Historiskt har mycket fokus lagt på tekniska åtgärder för att hålla information säkert. Idag finns mycket forskning som tyder på att det är människan som är den svagaste länken i säkerhetskedjan och anställdas säkerhetsmedvetenhet därför är av stor vikt för att hålla organisationers information säker. Studien undersöker frågeställningen: ”Hur arbetar säkerhetsföretag med att höja sina medarbetares säkerhetsmedvetenhet?” En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer som grund för datainsamling. Sammanlagt har tre företag och fem respondenter intervjuats som tillsammans med litteraturen har bidragit med den data som använts för att besvara frågeställningen. Resultaten visar att företagen som deltagit i studien har gjort mycket som går i linje med det som litteraturen påpekat som viktigt, samtidigt som vissa saker inte är riktigt lika vanligt förekommande. Resultaten visar även att företagen jobbar med vissa tekniker som inte nämns omfattande i litteraturen. Detta innebär att det även finns en viss skillnad mellan det som litteraturen antytt som viktigt och hur företagen faktiskt i praktiken har jobbat med medvetenheten.

Denna rapport syftar till att besvara tre frågeställningar; går det att mäta säkerhetsmedvetenhet, vilka variabler påverkar säkerhetsmedvetenheten samt är skillnaderna i variablerna signifikanta. Undersökningen har genomförts i en region och av yrkeskategorin brevbärare, inom företaget Posten Meddelande AB. För att besvara de tre frågeställningarna har en omfattande enkätundersökning genomförts på tio arbetsplatser, där ett dataunderlag på 164 svar inhämtats.  Underlaget har indexerats till ett index som är avsett att beskriva hur god säkerhetsmedvetenhet de svarande har. Säkerhetsmedvetenhetsindexet har sedan analyserats med olika sambandsanalyser för att se om de oberoende variablerna påverkar resultatet. Totalt har sju oberoende variabler analyserats, och av dessa har fem påverkat resultatet.  Till sist har dessa fem testats med medelvärdes- och variansanalyser för att se om skillnaderna i grupperna är signifikanta. Resultatet av det visar att skillnaderna är signifikanta och i princip alla med mer hög tillförlitlighet. Slutsatsen av dessa analyser är att äldre personer som jobbat länge inom Posten Meddelande och genomgått en säkerhetsutbildning har statistiskt säkerställt bättre säkerhetsmedvetenhet. Då ålder och erfarenhet är omöjligt att erhålla på kort sikt, anser författaren att den viktigaste framgångsfaktorn för att uppnå god säkerhetsmedvetenhet är att alla inom företaget bör genomgå en säkerhetsutbildning.

Denna studie ämnar utforska gymnasieelevers medvetenhet om kemisäkerhet genom att analysera deras förståelse och efterlevnad av ordningsregler för laboratoriearbete. Trots elevernas årliga bekräftelse av förståelse genom skriftlig försäkran, har observerade överträdelser väckt frågor kring elevernas verkliga medvetenhet och följsamhet. Studien bygger på socialkonstruktivismen och säkerhetskulturteori för att undersöka elevers varierande tolkningar av information och deras medvetenhet om kemisäkerhet. En enkätundersökning användes för att analysera elevers individuella förhållningssätt kvantitativt och kvalitativt. Enkäten innehöll både flervalsfrågor och öppna frågor, vilket gav en möjlighet att analysera data både kvantitativt och kvalitativt. Två elevgrupper med olika kunskapsnivåer inom kemi studerades, där den äldre gruppen visade större medvetenhet om vikten av att följa säkerhetsföreskrifter under laborativt arbete. Bristen på önskan om ytterligare kunskap om labbsäkerhet, trots elevernas självuppskattade förståelse, indikerar behovet av kontinuerlig säkerhetsutbildning för elever. Resultaten betonar därmed betydelsen av att integrera säkerhetsundervisning i den ordinarie utbildningen för att säkerställa en effektiv medvetenhet och efterlevnad av säkerhetsföreskrifter.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur medvetna gymnasieelever är om it-säkerhetshot och risker på Internet. Detta har gjorts genom att först undersöka aktuella hot genom att studera trendrapporter från ledande it-säkerhetsföretag. Denna information har sedan använts i en enkät för att ta reda på kunskapen och medvetenhetsnivån om dessa it-säkerhetshot bland gymnasieelever i Uppsala. Studien visar att det finns ett behov av utökad kunskap inom området. I resultatet kunde särskilda brister ses i de sociala aspekterna av it-säkerhet. Undersökningens resultat kan användas som stöd vid framtagandet av utbildning inom risker och hot på Internet.

No description available.

Arbetet undersöker och kartlägger säkerhetsmedvetenhet gällande IT-användning samt säkerhetsnivån hos hemanvändare. Undersökningen grundas i påståendet att en legitim användare ofta utgör en säkerhetsrisk för systemet genom brist på kunskap. Anledningen till att fokus läggs på hemanvändaren är syftet att få fram data kring användarens säkerhetsmedvetenhet i en miljö där denne inte blir påverkad av utomstående faktorer såsom säkerhetsregler som ofta förekommer på arbetsplatser. Datainsamlingen sker genom enkätundersökning samt experiment. Arbetet använder sig också av av en litteraturstudie som syftar till att tillhandahålla bakgrund, fördjupa kunskapen inom ämnet samt sätta arbetet i ett större sammanhang. Studien pekar också på ett samband och en påverkan som informationssäkerheten hemma kan ha på informationssäkerheten på en arbetsplats. Resultaten visar på en säkerhetsnivå som är i olika grader bristande beroende på område. I många fall visar det även att denna brist härstammar från låg säkerhetsmedvetenhet.

En vanlig risk för organisationer är att användare inte har tillräcklig kunskap omdatasäkerhet vilket kan medföra att känslig information når obehöriga via internet.Administratörer i organisationer har fått ökade problem på grund av att användarna ärden svagaste länken i systemet. En vanlig orsak till detta är att användare i allt störreutsträckning utsätts för nätfiske-attacker. Arbetets syfte är att är att undersöka möjligheten att utforma ett test som undersökerkopplingar mellan personlighetstyper enligt Myers-Briggs Type Indicators ochanvändares förmåga att identifiera nätfiske-attacker. Testet som tagits fram består avtre delar. Första delen är ett MBTI-test, andra delen syftar till att se användarnaskunskap om nätfiske-attacker och tredje delen visar användarnas attityd till nätfiskeoche-postsäkerhet. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan personlighetstyper vilket är enindikation på att metoden och testet kan användas för att se en koppling mellanpersonlighetstyper och förmåga att identifiera nätfiske-attacker. Skillnaderna kundeses i användarnas kunskap och attityd till nätfiske.

Årligen drunknar i Sverige ett trettiotal människor genom fritidsbåtolyckor. I snitt är 80% av drunkningsoffren män mellan 50 och 90 år, och hela 90 % saknar flytväst när de hittas. Syftet med studien var att undersöka varför män i denna åldersgrupp så ofta väljer att inte bära flytväst när de åker ut på sjön, och vad som eventuellt skulle kunna få dem att börja bära en. Två metoder användes: djupintervjuer med manliga besökare på båtmässorna i Göteborg och Stockholm, samt en elektronisk enkät som besvarades av män som är medlemmar i en webbpanel. Resultatet visar att de män som deltog i studien i hög grad känner sig erfarna och säkra på sjön och därmed inte anser att de behöver flytväst, men även faktorer såsom gammal vana och självsäkerhet gällande sin egen förmåga att klara sig om de skulle hamna i vattnet spelar in för deras (mot)vilja att använda flytväst. Ytterligare en viktig faktor var hur männen upplever de flytvästar de känner till, där det dessutom visade sig att deras kännedom om mer moderna och bekvämare flytvästar i flera fall var begränsad. Med resultaten som underlag föreslår jag flera åtgärder som skulle kunna få män att börja använda flytväst, såsom en mer tillgänglig e-handel för flytvästar, fler återförsäljare runtom i landet utanför storstadsregionerna, tydligare samhällsinformation om den egna förmågan att klara sig i vattnet vid hög ålder samt mer information om vad som händer rent juridiskt och ekonomiskt med delade tillgångar när man försvinner på sjön.

Syftet med denna studie är att utforska användares uppfattningar och åsikter kring säkerhetsmedvetenhet av IoT-artefakter. För att möjliggöra studien har förarbetet varit en viktig del. Förarbetet har skett genom att djupdyka inom ämnet IoT och säkerhet i olika vetenskapliga databaser. Utförandet av studien har skett genom en kvalitativ studie med en beskrivande och abduktiv ansats följt av en blandning datainsamlingsmetoder. Datainsamlingsmetoderna bestod av primärdata i form av en enkät och sekundärdata där faktorer har identifierats utifrån hemsidor och rapporter från företag och myndigheter. Materialet har identifierats utifrån sökningar via sökmotorn Google. Faktorerna som utvecklats från sekundärdata analyserades emot den teori kring IoT och säkerhet inom hem som tagits fram av tidigare forskning för att se likheter och skillnader kring säkerhetsmedvetenhetsfaktorerna. Vidare jämförs sekundärdata till de uppfattningar som primärdata samlat in för identifiera det viktigaste åtgärderna som användare kan vidta för att förbättra säkerheten. Dessa åtgärder sammanfattas i en tabell med riktlinjer. Studien har identifierat faktorer som möjliggör säkerhetsmedvetenhet och utifrån det har riktlinjer utvecklats för att öka medvetandet för säker användning av IoT enheter. Genom de riktlinjerna som tagits fram kan utvecklare se utifrån användarens perspektiv på säkerheten och de risker som finns. Följer användare de riktlinjer som tagits fram, till exempel att säkra sitt Wi-Fi nätverk, kan säkerheten förbättras och riskerna minskas vid användandet av IoT. / This study aims to explore user’s perceptions and opinions about security awareness of IoT artifacts. The study was carried out in a Facebook group for members that are interested in smart homes. To enable the study, a literature oversight was carried out with the focus on IoT and security, and using various scientific databases. The study was a qualitative study with a description and abductive approach followed by using different data collection methods. The data collection consisted of primary data in the form of a survey and secondary data consisting of reports and homepages from companies, authority and other organisations. This material was identified using the search engine Google. The factors identified from the secondary data collection were analyzed against the theory developed around IoT and security in homes from previous research to see similarities and differences. Furthermore, the factors about security awareness identified in the secondary data have been used to develop guidelines for increased security awareness for smart home users. The guidelines that have been developed can give developers insights about the security and its risks from the user’s perspective.

Sjöfarten utgör cirka 90 procent av världshandelstransporten och är det effektivaste sättet att transportera stora mängder av gods. Det gäller även i Sverige. Passagerartrafiken är en stor sektor inom sjöfarten och det är den delen av sjöfarten som det här arbetet förhåller sig till. Sjöfart är ett säkert sätt att resa på och förbättringar sker årligen för att öka säkerheten ombord men trots det sker olyckor. Tidigare forskning visar att en stor del av passagerarna inte tar del av den säkerhetsinformation som ges till dem. Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns andra sätt att informera passagerarna på än det konventionella informationsutbudet som finns idag. För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer hållits ombord på en passagerarfärja i östersjön. De frågor som ställdes var om interagerande quiz, flygplansinspirerad genomgång och bildskärmar runt om i terminalen och fartyget skulle göra att fler tar del av säkerhetsinformationen. Resultatet visar att det finns sätt som skulle få fler att ta del av säkerhetsinformationen. Resultatet visar också att flera av passagerarna hade svårt att uppfatta informationen som gavs ut via högtalarsystemet ombord.