I det närmaste fri tillgång till fossila bränslen som olja och stenkol har varit en förutsättning för den industriella revolutionen i västvärlden och östra Asien. Den storskaliga användningen av fossila bränslen har dock resulterat i att halten av koldioxid i atmosfären har ökat. Koldioxid är atmosfärens viktigaste växthusgas och den ökande halten håller på att förändra jordens klimat. Denna studie fokuserar på hur samhällena i Sverige och andra länder kommer att påverkas av klimatförändringen. De andra länderna är Nederländerna i nordvästra Europa och nordafrikanska Sahel, som inkluderar flera stater. Klimatförändringen kommer att drabba samhällena i de båda regionerna på väldigt olika sätt. I Sverige liksom i Nederländerna kommer klimatet att bli fuktigare, vilket samhällets olika funktioner redan förbereder sig för. Situationen i Sahel är helt annorlunda, där kommer klimatet att bli torrare. Dessa länder är fattiga och kunnande såväl som resurser är knappa, vilket innebär att dessa länder få det svårt att anpassa sig till de nya förhållandena. Det har även varit av intresse att studera nationella såväl som internationella överenskommelser med ambitionen att minska användningen av fossila bränslen. Intervjuer genomfördes för att få information om kunskapsläget rörande klimatförändringar och dess konsekvenser för Sverige och övriga världen. Som lärare i geografi, såväl som i andra ämnen, är det viktigt att stödja kunskapsutvecklingen vad det gäller klimatförändringen med de problem och möjligheter som följer. / The industrial revolution in the western world and later on in East Asia has only been possible due to extensive use of fossil fuel, like petroleum and coal. This has resulted in increased concentrations of carbondioxid in the atmosphere. Carbondioxid is the most important greenhouse gas and increasing levels in the atmosphere are underway to cause a global climate change. The focus of this thesis was to study how societies in Sweden as well in other countries will be affected in the long term by a climate change. The other countries investigated are the Netherlands in North Western Europe and the North African Sahel, including a number of states. The climate change will have a very different impact on the societies in these two regions. In Sweden as well as in the Netherlands the climate will become moister and preparations for these consequences are taken care of. The situation in the Sahel is totally different since the climate will become drier and will result in drought. These countries are poor and both knowledge and resources are scarce, so there are small possibilities to adapt to the new conditions. It is also of interest to study national as well as international agreements to reduce the use of fossil fuel. Interviews were performed to get information about the knowledge of climate change and its consequences for Sweden as well as well for other parts of the world. As a teacher in Geography, as well as in other subjects, it is of importance to improve the knowledge of problems as well as possibilities regarding climate change and its consequences for the society.

<p>I det närmaste fri tillgång till fossila bränslen som olja och stenkol har varit en förutsättning för den industriella revolutionen i västvärlden och östra Asien. Den storskaliga användningen av fossila bränslen har dock resulterat i att halten av koldioxid i atmosfären har ökat. Koldioxid är atmosfärens viktigaste växthusgas och den ökande halten håller på att förändra jordens klimat. Denna studie fokuserar på hur samhällena i Sverige och andra länder kommer att påverkas av klimatförändringen. De andra länderna är Nederländerna i nordvästra Europa och nordafrikanska Sahel, som inkluderar flera stater. Klimatförändringen kommer att drabba samhällena i de båda regionerna på väldigt olika sätt. I Sverige liksom i Nederländerna kommer klimatet att bli fuktigare, vilket samhällets olika funktioner redan förbereder sig för. Situationen i Sahel är helt annorlunda, där kommer klimatet att bli torrare. Dessa länder är fattiga och kunnande såväl som resurser är knappa, vilket innebär att dessa länder få det svårt att anpassa sig till de nya förhållandena. Det har även varit av intresse att studera nationella såväl som internationella överenskommelser med ambitionen att minska användningen av fossila bränslen. Intervjuer genomfördes för att få information om kunskapsläget rörande klimatförändringar och dess konsekvenser för Sverige och övriga världen. Som lärare i geografi, såväl som i andra ämnen, är det viktigt att stödja kunskapsutvecklingen vad det gäller klimatförändringen med de problem och möjligheter som följer.</p> / <p>The industrial revolution in the western world and later on in East Asia has only been possible due to extensive use of fossil fuel, like petroleum and coal. This has resulted in increased concentrations of carbondioxid in the atmosphere. Carbondioxid is the most important greenhouse gas and increasing levels in the atmosphere are underway to cause a global climate change. The focus of this thesis was to study how societies in Sweden as well in other countries will be affected in the long term by a climate change. The other countries investigated are the Netherlands in North Western Europe and the North African Sahel, including a number of states. The climate change will have a very different impact on the societies in these two regions. In Sweden as well as in the Netherlands the climate will become moister and preparations for these consequences are taken care of. The situation in the Sahel is totally different since the climate will become drier and will result in drought. These countries are poor and both knowledge and resources are scarce, so there are small possibilities to adapt to the new conditions. It is also of interest to study national as well as international agreements to reduce the use of fossil fuel. Interviews were performed to get information about the knowledge of climate change and its consequences for Sweden as well as well for other parts of the world. As a teacher in Geography, as well as in other subjects, it is of importance to improve the knowledge of problems as well as possibilities regarding climate change and its consequences for the society.</p>

Ungefär en tredjedel av varje svensks koldioxidutsläpp kommer från den offentliga sektorn, vilket gör att kommunala verksamheter, såsom Nässjö Affärsverk AB, har en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Syftet med arbetet var därför att undersöka vad en omställning till fossilfri energi skulle få för effekter på primärenergianvändning och utsläpp av koldioxidekvivalenter, med avseende på energibärarnas livscykler. Efter en analys av energiflödena visade sig de fossila energiflödena bestå av bensin, diesel, fordonsgas och eldningsolja. Resultatet visade att om dessa skulle ersättas med fossilfria alternativ, skulle användningen av primärenergi sjunka med 1,8% jämfört med år 2019, medan utsläppen av koldioxidekvivalenter skulle minska med 36,2%.Att NAV fortsatt skulle ha årliga utsläpp motsvarande 3 423 ton koldioxidekvivalenter beror på den fossila energi som används vid framställning av fossilfria energibärare. Fossilfrihet behöver alltså uppnås i energibärarnas hela livscykler för att NAV ska bli helt fossilfria.

This essay maps the security policy consequences of Russia's export of gas and oil to Europe in the years 2014–2022. The essay analyzes the development of the EU's energy policy, which dealt with energy transitions. The author also examines changes in the Russian Federation's security policy, military thinking, and military spending, as well as EU actions directed at Russia. The source material consisted of digital and printed sources that were processed using the deductive and qualitative method. To interpret the sources and create the narrative, the Peak Oil theory of M. King Hubbert, Benedict Anderson's theory of nationalism and the groupthink theory of Irving Janis were used. The results of the survey confirm previous research that emphasizes the importance of cheap energy for a modern society. The survey confirms that energy transitions do not occur in a blink of an eye, as well as the claim that the countries that import gas and oil become dependent on the countries that export these fossil fuels. The survey results show that the security policy situation in Europe has become worse during the period 2014–2022. The war in Ukraine can be seen because of Russia's changed military thinking and security policy, as well as the EU's inability to use powerful sanctions against Russia. During the same period, the EU underwent an energy transition and was extremely dependent on oil and gas imports from Russia. The results of this essay show that Russia's policy was primarily driven by geopolitical ambitions, namely, to make Russia a great power. Incorporation of Ukraine was seen as one of the intermediate goals. The sanctions used by the EU had little or no effect. What could affect Russia's ability to continue the war was a total boycott of Russian oil and gas. The essay's results provide a clear indication of the consequences of an ill-conceived energy policy. The result also shows how geopolitics, power and economics are connected and can affect humanity both locally and globally. The research results offer a broad field for further research in the energy sector, historical and political geography.

Denna uppsats undersöker vilka föreställningar och tankegångar som varit framträdande i Sverige 1970–2010 och som varit bidragande till elbilens fördröjda etablering sett till att tekniken har funnits tillgänglig sedan början på 1800-talet. Drivmedelsfrågan var närvarande även i bilens tidiga historia men bilen kom att utformas för att använda fossila bränslen som drivmedel. Sedan bilens storskaliga spridning har den erbjudit människor nya möjligheter att förflytta sig och på många sätt blivit en central del av samhället, vilket även påverkat både infrastruktur och stadsplanering. Detta har dock inte varit helt oproblematiskt och det har funnits en vilja från samhället att även kunna påverkan bilen och dess utveckling.  Under 1970-talet var en stor samhällsdiskussion fokuserad kring att rationalisera och strukturera upp bensinhandeln för att underlätta stadsplanering. De fossila bränslena behöll dock sin dominans som drivmedel. På 1990-talet lades mycket fokus istället på bilars utsläpp speciellt i storstäder som ledde till större krav på att minska miljöpåverkan från trafiken. Utredningar om klimatpolitik öppnade upp drivmedelsfrågan och i början på 2010-talet började större förändringar ske.   Skiftet mot el som drivmedel är ett resultat av en förändrar syn på fossila bränslens roll i samhället och klimatförändringar. Uppsatsen belyser hur infrastrukturella förändringar, olika relevanta aktörer och sociala grupper samt föreställningar har lett fram till denna förändring som resulterat i elbilens etablering.

I Sverige står bygg-och anläggningssektor för ca 20% av hela landets utsläpp av växthusgaser, där 50% av detta kommer från byggverksamheten. Sedan 1930-talet har det blivit allt vanligare att bygga med traditionell tegelfasad tillverkad av bränd lera i Sverige. Traditionellt tegel har lång beständighet och kräver därför mindre underhåll under dess livstid. Det låga underhållsbehovet under livslängden betraktas som hållbart med särskilt beaktande av den ekonomiska och miljömässiga aspekten, men vid materialframställning och transport har materialet visat en stor andel utsläpp av växthusgaser eftersom dessa drivs av fossila bränslen. Förbränning av tegel har historiskt sett skett med naturgas och gasol, därför finns det ett behov ur ett miljöperspektiv att ersätta bränslena i förbränningsprocessen till förnybara energikällor. Syftet med studien är att ge en tydlig bild för huruvida olika val av förbränningskällor påverkar koldioxidutsläppet. Detta sker genom att utvärdera följande delmål: ·  Beskrivning av produktionsprocesser och dess relaterade klimatpåverkan. · Redovisning av hur biogas som förbränningskälla vid tegeltillverkning bidrar till reducerat CO2-utsläpp. · Beskrivning av utmaningar som kan uppstå vid användning av biogas som bränslekälla vid förbränning av tegel. Metoderna som används i denna studie baserar på både kvantitativ och kvalitativ forskning. Den kvantitativa delen tillämpas för att ta fram klimatpåverkan och bränslebehovet för tegeltillverkning. Beräkningarna utförs med hjälp av två livscykelanalyser, livscykelanalysen av koldioxid (LCCO2) och livscykelanalysen av energi (LCEA). LCCO2 som också är huvudfokus i studien används för att utvärdera koldioxidutsläpp som en av de miljöskadliga effekterna vid tillverkningsprocesser av tegel och LCEA används för att beräkna bränslemängden som behövs vid tillverkning av tegel. Den kvalitativa delen har använts genom sökning i litteratur och intervjuer med tegeltillverkare. Intervjuer tillämpas för att identifiera möjliga hinder som kan uppstå vid användning av biogas som bränslekälla för tegeltillverkning. Resultatet av den här studien visar att det är möjligt att reducera koldioxidemissioner med ca 80% om biogas ersatte de fossila bränslena naturgas och gasol vid förbränning av tegel. Det finns dock en markant skillnad mellan energiinnehållet i de olika bränslekällorna. Vid förbränning av ett kg tegel krävs det 20% mer biogas i jämförelse med naturgas och 75% jämfört med gasol. Slutsatsen av studien framhäver tydligt miljömässiga fördelar vid övergång till biogas, dock finns det en del ekonomiska utmaningar som hindrar omställningen. Enligt svar från respondenter är det priset och kunskapen kring biogasproducerat tegel som avgör om omställning kan ske till mer användning av biogas. Detta beror dels på att beställaren inte har kunskap om vilka miljömässiga fördelar som går att åstadkomma vid användning av biogasproducerat tegel, dels för tegel producerat med biogas är ungefär 1,5–2 kr/tegelsten dyrare än traditionellt tegel. För att öka användning av biogas inom tegeltillverkning bör biogas understödjas primärt med ekonomiskt styrmedel. Detta eventuellt i kombination med skattebefrielse. Det bör även ske en bredare kunskapsförmedling angående fördelarna vid användning av förnybara energikällor som biogas. / In Sweden today, the construction- and building industry sector stands for 20% of the total national carbon dioxide emissions. Therefore, the need for new innovations and methods for lowering CO2-emissions for the industry overall are highly sought after. Since the 1930s, the use of bricks for the facade of buildings have increased in Sweden. Traditionally masonry have a long durability and require less upkeep during its lifecycle. However, the process of making bricks consumes very high energy levels since the bricks need to be burnt at high temperature. Historically the fuels for the ovens have consisted of fossil fuels, more specifically natural gas and petrol. This study aims to analyze the possibility, the benefits and the challenges that exist when swapping the fuel from fossil to biogas. The methods that have been selected to help guide the study to its results are both qualitative and quantitative. The qualitative part is performed with literature study and interview with experts in the sector of brick. The quantitative part is made using a method called LCCO2 for evaluating emissions and LCEA for energy demand. The study finds that using biogas could reduce the CO2-emissions with up to 80%. With the help of interviews, it also concludes that the most significant factors hindering the use of biogas is the price increase that comes with biogas and hence the costumer not wanting to pay more for it. Even though the benefit for the environment is evident, there is a lack of knowledge from the costumer about these benefits. To help the readjustment from fossil fuels, the study recommends management accounting to decrease the price of biogas and encourage competition.

The road freight transport industry is facing radical changes that have the potential to fundamentally change the industry and pressure actors to embrace sustainability throughout their operations and implement technology in the broadest sense. The road transport industry is permeated by the use of fossil fuels and accounts for a significant part of the total CO2 emissions in the world. The entire industry is facing a fossil-free transition to reach the global environmental initiatives that countries have undertaken. At the same time as the industry is phasing out fossil fuels and using more sustainable fuels, the literature has a coherent view that transported goods are expected to increase significantly, and the imprint of the COVID-19 pandemic is increasingly affecting the industry with shortages of drivers and more vulnerable supply chains. This study has aimed to identify changes that affect the road freight transport industry in the short term (0-5 years) and the long term (5-20 years) with a focus on Europe. Furthermore, the study has applied the results of the study to a framework of future scenarios that previous research has contributed with, in collaboration with over 50 industry experts from the transport industry, to evaluate the impact of the changes concerning the expected futures that the research has resulted in. The study has applied literature search, a document study, and interviews with actors from the industry to collect relevant data and has resulted in most of the identified changes that the road transport industry is expected to be affected by in the short and long term.  The changes have been divided into three levels: ecosystem, business, and technology. The macro factors that affect the industry are increased regionalization and urbanization, increased customer requirements and consumption, and extensive introduction of laws and regulations concerning environmental impact and technology. Furthermore, the business changes are increased operational costs, the establishment of partnerships and alliances, circularity, and lack of staff. The technical factors consist of AI, IoT, and new more sustainable fuels. The primary effects include increased local production of goods that contribute to shorter transport distances but more transport, fossil-free transport with mainly electricity and hydrogen as fuel and thus new establishments of electricity and hydrogen infrastructure, many global initiatives to achieve sustainability, extensive application of technologies to streamline supply chains as well as more comprehensive rules and requirements regarding new unexplored technologies. Furthermore, future scenarios have been applied to evaluate the possible impact on the industry, which is visualized in figure 14. Suggestions for further research in the field are changes in the industry that take place but which this work has not addressed as it is not perceived as having significant effects on the road transport industry, such as increased deliveries of fresh goods, 3D printing, multimodal transport, and an older population and thus increased shipments of medical devices. / Vägtransportbranschen står inför radikala förändringar med potential att förändra industrin fundamentalt och pressar aktörerna till att anamma hållbarhet genomgående i sina operationer och implementera teknologi i vid bemärkelse. Vägtransportbranschen genomsyras av användning av fossila bränslen och står för en väsentlig del av de totala CO2 utsläppen i världen. Hela industrin står inför en fossilfri omställning för att nå upp till de globala initiativen som länder åtagit sig att genomföra i ett försök att bromsa den negativa klimatpåverkan som utsläpp leder till. Samtidigt som branschen ska fasa ut fossila bränslen och använda hållbarare drivmedel påstår litteraturen att transporterat gods ökar markant och COVID-19 pandemins avtryck påverkar i allt större utsträckning med brist på chaufförer och sårbarare försörjningskedjor. Denna studie har syftat till att identifiera förändringar som påverkar vägtransportindustrin på kort sikt (0–5 år) samt på lång sikt (5–20 år) med fokus på Europa. Vidare har studien tillämpat resultaten på ett ramverk av framtida scenarion som tidigare forskning bidragit med i samarbete med över 50 industriexperter för att utvärdera förändringarnas påverkan med avseende på de möjliga framtiderna som forskningen resulterat i. Studien har tillämpat litteratursökning, dokumentstudie samt intervjuer med aktörer från vägtransportindustrin i syfte att samla relevant data och har resulterat i flertalet identifierade förändringar som vägtransportbranschen förväntas påverkas av på kort och lång sikt.  Förändringarna har uppdelats i tre nivåer; ekosystemets, affärsmässiga samt tekniska. De makrofaktorer som påverkar industrin är ökad regionalisering och urbanisering, ökade kundkrav och konsumtion samt införande av lagar och regler. Vidare är de affärsmässiga förändringarna etableringar av partnerskap och allianser, cirkularitet och brist på personal. De tekniska faktorerna består av AI, IoT och nya hållbarare drivmedel. De primära effekterna innefattar ökad lokal tillverkning av varor som bidrar till kortare transportsträckor men fler transporter, fossilfria transporter med främst elektricitet och vätgas som drivmedel och därmed nyetableringar av el- och vätgasinfrastruktur, många globala initiativ för att uppnå hållbarhet, omfattande tillämpning av teknologier för att effektivisera försörjningskedjorna samt mer omfattande regler och krav gällande nya outforskade teknologier. Vidare så har framtida scenarios tillämpats för att utvärdera möjlig påverkan på industrin, detta är visualiserat i figur 14. Förslag på fortsatt forskning inom området är förändringar i industrin som sker men som detta arbete inte behandlat då det inte uppfattats som att de ger väsentliga effekter på vägtransportbranschen, exempelvis ökade leveranser av färska varor, 3D-printing, multimodala transporter samt en äldre befolkning och därmed ökade transporter av medicinska hjälpmedel.

Through the historic usage of fossil fuel, climate impacts have been severe and threaten to disrupt global economies and biological diversity. Hydrogen has emerged as a technology which can enable the productionand storage of renewable energy with no carbon emissions. However, energy transitions are complex as the sector is characterized by lock-in and path dependency due to co-evolution with infrastructure, policy and geography. The purpose of this study is to explore how hydrogen energy can overcome the lock-in and path dependency of fossil fuels. To achieve this, a qualitative single-case study of Sweden was conducted. The theoretical foundation consists of the Multi-Level Perspective and lock-in. The results indicate that in order for hydrogen technology to become large-scale and overcome lock-in, four criteria need to be fulfilled; hydrogen technology needs to be more cost-efficient, investments in infrastructure for hydrogen is required, a market needs to be established for the production of hydrogen and governments/institutions need to support hydrogen through regulation and investments. / Under decennier av fossil användning har klimatpåverkan blivit mer allvarlig och hotar att negativt påverka globala ekonomier och den biologiska mångfalden. Vätgas har framkommit som en teknik som möjliggör produktion och lagring av förnybar energi utan koldioxidutsläpp. Övergångar till nya energilösningar är dock svåra eftersom sektorn kännetecknas av “lock-in” och “path dependency”på grund av samutveckling med infrastruktur, politik och geografi. Syftet med denna studie är att undersöka hur vätgas kan övervinna “lock-in” och “path dependency” av fossila bränslen. För att uppnå detta genomfördes en kvalitativ fallstudie av Sverige. Den teoretiska grunden för studien består av Multi-Level Perspective och lock-in. Resultaten visar att fyra kriterier måste uppfyllas för att vätgas ska gå från en nisch innovation till att vara en del av dagens sociotekniska system. Vätgas måste bli mer kostnadseffektiv, investeringar i infrastruktur för vätgas krävs, en marknad måste skapas för produktion av vätgas och regeringar/institutioner behöver stödja vätgas genom föreskrifter.

Den senaste tidens klimatutveckling har påverkat situationen i Arktis. För 10 år sedan hade de arktiska länderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgängliga områden blir nu tillgängliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser. I takt med en allt mer ansträngd ekonomi för de nordiska länderna ökar viljan att finna militära samarbeten för att få ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien är att belysa vilka olika nationella överväganden och intressen som kan påverka Sverige, Norge och Danmarks syn på Arktis samt hur detta kan påverka ett marint samarbete i området. Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument från Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i ländernas syn på Arktis. Mål/intresse, säkerhetshot, medel och marinförmåga analyseras varefter tre scenarion åskådliggör marina samarbetsområden i Arktis. Resultatet visar att det till stor del råder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn på säkerhetshot i Arktis från svensk och norsk syn. Det finns flertalet potentiella marina samarbetsområden till exempel sjöövervakning, miljö- och sjöräddning.

This work includes modelling of decarbonization scenarios at the scale of an urban area, providing policy insights and a methodology focusing on introducing district heating and maintaining the existing gas distribution network in a case study. With a focus on reducing gas consumption in the residential and tertiary sectors, the research integrates scenario developments giving a methodology to develop district heating, requiring a careful balance in selecting the optimal scale for city-wide analysis. The study assesses the fate of existing gas networks. The development of district heating can affect the use of gas, particularly in residential or tertiary buildings. This thesis assesses potential use cases of existing gas networks by identifying certain criteria. Among them are industrial, tertiary or residential consumption, the presence of a district heating network, or the number of homes using individual gas heating. These criteria make it possible to define areas where the question of removing the gas distribution network can be raised, and other areas where the gas distribution network must be retained even if gas consumption falls sharply between 2019 and 2050. By reviewing the relevant literature, detailing the research questions and presenting a comprehensive methodology of scenario modelling, the thesis provides policy insights and a methodology to develop district heating at the scale of an urban area while addressing the future of existing gas infrastructure. / Detta arbete ger en modellering av scenarier för minskade koldioxidutsläpp i stadsområden, samt ger policyinsikter och metodik med fokus på införandet av fjärrvärme och underhållet av det befintliga gasdistributionsnätet som en fallstudie. Med fokus på att minska gasförbrukningen i bostads- och tjänstesektorerna integrerar forskningen scenarioutveckling med en metod för att utveckla fjärrvärme, vilket kräver en noggrann avvägning för att välja den optimala skalan för stadsomfattande analys. I studien bedöms vad som ska hända med befintliga gasnät. Utvecklingen av fjärrvärme kan påverka användningenav gas, särskilt i bostads- eller tertiärbyggnader. Denna avhandling bedömer potentiella användningsfall befintliga gasnät genom att identifiera kriterier baserade på faktorer som industriell, tertiär tertiär eller bostadsförbrukning, förekomsten av ett fjärrvärmenät eller antalet av bostäder som använder individuell gasuppvärmning, till exempel. Dessa kriterier gör det möjligt att definiera områden där frågan om att ta bort gasdistributionsnätet kan väckas, och andra områden där gasdistributionsnätet måste behållas även om förbrukningen förbrukningen minskar kraftigt mellan 2019 och 2050. Genom att granska den relevanta litteraturen, specificera forskningsfrågorna och presentera en omfattande metod för scenariomodellering, ger avhandlingen ett värdefullt exempel på hur man kan ge politisk insikt och metodik för att utveckla fjärrvärme i ett stadsområde samtidigt som man tar itu med framtiden för befintlig gasinfrastruktur.