Detta arbete handlar om att undersöka hur meditation och mindfulness påverkar sången musikaliskt och tekniskt, både generellt, samt vid instuderingen och framförandet av sångcykeln "Songs of Travel". Syftet är att besvara hur meditation och mindfulness påverkar de musiikaliska och tekniska verktyg som brukar användas i sång. Övningar i boken The Power of Now samt en meditationsapplikation till telefonen som heter Headspace har använts som grundstomme, med eget experimenterande som komplement. Arbetet har resulterat i en större distans till verktygen, och samtidigt ett avspänt fokus i musicerandet och övningen. Detta har gjort det möjligt att komma närmare det verktygen syftar till genom att låta saker ske, snarare än att själv försöka styra dem för mycket. Utöver detta har arbetet även resulterat i en större trygghet, både generellt och i musicerandet, samt en större avspändhet i kroppen och det musikaliska uttrycket. Detta har även lett till en mer frigjord klang. / <p>Repertoar: Fear No More the Heat o' the Sun - Gerald Finzi Songs of Travel - Ralph Vaughan Williams Du bist wie eine Blume - Robert Schumann Medverkande:David Edström, sångJohannes Bolmvall, piano</p>

Att leva med långvarig smärta i rygg och nacke under en längre tid innebär en fysisk och psykisk påfrestning. Funktionsnedsättning, sjukskrivning, dagar med inställda aktiviteter och depression är endast några av smärtans följder. Det kan vara svårt att hitta en effektiv behandling, och i majoriteten av fallen har de drabbade människorna redan provat de flesta metoderna. Yoga är en behandlingsmetod som inte har fått en lika stor utbredning inom vården som exempelvis fysioterapi. Trots detta har yogan både fysiska och psykiska positiva effekter.

Innan genomförandet av detta arbete hade jag svårt att kontrollera långsamma gester när jag dirigerade. Mina gester liknade mina lärares och jag hade inte verktygen för att komma på egna. Syftet med detta arbete var att utveckla min kroppsmedvetenhet och gestik genom träning av Tai Chi och imitation av tre dirigenter. Tai Chi-träningen bestod av fem privatlektioner med instruktör och egen träning utöver det. För imitationerna letade jag upp klipp på Youtube där dirigenten är synlig, övade in dirigentens gestik och filmade mig själv ur liknande kameravinkel. Efter att jag spelat in mina imitationer gjordes en analys där jag jämförde likheter och skillnader mellan mig och dirigenterna. Dirigenterna som jag imiterade är Osmo Vänskä, JoAnn Falletta och Eiji Oue. Några rörelser från Tai Chi-träningen och gester från imitationerna använde jag sedan i det konstnärliga arbetet med två orkesterprojekt. I det första projektet leder jag Norrbotten NEO och medvetet tagit in rörelser och gestik från Tai Chi-träningen och imitationerna. Det andra projektet består av två delar. Första delen består av en förberedelse då jag dirigerar Mårten Landström på piano. Andra delen består av att jag leder Norrlandsoperans symfoniorkester. I andra projektet gjorde jag ett val att inte medvetet lägga in rörelser och gestik utan gick mer på intuition. Arbetet har lett till att min kroppsmedvetenhet och gestik har utvecklats positivt. Min vänsterhand är mer självständig och gestiken är mer varierande än innan arbetet. Att imitera andra dirigenter visade sig vara en bra metod för att utveckla gestiken.

Syfte; Syftet med studien var att beskriva och analysera den meningsskapande processen i ett behandlingsförlopp där symboldrama använts i kombination med kroppsmedvetande träning (KMT) och medicinsk qi gong i den sjukgymnastiska behandlingen med en patient som utvecklat posttraumatiskt stress syndrom. Metod; Utifrån syftet valdes en enkel fallstudie med narrativ ansats. Den fenomenologiska utgångspunkten är individens egna subjektiva perspektiv som innebär att med en medveten ansträngning lyssna till de levda erfarenheterna och försöka förstå vad upplevelserna berättar om. I studien ingår en kvinnlig vuxen patient som har deltagit i behanlding hos sjukgymnast och tillika författare till den här studien. Resultat; I det sjukgymanstiska behandlingsarbetet framkom det, via kroppsrörelser och kroppsminnet, minnesbilder från den traumatiska hotsituation som patienten varit med om men som inte varit möjliga att ta fram på en medveten nivå. När de kroppsliga symtomen kunde sättas in i ett meningssammanhang och kropp, tanakr, känslor och mening kunde integreras, kom en meningsskapande process igång vilket bidrog till en förändrad symtombild. Konklusion; I denna studie har fokus varit på den levda kroppen utifrån ett fenomenologiskt perspektiv där det var själva upplevelsen av kroppen som var central i meningsskapandet. Kroppsmedvetanadeträning i kombination med symboldrama kan bidra till en fruktbar meningsskapande process vid behandling av PTSD. Resultatet pekar mot att när symtomen kunde förstås som meningsbärande, att de hade något att förmedla, förändrades också symtombilden.

Syftet med studien var att undersöka danslärares uppfattningar om dansundervisning och lärande i dans. Undersökningen är kvalitativ med datorstödd intervju som vald metod. Studien baseras utifrån sociokulturell teori med betoning på lärande. Data analyserades med utgångspunkt i tematisk analys och hermeneutisk tolkningsmetod. I studien framkom att interaktion och samspel mellan lärare och elev är den framträdande faktorn för kognitivt lärande och kunskapsutveckling. Vidare framkom att dansläraren ska vara tydlig i sin undervisning, uppmärksamma alla elever, ge individuell feedback under lektionstid för att eleverna ska tillgodogöra sig kunskap för att utvecklas på en nyanserad nivå. Läraren ska även planera och anpassa sin undervisning utifrån de elever läraren möter för att tillgodose deras kunskapsnivå. Det framkom även att med danslärarens genuina förmedlande av lust och glädje främjas elevers lärande. Detta har visat sig inspirera och göra elever nyfikna, vilket har medfört nya förutsättningar för att kunna motivera elever att själva vilja utforska dans och utveckla självförtroende att uttrycka sig med sin kropp.

<p><p>The aim of this thesis is to investigate the critique Richard Shusterman is raising towards Maurice Merleau-Pontys view on consciousness of bodily sensations and habit. Richard Shusterman critique towards Merleau-Ponty is found to have no other basis than Shusterman own subjective view on what the task of philosophy is.</p></p>

Aim: The aim of this study was to highlighting the experiences of individuals of non-pharmacological treatment for chronic pain. Method: The study was designed as a literature review with aim to review and compile the articles results. This study has been based on a systematic literature search of supplementing out of an unsystematic search were 11 articles were found. Results: The participants in the studies had experienced a good effect out of non-pharmacological treatments for their pain and a improved quality of life. Based on participants´ experiences of treatment two categories occurred: body awareness and relaxation. Body awareness arose through treatments like yoga, mindfulness meditation and CBT. Relaxation occurred through treatments, like music, heat, massage and meditation. Conclusion: This study highlights how non-pharmacological treatments is experienced by individuals with chronic pain and two key areas have been identified. This study thereby contributes with important knowledge for nurses in their nursing with individuals suffering from chronic pain.

The aim of this thesis is to investigate the critique Richard Shusterman is raising towards Maurice Merleau-Pontys view on consciousness of bodily sensations and habit. Richard Shusterman critique towards Merleau-Ponty is found to have no other basis than Shusterman own subjective view on what the task of philosophy is.

No description available.

Syftet med föreliggande självstudie är att undersöka vad utövandet av kundaliniyoga har för effekt på mitt allmänna mående och på min röst och sång. Detta undersöks med grund i ett fenomenologiskt perspektiv där mina egna upplevelser analyseras.  Dokumentationsformerna loggbok och ljudinspelning används för att återge en detaljrik beskrivning av mina erfarenheter före, under och efter yogautövande i samband med sångövning. Resultatet visar att jag upplever ökad kroppsmedvetenhet, ett klarare och mer fokuserat sinne och en högre grad av avslappning efter att ha utfört yoga. Dessutom verkar den ökade kroppsmedvetenheten påverka min röst och sång i och med att jag fördjupar min vetskap kring och kan känna vad som sker sångtekniskt när jag sjunger. Resultatdiskussionen kopplar ihop mina egna erfarenheter med tidigare forskning och bakgrundslitteratur och leder fram till upplevda kopplingar mellan flera faktorer relaterat till yogapraktiserande och sångutövande. Vidare konstateras hur kropp, sinne, andning, röst och sång upplevs relatera till varandra och hur yogapraktiserande kan ha en framförallt sekundär effekt på sångrösten. / The purpose of this self-study is to study what the effects of practicing Kundalini yoga can be on my overall well-being and regarding my voice and singing practice. This investigates from a phenomenological perspective, where my own experiences are analyzed. The method for documentation is logbook and voice recordings to present detailed descriptions of my own experiences before, during and after practicing yoga associated to vocal practice. The result shows that I am experiencing increased body awareness, a clearer and more focused mind and increased relaxation after I have been practicing yoga. According to the increased level of body awareness this seem to affect my voice and vocals through immersed knowledge and senses of what is happening during singing from a perspective of vocal technique. The discussion of the result relates my own experiences to previous research and background literature and contributes to a connection of several factors regarding practicing yoga and vocal practice. Further ascertained conclusions shows how body, mind, breath, voice and vocals perceive to relate, and how practicing yoga especially may have a secondary effect of the vocal aspect.