att skapa en bred hälsolitteracitet samt i skolutvecklingsfrågor som avser att medverka till att minska samhällets påverkbara hälsoklyftor.