Sociala medier har blivit en stor del av många människors liv, vilket innebär att vi dagligen exponeras för en mängd olika information och budskap. En stor del av denna information innehåller bilder med normativa utseendeideal. Idag dominerar ett atletiskt utseendeideal, vilket delvis beror på den globala sociala medierörelsen fitspiration. Begreppet fitspiration innebär träningsrelaterade webbplatser, profiler, samt olika typer av text- och bildmaterial som karaktäriseras av vältränade kroppar, med låg andel kroppsfett och väldefinierade muskler. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie var teorin om social jämförelse som innebär att det ingår i människans natur att vilja skapa en social identitet genom jämförelse med andra. Forskning om hur mäns kroppsuppfattning och träningsbeteende påverkas av sociala medier och fitspiration är begränsad. Studiens syfte var därför att undersöka hur påverkan av fitspiration på sociala medier relaterar till den egna kroppsuppfattningen och träningsbeteendet, bland fysiskt aktiva män mellan 18-65 år. Denna studie använde ett kvantitativt angreppssätt med en tvärsnittsdesign. För att samla in data genomfördes en digital enkät med hjälp av mätinstrumenten BAS-2 och EAI-skalan. Totalt ingick 56 respondenter i studien. Med hjälp av SPSS analyserades data genom Fishers exakta test och enkel linjär regression. Resultatet visade inga skillnader i kroppsuppfattning, eller i risken för ett ohälsosamt träningsbeteende hos respondenter som följer respektive inte följer fitspiration-innehåll på sociala medier. Det fanns inte heller något samband mellan exponering för fitspiration på sociala medier och kroppsuppfattning. Däremot fann studien ett samband mellan graden av exponering av fitspirations-innehåll på sociala medier och risk för ohälsosamt träningsbeteende. Studiens slutsats är att mäns kroppsuppfattning varken är kopplad till mängden exponering för fitspiration-innehåll, eller att aktivt följa respektive inte följa fitspiration-innehåll på sociala medier. Däremot tyder studien på att män som i högre grad exponeras för fitspiration löper en ökad risk att utveckla ett ohälsosamt träningsbeteende.

Bakgrund: Kroppsmedvetandeträning är ett fysioterapeutiskt tillvägagångssätt med syfte att öka patientens medvetenhet om den egna kroppen genom att normalisera kroppshållning, balans, andning och muskelspänning. Ångest är mycket vanligt förekommande hos patienter både inom primärvård och inom somatisk sjukhusvård samt hos patienter med långvarig smärta, och tar sig i uttryck i kroppen bland annat genom att kroppshållning, muskulär spänningsbalans och andning påverkas. Syfte: Att kartlägga om kroppsmedvetandeträning har en effekt på ångest. Metod: För att besvara syftet har en systematisk litteraturstudie genomförts. Sökningar gjordes i de medicinska databaserna Pub Med, Cinahl, PsycInfo samt Science Direct Journals. Resultat: Totalt granskades 13 studier. 12 av dessa visade att kroppsmedvetandeträning har en positiv effekt på ångest, varav nio stycken visade på signifikant effekt. En studie visade på ökning av ångest, dock ej signifikant. Av de nio studier som visade på signifikant positiv effekt på ångest studerade fem av dem kroppsmedvetandeträning som tilläggsbehandling och fyra studerade kroppsmedvetandeträning som enda behandling. Konklusion: Kroppsmedvetandeträning har en signifikant positiv effekt på ångest, både som enda behandling och som tilläggsbehandling.