Det finns vissa risker förenat med att vara resenär ombord på en färja. Att resa med ett passagerarfartyg har mer och mer utvecklats till en fritidsaktivitet där själva resandet ofta är av underordnad betydelse. Tidigare forskning visar att cirka 13 procent av passagerarna inte tar till sig den allra viktigaste säkerhetsinformationen. Attityden bland passagerare verkar vara en något likgiltig inställning till säkerhetsinformation, trots tidigare olyckor. Syftet är att studera passagerarnas attityder till säkerhetsinformation ombord på en nattfärja som trafikerar Sverige-Finland. Fokus ligger på attityder till de risker man kan utsättas för på grund av att man är i en okänd miljö när man reser med en färja. Föreliggande studie är en uppföljning av magisteruppsatsen ”Operatörernas attityder till säkerhet på finlandsfärjorna” (Magnusson, 2010). Följande frågeställningar valdes för att kunna uppnå uppsatsens syfte: -          Tar passagerare del av den säkerhetsinformation som tillhandahålls av rederiet? -          Anges något skäl till varför man inte tagit del av säkerhetsinformationen? -          Förstår passagerare vad olika symboler och larm betyder?   I denna uppsats användes intervjuer som metod, eftersom intresset är riktat mot passagerarens ståndpunkt och attityder angående säkerhetsinformation ombord på ett passagerarfartyg. Vidare var avsikten att fånga upp vad passageraren upplever som relevant och viktigt. Intervjuer skedde bland svensktalade passagerare ombord på en finlandsfärja. Resultat av studien visar att passagerarna ansåg att säkerhetsinformation är mycket viktigt, men ändå fanns det uppenbara brister i deras inhämtande av den säkerhetsrelaterade information som faktiskt tillhandahölls av rederiet. Flera passagerare läste av olika anledningar inte den information som presenteras. Som skäl till varför de inte hade tagit del av befintlig information angavs att de inte hade hunnit, att det vid tillfället var bra väder, att de litade på besättningen och att fartyget ansågs vara säkert. De allra flesta passagerare i undersökningen var nöjesresenärer och de flesta av dem hade rest med det aktuella fartyget tidigare. Av de 48 intervjuade passagerarna visste de flesta var man kan få tag på säkerhetsinformation ombord, men de hade inte tagit del av den. Passagerarna svarade att det går att få information i hytten, på skyltar, samt att det vid behov går att fråga i fartygets Information. Flera passagerare hade inte hört säkerhetsutropet via fartygets PA-system i samband med avgång och det tycks till största delen ha berott på att de inte hade lyssnat ordentligt och att det var för mycket bakgrundssorl. Flera passagerare visste inte vad de skulle göra vid ett eventuellt utrymningslarm (sju korta och en lång signal) och flertalet av passagerarna visste inte heller vilken samlingsstation de tillhörde och vilket däck den låg på. Tre skyltar förevisades för passagerarna (pil för utrymningsväg, samlingsstation och barnlivbälte) och även om inte alla passagerare visste vad de betydde, så kunde de räkna ut de två första genom slutledningsförmåga, men symbolen för barnlivbälte begreps bara av hälften av de tillfrågade. / There are some risks involved when travelling onboard a ferry. Travelling with passenger ferries has increasingly evolved into a recreational activity and the journey itself is often of secondary importance. Previous research has shown that approximately 13 percent of the passengers do not receive the most important safety information. The attitude among several passengers seems to be a somewhat indifferent approach toward safety, despite previous accidents. The purpose was to study the passengers’ attitudes to safety information onboard a night ferry in traffic between Sweden-Finland. The focus is on attitudes to the risks you may face because of being in an unfamiliar environment when you travel by ferry. This study is a follow up to the D-level master thesis “The operators’ attitudes towards safety on the ferries Sweden-Finland” (Magnusson, 2010). The following questions were selected to achieve the purpose for this thesis: -          Do passengers take part of the safety information provided by the shipping company? -          Is there any reason given why the information was not absorbed? -          Do passengers understand the different symbols and alarms?   In this thesis interviews were used as method. The main interest was focused on the passenger's outlook and attitudes on safety on board a passenger ferry. Furthermore, the intention was to catch the passengers believes in what is relevant and important. The interviews were done with Swedish speaking passengers. The result of the study showed that passengers believed that safety is very important; yet there were obvious deficiencies in their gathering of the safety-related information that actually was provided by the Company. Several passengers did not, for various reasons, read the information presented. As reasons for why they had not taken note of the available information, they said they had not had time, it was good weather during the voyage, they trusted the crew and the ship was considered to be safe. The vast majority of the passengers in the survey were leisure travellers, and most of them had travelled with the ship earlier. Among the 48 interviewed passengers, the majority knew where to find safety information on board, but they did not take it in. The passengers said that it is possible to get information in the cabin, on signs, and if necessary go to the ship’s reception. Several passengers had not heard the safety announcement by the ship's PA system at the departure and it seems it was because they had not listened properly and that there was too much murmur. Many passengers did not know what to do in case of an evacuation alarm (seven short and one prolonged blast) and most of the passengers did not know which assembly station they belonged and which deck it was located on. Three symbols were shown to the passengers (evacuation route arrow, assembly station and children’s life jacket) and although not all the passengers knew what they imply, they could figure out the first two symbols by reasoning, but the symbol of children’s life jacket was understood only by half of the respondents.

In light of the emerging consequences of climate change, there is a need for a sustainable transition of the marine sector, including waterborne transport systems, towards implementation of fossil free fuels and technologies. The thesis limits its scope to solely include passenger ferries that are suitable for calm waters and often operates on shorter distances, which are often incorporated in a public transport system and/or archipelago traffic. As there is limited literature available on the subject, this thesis aims to contribute to a wider knowledge of what is required to enable a sustainable transition of a waterborne transport system. Moreover, due to high investment costs and risks associated with low- and zero emission vessels, waterborne transport is often not prioritized when transitioning a public transport system. Thus, the following research questions were answered: Which aspects are vital to enable a sustainable transition of a waterborne transport system? Which actors influence and play a crucial role in the sustainable transition of a waterborne transport system? To answer the research questions, a literature review and an interviewstudy was conducted. The results present seven major aspects, with related sub aspects, and fourteen actors were identified. The results uncover that there is a need for collaborations, clear division of roles along with responsibilities, renewed perception of waterborne transport’s possible adaptations and allocation of funding in order to enable a widespread sustainable transition of a waterborne transport system. Moreover, the thesis presents a matrix that can be used to uncover potential power and knowledge imbalances between the actors within the system. Lastly, the results of the thesis contributes to the field by allowing actors to gain insight of what is vital for a transition from a system perspective. / Med anledning av de rådande och växande konsekvenserna av klimatförändringar existerar det ett behov av en hållbar omställning av den marina sektorn, som inkluderar vattenburna transportsystem, mot implementering av fossilfria bränslen och teknologier. Examensarbetet avgränsar uppsatsens omfattning till att enbart inkludera passagerarfärjor som är lämpliga för lugna vatten och som ofta trafikerar kortare sträckor, samt där de ofta är en del av ett kollektivtrafiksystem och/eller skärgårdstrafik. Eftersom det finns begränsad litteratur tillgänglig kring ämnet, syftar denna masteruppsats till att bidra till en bredare kunskap om vad som krävs för att möjliggöra en hållbar omställning av ett vattenburet transportsystem. Dessutom, på grund av höga investeringskostnader och risker förknippade med låg- och nollutsläppsfartyg, är vattenburna transporter ofta inte prioriterade vid en hållbar omställning av ett kollektivtrafiksystem. Med avseende på detta ämnar uppsatsen att besvara följande frågor: Vilka aspekter är avgörande för att möjliggöra en hållbar omställning av ett vattenburet transportsystem? Vilka aktörer påverkar och besitter en avgörande roll för att nå en hållbar omställning av ett vattenburet transportsystem? För att besvara frågorna genomfördes en litteraturstudie och en intervjustudie. Resultatet presenterar sju aspekter, med tillhörande underkategorier, och fjorton aktörer som har identifierats genom arbetet. Resultatet antyder att det finns behov av samarbeten, tydlig roll- och ansvarsfördelning, förnyad uppfattning av den vattenburna trafikens möjliga anpassningar och tilldelning av bidrag och monetärt stöd för att möjliggöra en hållbar omställning av det vattenburna transportsystemet. Utöver resultatet presenteras även en matris som kan användas för att belysa potentiella obalanser mellan makt och kunskap hos aktörer som verkar inom systemet. Slutligen så bidrar avhandlingens resultat till området genom att låta aktörer få insikt om vad som är avgörande för en omställning ur ett systemperspektiv.