No description available.

No description available.

<p>Kranskärlssjukdomar är på grund av deras utbredning en stor utmaning för sjukvården. Klienter med kranskärlssjukdom erbjuds sekundärpreventiva program som planeras och genomförs av sjuksköterskor. Livsstilsförändring är en del i sekundärpreventionen. Syftet med föreliggande arbete är att beskriva mål för klienten och påverkande faktorer i dennes förändringsprocess. Arbetet är en systematisk litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar analyserades. Målen för livsstilsförändringar beskrivs som individuella eller överensstämmande med sjukvårdens rekommendationer. Målen är relaterade till fysisk aktivitet, kosthållning, rökning, stresshantering och medicinering. Påverkande faktorer kan delas in i somatiska, kognitiva och emotionella samt sociala och praktiska faktorer. Föreliggande arbete anses vara relevant för den praktiska verksamheten. Vetenskapliga studier om betydelsen av individuella målbeskrivningar efterlyses. Vikten av kontinuitet i uppföljningen betonas.</p>

Kranskärlssjukdomar är på grund av deras utbredning en stor utmaning för sjukvården. Klienter med kranskärlssjukdom erbjuds sekundärpreventiva program som planeras och genomförs av sjuksköterskor. Livsstilsförändring är en del i sekundärpreventionen. Syftet med föreliggande arbete är att beskriva mål för klienten och påverkande faktorer i dennes förändringsprocess. Arbetet är en systematisk litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar analyserades. Målen för livsstilsförändringar beskrivs som individuella eller överensstämmande med sjukvårdens rekommendationer. Målen är relaterade till fysisk aktivitet, kosthållning, rökning, stresshantering och medicinering. Påverkande faktorer kan delas in i somatiska, kognitiva och emotionella samt sociala och praktiska faktorer. Föreliggande arbete anses vara relevant för den praktiska verksamheten. Vetenskapliga studier om betydelsen av individuella målbeskrivningar efterlyses. Vikten av kontinuitet i uppföljningen betonas.

Vår studie syftar till att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur chefer på företag i en kommun arbetar med att förmedla kunskap om fysisk aktivitet. Studien syftar även till att undersöka hur chefers engagemang och lärande om fysisk aktivitet integreras för personal både inom arbets- och privatliv. Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom intervjuer på företag i en vald  kommun. Datainsamlingen transkriberades och vi analyserade fram citat som upplevdes relevanta för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Resultatet visade att sju av åtta intervjuade företag hade en form av hälsoinsats för att öka personalens fysiska aktivitet. Intervjupersonerna beskriver att det är svårt att få all personal att skapa interaktion för ökad fysisk aktivitet, men att företagen försöker att få med all personal till att vara fysiskt aktiva både på arbetstid och i privatlivet. Företagen arbetar med en form av lärande för ökad fysisk aktivitet, men företagen vill gärna öka personalens lärande och förståelse kring fysisk aktivitet. Därför anser företagen att lärandet i framtiden kan utvecklas och tydliggöras för personalen. Slutsatsen av studien är att information om företagens friskvårdsbidrag för personalens ökade fysiska aktivitet, skall förmedlas genom ett socialt samspel mellan personal. Sex av åtta chefer anser sig själva som engagerade till att få personalen till att vara fysiskt aktiv. Lärandet kring hälsosamma levnadsvanor anses som bristfälligt, eftersom företagen inte informerar personalen om kost, näringslära och vikten för att vara fysiskt aktiv. Chefer bör visa större engagemang till att få med all personal att vara fysiskt aktiva, även den personal som inte visar intresse för att vara fysiskt aktiv. Dessa åtgärder krävs för att kunna öka personalens fysiska aktivitet. Vår studie kan bidra till kommuner i Sverige som statistiskt sett visar ett hälsoproblem med stillasittande bland personal. Därmed kan vår studie vara ett bra sätt att börja med för att synliggöra personalens fysiska aktivitet på företag. För att företagens personal ska minska inaktiv livsstil kommer vi att bidra med förslag på insatser som kan minska en stillasittande personal. Förslag till åtgärder är att företagen i kommunen bidrar med en kostnadsinsats för att öka fysisk aktivitet hos invånarna. Genom att ha olika former av aktiviteter som ökar fysisk aktivitet såsom föreläsningar, tävlingar mellan företagen eller med övriga invånare i kommunen.

No description available.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en vanlig dödsorsak bland befolkningen. Förändringar i levnadsvanor kan förhindra utvecklandet av sjukdom och för tidig död. Personer kan av olika orsaker uppleva förändringar av levnadsvanor som svåra och det finns olika faktorer som hindrar eller möjliggör dessa förändringar. Sjuksköterskan behöver kunskap om dessa faktorer i det hälsofrämjande arbetet för att kunna hjälpa patienter på bästa sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hinder och möjligheter till förändringar av levnadsvanor vid hjärt-kärlsjukdom ur patientens perspektiv. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie där kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet som delats in i kategorier. Forskningsartiklarna hämtades ur databaserna Cinahl Complete och PsycInfo, granskades med hjälp av HKR:s granskningsmall. Analys gjordes utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Inre faktorer som motivation och grad av kunskap samt yttre faktorer som relationer och ekonomi påverkar personers förmåga att göra förändringar av levnadsvanor. Diskussion: De tre centrala fynd som identifierades och diskuterades var; att relationen med vårdpersonal har betydelse, kunskap ger möjlighet att förändra levnadsvanor medan brist på kunskap kan vara ett hinder samt att känslor och mental balans har betydelse. Resultatets fynd diskuterades utifrån Banduras teori om social inlärning, närhetsetik och sjuksköterskans roll samt ur ett samhällsperspektiv.

Bakgrund: I sjuksköterskans arbetsområde ingår sjuksköterskans hälsofrämjande och preventiva roll. Sjuksköterskan ska både kunna finna och förhindra risker förenade med ohälsa samt kunna mana till förändringar av ohälsosamma livsstilsbeteenden. Hälsa kan beskrivas som något mer än frånvaro av sjukdom. En förebild kan definieras som en person som föregår med gott exempel och är värd att efterliknas. Eftersom hälsofrämjande arbete beskrivs som en del av sjuksköterskans arbetsfält är det intressant att ta reda på hur sjuksköterskan roll som förebild beskrivs i litteraturen inom denna aspekt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans roll som förebild i det hälsofrämjande arbetet. Metod: Den valda metoden var litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL samt genom manuella sökningar. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet efter att de analyserats. Resultat: En förebild kunde ses som både en idealbild och en förväntan på perfektion. Det kunde också ses som någonting att sträva mot, något som ger motivation och inspiration. Att vara en hälsofrämjande förebild kunde upplevas både som någonting till sjuksköterskans fördel och nackdel. Dels kunde det vara svårare för sjuksköterskor att ge råd angående hälsovanor de själva inte följde, men det kunde även upplevas som en erfarenhet och kunskap. Slutsats: Resultatet till föreliggande studie tyder på att sjuksköterskor ser sig själva som hälsofrämjande förebilder men att de inte lever upp till en idealbild utan också har ohälsosamma levnadsvanor. Sjuksköterskors egna erfarenheter kan ses som ett sätt att förmedla kunskap men det kan också i vissa fall framstå som svårare för en sjuksköterska att ge råd angående hälsa om sjuksköterskan själv uppenbarligen inte följer dem. Nyckelord: sjuksköterska, omvårdnad, förebild, hälsofrämjande arbete, hälsobeteende

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor kan vara en riskfaktor till att drabbas av sjukdom som kan leda till för tidig död. Hälsofrämjande arbete är en del av sjukdomspreventionen och ingår i distriktssköterskans ansvarsområde. Motiverande samtal (MI) är en metod med personcentrerad teknik. Syfte: Att beskriva motiverande samtal som hälsofrämjande metod för patienter i behov av förändrade levnadsvanor.Metod: Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie med systematisk sökning i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Resultat: Analysen av de 11 inkluderade studierna resulterade i två huvudkategorier med tre respektive två underkategorier. Den första huvudkategorin är Det motiverande samtalets sammanhang och effekter med underkategorier Förändrade levnadsvanor, Påverkan på blodsocker och blodtryck och Stärker självförmåga. Den andra huvudkategorin är Barriärer och möjligheter för motiverande samtal som hälsofrämjande metod med underkategorier Upplevda hinder och Förutsättningar för givande motiverande samtal.Slutsats: Motiverande samtal som hälsofrämjande metod för patienter i behov av förändrade levnadsvanor kunde ha god effekt på flera levnadsvanor. Framför allt god effekt hade MI på fysisk aktivitet, där aktivitetsnivån förbättrades nämnvärt hos de flesta som fick MI. MI kombinerades ibland med andra behandlingsmetoder eller teorier. Det fanns skillnader i hur interventionerna såg ut så som hur många behandlingstillfällen som gavs samt om MI genomfördes i grupp eller individuellt.

Sociala medier har blivit en stor del av många människors liv, vilket innebär att vi dagligen exponeras för en mängd olika information och budskap. En stor del av denna information innehåller bilder med normativa utseendeideal. Idag dominerar ett atletiskt utseendeideal, vilket delvis beror på den globala sociala medierörelsen fitspiration. Begreppet fitspiration innebär träningsrelaterade webbplatser, profiler, samt olika typer av text- och bildmaterial som karaktäriseras av vältränade kroppar, med låg andel kroppsfett och väldefinierade muskler. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie var teorin om social jämförelse som innebär att det ingår i människans natur att vilja skapa en social identitet genom jämförelse med andra. Forskning om hur mäns kroppsuppfattning och träningsbeteende påverkas av sociala medier och fitspiration är begränsad. Studiens syfte var därför att undersöka hur påverkan av fitspiration på sociala medier relaterar till den egna kroppsuppfattningen och träningsbeteendet, bland fysiskt aktiva män mellan 18-65 år. Denna studie använde ett kvantitativt angreppssätt med en tvärsnittsdesign. För att samla in data genomfördes en digital enkät med hjälp av mätinstrumenten BAS-2 och EAI-skalan. Totalt ingick 56 respondenter i studien. Med hjälp av SPSS analyserades data genom Fishers exakta test och enkel linjär regression. Resultatet visade inga skillnader i kroppsuppfattning, eller i risken för ett ohälsosamt träningsbeteende hos respondenter som följer respektive inte följer fitspiration-innehåll på sociala medier. Det fanns inte heller något samband mellan exponering för fitspiration på sociala medier och kroppsuppfattning. Däremot fann studien ett samband mellan graden av exponering av fitspirations-innehåll på sociala medier och risk för ohälsosamt träningsbeteende. Studiens slutsats är att mäns kroppsuppfattning varken är kopplad till mängden exponering för fitspiration-innehåll, eller att aktivt följa respektive inte följa fitspiration-innehåll på sociala medier. Däremot tyder studien på att män som i högre grad exponeras för fitspiration löper en ökad risk att utveckla ett ohälsosamt träningsbeteende.