Köttindustrin har en omfattande negativ klimatpåverkan då värdekedjan släpper ut växthusgaser. Andra problem industrin bidrar till är markdegradering, förorening och övergödning. Till följd av detta har industrin börjat granskas och alternativa tillvägagångssätt och produkter framkommit. Forskning visar på att etablerade företag har en viktig roll i hållbar omställning av industrier. Flera etablerade köttföretag har mot bakgrund av köttets klimatpåverkan inkluderat vegetabiliskt protein i sitt sortiment. Därför ämnar arbetet svara på följande frågeställning: På vilka sätt bidrar den svenska köttindustrin till en hållbar omställning där animaliskt protein kompletteras eller byts ut mot vegetabiliskt?  För att besvara frågeställningen har arbetet applicerat en kvalitativ metod, där sex svenska köttföretag intervjuats. För att få en överblick över den insamlade empirin sammanställdes denna efter frågorna:  <li aria-level="1">Vad gör företagen för en omställning till vegetabiliskt protein? <li aria-level="1">När implementerar företagen vegetabiliskt protein? <li aria-level="1">Varför agerar företagen som de gör?   Utifrån empirin insamlad från intervjuerna jämfördes resultaten med tidigare forskning kring hållbar omställning och barriärer inom köttindustrin. Sedan har branschen som helhet placerats i Magnusson och Werners (2023) ramverk för etablerade företag i hållbar omställning. Branschen bedömdes agera defensivt och samarbetande och placerades därför under begreppet Institutionellt konstituerande som beskriver hur företag följer branschens förhållningsregler för att inte tappa sin egen trovärdighet. Samtidigt kan företag agera på flera olika sätt och företagen uppvisade ageranden som kan förklaras av alla de fyra begrepp som ramverket beskriver. Det kan också konstateras att köttföretag inte kan driva en hållbar omställning på egen hand utan att det krävs inblandning av flera aktörer. / The meat industry has a significant negative climate impact as the value chain releases greenhouse gases. Other problems the industry contributes to are land degradation, pollution, and over-fertilization. As a result, the industry is being reviewed, and alternative approaches and products have emerged. Research shows that incumbents play a crucial role in sustainability transitions. Several incumbents in the meat industry have included plant-based protein in their product range, considering the climate impact of meat. Therefore, this work aims to answer the following question: In what ways does the Swedish meat industry contribute to a sustainability transition where animal protein is complemented or replaced with plant-based protein?To answer this question interviews with six Swedish meat companies were conducted. The collected data was organised around the following questions: -        What are the companies doing for a transition to plant-based protein? -        When are the companies implementing plant-based protein? -        Why are the companies acting as they are?  Based on the data collected, the results were compared with previous research on sustainability transitions and barriers within the meat industry. The industry was then placed within Magnusson and Werner's (2023) framework for incumbents in sustainability transitions. The industry was assessed to act defensively and cooperatively and was therefore placed under the concept of Institutional Constituent which describes how companies follow industry norms to maintain their own credibility. At the same time, the companies showed actions that aligned with all four concepts described in the framework. However, involvement from multiple stakeholders is necessary to achieve sustainability transitions.

Traditionellt sett har prissättningen centrerats kring parametrar som efterfrågan, konkurrenter och kostnader. På senare tid har externa parametrar blivit mer aktuellt att ta med i processen för utvecklandet av prissättningsstrategier. En central del är skapandet av långsiktiga relationer genom samverkan. Att bestämma priset enbart av interna parametrar där externa parametrar utelämnas, som exempelvis andra aktörers perspektiv på priset, är problematiskt. Detta kan begränsa företags möjligheter att utveckla prissättningsstrategier. Syftet med denna studie är att studera hur samverkan kan utveckla företags prissättningsstrategier. Vidare ligger det ett fokus på att förklara hur detta kan tillämpas på jordbruksmarknaden. För att genomföra detta använder studien kvalitativ data som primärt består av semistrukturerade intervjuer från ett fallstudieföretag. Fallstudieföretaget arbetar med att utveckla en premiumprodukt av gödningsmedel. Resultatet från intervjuerna visar exempelvis hur dagens värdekedja i jordbruksindustrin är strukturerad och fallstudieföretagets roll i värdekedjan. Studien konstaterar bland annat att en skumningsprissättning kan vara aktuellt för fallstudieföretaget. Ytterligare en slutsats från studien visar att aktörer i jordbruksindustrin kan utveckla prissättningsstrategier genom kvalitetsbaserad kostnadskalkylering samt kontraktsskrivanden med kunder och leverantörer. Studien visar också att samverkan kan förbättra jordbruksföretags prissättningsstrategi genom att bland annat uppnå ett stabilare pris på gödningsmedel, skapa långsiktiga och lönsamma relationer i värdekedjan samt möjliggöra skapandet av ömsesidig vinning. / Traditionally, pricing has been centered around parameters such as demand, competitors and costs. Recently, external parameters have become more relevant in the development of pricing strategies. A main part is the creation of long-term relationships through collaboration. To determine the price solely on internal parameters without the consideration of external parameters such as other actors' perspective on the price is problematic. This can limit companies' ability to develop successful pricing strategies. The purpose of this study is therefore to investigate how collaboration with other actors in a value chain can be integrated in the development of a pricing strategy. There lies a focus on explaining how it can be applied to companies in the agricultural market. The study uses qualitative data that primarily consists of semi-structured interviews from a case study company. The chosen case study company works on developing a premium fertilizer. The results from the interviews show how the value chain in the agricultural industry is structured and what role the case study company plays in it. The study concludes that skimming pricing may be relevant for the case study company. Another conclusion states that actors in the agricultural industry can develop pricing strategies through quality-based costing and signing contracts with its customers and suppliers. Furthermore, collaboration can improve the pricing strategy of agricultural companies by maintaining a stable price on fertilizers, creating long-term and profitable relationships in the value chain and creating of win-win situations.

Due to climate change, a sustainable transition is required in all sectors. Swedish universities are since the year of 2006 obligated by the higher education act to strive for sustainability. Despite this, an investigation shows that 60% of the Swedish universities need development regarding steering and organization for the promotion of sustainability. The purpose of this study is to perform a current situation analysis to fill the prevailing research gap and map possibilities for development within organizational structures for Swedish universities. Mixed method through a quantitative document analysis and a qualitative survey were used to achieve the purpose. The document analysis resulted in 1 of 35 (3%) universities showing sustainable development in their organizational schedule. The response rate of the survey was 71% complete answers. The survey showed that 17 of 26 (65%) universities answered that the principal was mainly responsible for decision making on sustainability issues. The respondents also highlighted other roles and responsibilities for sustainability in their organizations. According to 11 of 25 (44%) respondents the work for sustainable development was distributed throughout the whole organization. The result also showed that there were several opportunities for development. The main four themes were organization, follow-up, resources and goal and steering documents. The study provides a basis which can support and evolve the universities development work regarding sustainable development. Within organizational structures for the promotion of sustainable development there is a need for the transition to accelerate and more research is needed. Keywords: Organization, Organizational structure, Organizational Scheme, University, Sustainable development, Sustainable transition / Till följd av klimatförändringarna behövs en hållbar omställning av samhället inom alla sektorer. Svenska högre lärosäten ska sedan år 2006 enligt högskolelagen sträva efter en hållbar utveckling. Trots detta visar en tidigare utvärdering av svenska högskolor och universitet gällande främjandet av hållbar utveckling att 60% är i behov av utveckling rörande styrning och organisation. Därav är syftet med denna studie att utföra en nulägesanalys för att fylla rådande forskningsgap samt kartlägga utvecklingsmöjligheter inom organisationsstrukturer för svenska högskolor och universitet. För att svara på frågeställningarna om vilken nivå hållbar utveckling är inkluderat i organisationsstrukturen inom svenska högskolor och universitet samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns för att prioritera hållbar utveckling på organisationsnivå inom svenska högskolor och universitet användes en mixad studiedesign. Studiedesignen baserades på en mixad metod genom en kvantitativ dokumentanalys och en kvalitativ enkätstudie. Dokumentanalysen visade att endast 1 av 35 (3%) lärosäten inkluderade hållbar utveckling i sitt organisationsschema. Enkätstudiens svarsfrekvens var 71% fullständiga svar. Enkätstudien belyste att 17 av 26 (65%) lärosäten svarade att rektorn hade det huvudsakliga ansvaret för beslutsfattande kring hållbarhetsfrågor. Lärosätena lyfte även att det fanns flera olika roller och ansvarsområden för hållbar utveckling i resterande delar av verksamheten. Enligt 11 av 25 (44%) respondenter var ansvaret för hållbar utveckling fördelat på hela organisationen. Resultatet visade flera möjligheter till utveckling, de fyra främsta områdena var organisation, uppföljning, resurser, mål och styrdokument. Studien bidrar med underlag som kan stötta och utveckla lärosätenas utvecklingsarbete rörande hållbar utveckling. Inom organisation för hållbar utveckling behöver omställningen accelerera och mer forskning göras. Nyckelord: Hållbar utveckling, Hållbar omställning, Högskolor, Organisationer, Organisationsstrukturer, Organisationsschema, Universitet

The electrification of heavy transport is considered a solution to climate change. Today, electrification is challenged by high investment costs for vehicles and charging, which hampers the conversion. The purpose is to investigate what investment risks occur when creating a stationary charging hub by focusing on three different charging possibilities (private, semi-public, and public) to examine the differences between them. The study is a case study with the study object Stockholm South, which is considered to be a future logistics area. The study is based on literature, documents, and interviews with actors linked to the study object. Moreover, to identify potential investment risks the study conducts a life cycle cost analysis of a stationary charging hub. The conducted interviews identified that several actors are positive to enable a charging hub, but are challenged by high investment costs, uncertainties regarding electricity network capacity, and future prospects linked to the technological development of electric trucks and charging technology. Moreover, the interviews also identified opportunities such as financial support, potential market advantages of being one of the firsts on the market, and contribution to a sustainable transport sector. The results of the cost analysis show that a stationary charging hub for heavy goods transport entails high investments and operating costs, which are affected by future aspects such as electricity prices, electricity networks, technology development, and utilisation rate. In addition, the choice of closed or open charging hub has an impact on the total cost. The analysis of the results indicates that collaboration between the involved actors can facilitate several of the identified challenges and risks. The study contributes to expanding the empirical data on stationary charging infrastructure for heavy freight transport. In addition, the study contributes with a cost analysis for a charging station that can provide inspiration and a basis for future investments. The theoretical contribution mainly concerns how new technologies in ecosystem theory are handled in relation to collaboration and business models. / Elektrifieringen av tunga transporter anses vara en lösning på klimatförändringarna. Elektrifieringen utmanas idag av höga investeringskostnader för fordon och laddning, vilket hämmar omställningen. Syftet med studien är att undersöka vilka investeringsrisker som uppstår vid skapandet av en stationär laddhubb genom att fokusera på tre olika laddningsmöjligheter (privat, semi-publik och publik) för att undersöka skillnaderna mellan dem. Studien är en fallstudie där studieobjektet är Stockholm Syd som anses vara ett framtida logistikområde. Studien baseras på litteratur, dokument och intervjuer med aktörer kopplat till studieobjektet. För att kunna identifiera investeringsriskerna har en livscykelkostnadsanalys gjorts för en stationär laddhubb. De genomförda intervjuerna identifierade att flera aktörer är positiva till att skapa en ladd hubbmen att utmaningarna framförallt ligger i höga investeringskostnader, osäkerheter angående elnätskapacitet och framtidsutsikter kopplat till den teknologiska utvecklingen av ellastbilar och laddningsteknik. Däremot identifieras även möjligheter så som finansiella stöd, potentiella marknadsfördelar med att vara en av de första på marknaden och att bidra till en hållbar utveckling av transportsektorn. Resultatet av kostnadsanalysen visar att en stationär laddhubb för tunga godstransporter medför höga investerings- och operationskostnader som påverkas av framtida aspekter så som elpris, elnät, teknikutveckling samt utnyttjandegrad. Dessutom har val av stängd eller öppen laddstation inverkan på kostnaderna. Analys av resultatet tyder på att samarbete mellan involverade aktörer kan underlätta flera av de identifierade utmaningarna och riskerna. Studien bidrar till en utökad empiri kring stationär laddinfrastruktur för tunga godstransporter. Dessutom bidrar studien med en kostnadsanalys för en laddstation som kan ge inspiration och underlag för framtida investeringar. Det teoretiska bidraget berör främst hur nya tekniker ses på inom ekosystemsteorin i förhållande till samarbete och affärsmodeller.

In light of the emerging consequences of climate change, there is a need for a sustainable transition of the marine sector, including waterborne transport systems, towards implementation of fossil free fuels and technologies. The thesis limits its scope to solely include passenger ferries that are suitable for calm waters and often operates on shorter distances, which are often incorporated in a public transport system and/or archipelago traffic. As there is limited literature available on the subject, this thesis aims to contribute to a wider knowledge of what is required to enable a sustainable transition of a waterborne transport system. Moreover, due to high investment costs and risks associated with low- and zero emission vessels, waterborne transport is often not prioritized when transitioning a public transport system. Thus, the following research questions were answered: Which aspects are vital to enable a sustainable transition of a waterborne transport system? Which actors influence and play a crucial role in the sustainable transition of a waterborne transport system? To answer the research questions, a literature review and an interviewstudy was conducted. The results present seven major aspects, with related sub aspects, and fourteen actors were identified. The results uncover that there is a need for collaborations, clear division of roles along with responsibilities, renewed perception of waterborne transport’s possible adaptations and allocation of funding in order to enable a widespread sustainable transition of a waterborne transport system. Moreover, the thesis presents a matrix that can be used to uncover potential power and knowledge imbalances between the actors within the system. Lastly, the results of the thesis contributes to the field by allowing actors to gain insight of what is vital for a transition from a system perspective. / Med anledning av de rådande och växande konsekvenserna av klimatförändringar existerar det ett behov av en hållbar omställning av den marina sektorn, som inkluderar vattenburna transportsystem, mot implementering av fossilfria bränslen och teknologier. Examensarbetet avgränsar uppsatsens omfattning till att enbart inkludera passagerarfärjor som är lämpliga för lugna vatten och som ofta trafikerar kortare sträckor, samt där de ofta är en del av ett kollektivtrafiksystem och/eller skärgårdstrafik. Eftersom det finns begränsad litteratur tillgänglig kring ämnet, syftar denna masteruppsats till att bidra till en bredare kunskap om vad som krävs för att möjliggöra en hållbar omställning av ett vattenburet transportsystem. Dessutom, på grund av höga investeringskostnader och risker förknippade med låg- och nollutsläppsfartyg, är vattenburna transporter ofta inte prioriterade vid en hållbar omställning av ett kollektivtrafiksystem. Med avseende på detta ämnar uppsatsen att besvara följande frågor: Vilka aspekter är avgörande för att möjliggöra en hållbar omställning av ett vattenburet transportsystem? Vilka aktörer påverkar och besitter en avgörande roll för att nå en hållbar omställning av ett vattenburet transportsystem? För att besvara frågorna genomfördes en litteraturstudie och en intervjustudie. Resultatet presenterar sju aspekter, med tillhörande underkategorier, och fjorton aktörer som har identifierats genom arbetet. Resultatet antyder att det finns behov av samarbeten, tydlig roll- och ansvarsfördelning, förnyad uppfattning av den vattenburna trafikens möjliga anpassningar och tilldelning av bidrag och monetärt stöd för att möjliggöra en hållbar omställning av det vattenburna transportsystemet. Utöver resultatet presenteras även en matris som kan användas för att belysa potentiella obalanser mellan makt och kunskap hos aktörer som verkar inom systemet. Slutligen så bidrar avhandlingens resultat till området genom att låta aktörer få insikt om vad som är avgörande för en omställning ur ett systemperspektiv.