Sjöfarten utgör cirka 90 procent av världshandelstransporten och är det effektivaste sättet att transportera stora mängder av gods. Det gäller även i Sverige. Passagerartrafiken är en stor sektor inom sjöfarten och det är den delen av sjöfarten som det här arbetet förhåller sig till. Sjöfart är ett säkert sätt att resa på och förbättringar sker årligen för att öka säkerheten ombord men trots det sker olyckor. Tidigare forskning visar att en stor del av passagerarna inte tar del av den säkerhetsinformation som ges till dem. Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns andra sätt att informera passagerarna på än det konventionella informationsutbudet som finns idag. För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer hållits ombord på en passagerarfärja i östersjön. De frågor som ställdes var om interagerande quiz, flygplansinspirerad genomgång och bildskärmar runt om i terminalen och fartyget skulle göra att fler tar del av säkerhetsinformationen. Resultatet visar att det finns sätt som skulle få fler att ta del av säkerhetsinformationen. Resultatet visar också att flera av passagerarna hade svårt att uppfatta informationen som gavs ut via högtalarsystemet ombord.

<p>Passagerarna behöver mera tid än säkerhetsinformation eftersom passagerarna har så bråttom att komma ombord, boka bord och handla tax-free. Därmed missar passagerarna viktig säkerhetsinformation som alltid ges vid avgång via fartygets högtalarsystem. Det finns klar och tydlig säkerhetsinformation ombord. Det viktiga är sättet att ge information än att ge mera information. Idag informeras passagerarna via videoskärmar, utrymningskartor på hyttdörrar, via högtalarsystemet ombord, säkerhetsbroschyrer i hytter och information, välutbildad besättning och det är väl skyltat ombord. Att överinformera om riskerna ombord kan skapa en oro bland passagerarna. Passagerarna är oftast ute på nöjeskryssningar och vill inte bli påminda om tidigare fartygskatastrofer eller om risker.</p><p>Det är upp till varje passagerare att söka säkerhetsinformation och hur passagerarna tar till sig säkerhetsinformationen beror till viss del på deras attityd och intresse att ta till sig säkerhetsinformationen. Det finns säkerhetsinformation att tillgå ombord och detta ger passageraren ett väsentligt bättre utgångsläge att klara sig om det bli aktuellt att utrymma fartyget.</p><p>Det är svårt att få information om säkerheten innan avgång, eftersom passageraren hänvisas till rederiernas hemsida. Rederierna skyltar inte med säkerhetsinformation på startsidan, utan passageraren måste själv leta sig vidare till denna information.</p><p>Rederierna har en god säkerhetskultur och med detta menas, safety first och ständig förbättring.</p><p> </p>

Passagerarna behöver mera tid än säkerhetsinformation eftersom passagerarna har så bråttom att komma ombord, boka bord och handla tax-free. Därmed missar passagerarna viktig säkerhetsinformation som alltid ges vid avgång via fartygets högtalarsystem. Det finns klar och tydlig säkerhetsinformation ombord. Det viktiga är sättet att ge information än att ge mera information. Idag informeras passagerarna via videoskärmar, utrymningskartor på hyttdörrar, via högtalarsystemet ombord, säkerhetsbroschyrer i hytter och information, välutbildad besättning och det är väl skyltat ombord. Att överinformera om riskerna ombord kan skapa en oro bland passagerarna. Passagerarna är oftast ute på nöjeskryssningar och vill inte bli påminda om tidigare fartygskatastrofer eller om risker. Det är upp till varje passagerare att söka säkerhetsinformation och hur passagerarna tar till sig säkerhetsinformationen beror till viss del på deras attityd och intresse att ta till sig säkerhetsinformationen. Det finns säkerhetsinformation att tillgå ombord och detta ger passageraren ett väsentligt bättre utgångsläge att klara sig om det bli aktuellt att utrymma fartyget. Det är svårt att få information om säkerheten innan avgång, eftersom passageraren hänvisas till rederiernas hemsida. Rederierna skyltar inte med säkerhetsinformation på startsidan, utan passageraren måste själv leta sig vidare till denna information. Rederierna har en god säkerhetskultur och med detta menas, safety first och ständig förbättring.

Det finns vissa risker förenat med att vara resenär ombord på en färja. Att resa med ett passagerarfartyg har mer och mer utvecklats till en fritidsaktivitet där själva resandet ofta är av underordnad betydelse. Tidigare forskning visar att cirka 13 procent av passagerarna inte tar till sig den allra viktigaste säkerhetsinformationen. Attityden bland passagerare verkar vara en något likgiltig inställning till säkerhetsinformation, trots tidigare olyckor. Syftet är att studera passagerarnas attityder till säkerhetsinformation ombord på en nattfärja som trafikerar Sverige-Finland. Fokus ligger på attityder till de risker man kan utsättas för på grund av att man är i en okänd miljö när man reser med en färja. Föreliggande studie är en uppföljning av magisteruppsatsen ”Operatörernas attityder till säkerhet på finlandsfärjorna” (Magnusson, 2010). Följande frågeställningar valdes för att kunna uppnå uppsatsens syfte: -          Tar passagerare del av den säkerhetsinformation som tillhandahålls av rederiet? -          Anges något skäl till varför man inte tagit del av säkerhetsinformationen? -          Förstår passagerare vad olika symboler och larm betyder?   I denna uppsats användes intervjuer som metod, eftersom intresset är riktat mot passagerarens ståndpunkt och attityder angående säkerhetsinformation ombord på ett passagerarfartyg. Vidare var avsikten att fånga upp vad passageraren upplever som relevant och viktigt. Intervjuer skedde bland svensktalade passagerare ombord på en finlandsfärja. Resultat av studien visar att passagerarna ansåg att säkerhetsinformation är mycket viktigt, men ändå fanns det uppenbara brister i deras inhämtande av den säkerhetsrelaterade information som faktiskt tillhandahölls av rederiet. Flera passagerare läste av olika anledningar inte den information som presenteras. Som skäl till varför de inte hade tagit del av befintlig information angavs att de inte hade hunnit, att det vid tillfället var bra väder, att de litade på besättningen och att fartyget ansågs vara säkert. De allra flesta passagerare i undersökningen var nöjesresenärer och de flesta av dem hade rest med det aktuella fartyget tidigare. Av de 48 intervjuade passagerarna visste de flesta var man kan få tag på säkerhetsinformation ombord, men de hade inte tagit del av den. Passagerarna svarade att det går att få information i hytten, på skyltar, samt att det vid behov går att fråga i fartygets Information. Flera passagerare hade inte hört säkerhetsutropet via fartygets PA-system i samband med avgång och det tycks till största delen ha berott på att de inte hade lyssnat ordentligt och att det var för mycket bakgrundssorl. Flera passagerare visste inte vad de skulle göra vid ett eventuellt utrymningslarm (sju korta och en lång signal) och flertalet av passagerarna visste inte heller vilken samlingsstation de tillhörde och vilket däck den låg på. Tre skyltar förevisades för passagerarna (pil för utrymningsväg, samlingsstation och barnlivbälte) och även om inte alla passagerare visste vad de betydde, så kunde de räkna ut de två första genom slutledningsförmåga, men symbolen för barnlivbälte begreps bara av hälften av de tillfrågade. / There are some risks involved when travelling onboard a ferry. Travelling with passenger ferries has increasingly evolved into a recreational activity and the journey itself is often of secondary importance. Previous research has shown that approximately 13 percent of the passengers do not receive the most important safety information. The attitude among several passengers seems to be a somewhat indifferent approach toward safety, despite previous accidents. The purpose was to study the passengers’ attitudes to safety information onboard a night ferry in traffic between Sweden-Finland. The focus is on attitudes to the risks you may face because of being in an unfamiliar environment when you travel by ferry. This study is a follow up to the D-level master thesis “The operators’ attitudes towards safety on the ferries Sweden-Finland” (Magnusson, 2010). The following questions were selected to achieve the purpose for this thesis: -          Do passengers take part of the safety information provided by the shipping company? -          Is there any reason given why the information was not absorbed? -          Do passengers understand the different symbols and alarms?   In this thesis interviews were used as method. The main interest was focused on the passenger's outlook and attitudes on safety on board a passenger ferry. Furthermore, the intention was to catch the passengers believes in what is relevant and important. The interviews were done with Swedish speaking passengers. The result of the study showed that passengers believed that safety is very important; yet there were obvious deficiencies in their gathering of the safety-related information that actually was provided by the Company. Several passengers did not, for various reasons, read the information presented. As reasons for why they had not taken note of the available information, they said they had not had time, it was good weather during the voyage, they trusted the crew and the ship was considered to be safe. The vast majority of the passengers in the survey were leisure travellers, and most of them had travelled with the ship earlier. Among the 48 interviewed passengers, the majority knew where to find safety information on board, but they did not take it in. The passengers said that it is possible to get information in the cabin, on signs, and if necessary go to the ship’s reception. Several passengers had not heard the safety announcement by the ship's PA system at the departure and it seems it was because they had not listened properly and that there was too much murmur. Many passengers did not know what to do in case of an evacuation alarm (seven short and one prolonged blast) and most of the passengers did not know which assembly station they belonged and which deck it was located on. Three symbols were shown to the passengers (evacuation route arrow, assembly station and children’s life jacket) and although not all the passengers knew what they imply, they could figure out the first two symbols by reasoning, but the symbol of children’s life jacket was understood only by half of the respondents.

Workplace accidents in Sweden have in recent years increased. Companies are at the same time putting a greater emphasis on preventing accidents and inform about safety and risks. Therefore there is a need to know how to visualize this safety information. This study is based on a part of a project proposed by the industrial company AB Wahlquists Verkstäder, in which they want to visualize their safety information for new employees and existing staff, and also for temporary contractors and apprentices. The purpose of this study is to see what is required of the visualization of safety information and what guidelines that should be followed. The focus is divided into two areas. One area concerns the safety information focusing on warning signs and safety symbols. The other area concerns what requirements and guidelines that applies specific to the visualization of safety information in an industrial environment. The study includes literature studies, and a case study focusing on the company AB Wahlquists Verkstäder. Interviews and testing of developed prototypes were conducted with staff at the company. The analysis shows that there are several factors that should be considered when visualizing safety information. It is important that the information is clear. This clarity can be achieved in various ways, for example by the use of bright colors, signal words or lighting. These guidelines also apply for visualization specifically for the industrial environment at AB Wahlquists Verkstäder. However, additional emphasis should be given to delaying habituation. Materials should also be carefully considered. New thinking and fresh ideas is something that is appreciated by the staff and that should be included in the visualization. It is questionable whether additional companies should have been included in the case study to enhance the generalization of the study. It can also be discussed if the interviews and prototype testing should have included a higher number of subjects. It can also be discussed if the testing should have been conducted in the actual work environment, instead of in a secluded office. / Arbetsplatsolyckorna i Sverige har de senaste åren ökat. Samtidigt lägger företag större vikt vid att förebygga olyckor och informera om säkerhet och risker. Därmed finns det ett behov av att veta hur säkerhetsinformationen ska visualiseras. Denna studie bygger på en del av ett uppdrag från industriföretaget AB Wahlquists Verkstäder, där de vill visualisera sina säkerhetsföreskrifter för nyanställd och befintlig personal, men även för tillfälliga entreprenörer och praktikanter. Syftet med denna studie är att se vilka krav som ställs på visualiseringen av säkerhetsinformation och vilka riktlinjer som också bör följas. Fokus ligger på två delar, dels på säkerhetsinformation med inriktning på varningsskyltar och säkerhetssymboler, men också på vad som är specifikt för visualisering av säkerhetsinformation i en industrimiljö. Under arbetet genomfördes litteraturstudier, samt en fallstudie med fokus på företaget AB Wahlquists Verkstäder. I fallstudien genomfördes intervjuer med befintlig personal och testningar av framtagna prototyper. Analysen visar att det finns flera faktorer som bör övervägas då säkerhetsinformation ska visualiseras. Det som är allra viktigtast är att informationen ska vara tydlig. Denna tydlighet kan uppnås på flera olika sätt, bland annat genom användning av starka färger, signalord eller belysning. När det gäller visualisering specifikt för industrimiljön på AB Wahlquists Verkstäder gäller dessa riktlinjer också. Däremot bör extra tyngd läggas vid att bland annat fördröja tillvänjningen, då många i personalen stannar på företaget i många år. Materialval bör också noga tänkas över, då det exempelvis finns oljedimma i verkstadslokalen som kan förstöra pappersark som sitter uppe för länge. Nytänkande och fräscha idéer är något annat som uppskattas av perosnalen och som bör vävas in i visualiseringen. Det kan diskuteras om ytterliga företag borde tagits med i fallstudien för att höja generaliseringen på studien. Det kan också diskuteras om intervjuerna och prototyptestningarna skulle innefattat ett högre antal testpersoner och om testningarna också borde utförts i sin rätta miljö, istället för endast i ett avskiljt kontor.