Sjöfartsverket har fem egna isbrytare, Ale, Atle, Frej, Oden och Ymer. Atleklassen består av fem stycken isbrytare, var av tre finns i Sverige (Frej, Atle och Ymer). Atle byggdes på det finska varvet Wärtsilä 1974 och var den första serien och fick ge namn åt den nya isbrytarklassen som byggdes 1970-talet. Genom modernisering och förebyggande underhåll är förutsättningarna goda för att Atleklassen ska kunna fortsätta att tjänstgöra som isbrytare i ytterligare 15-20 år. Arbetet handlade om att ta fram ett underlag för en framtida LED-konvertering med hänsyn till energibesparing, miljöpåverkan, underhåll, ljuskvalitet och belysningspunkter.  LED-konverteringen inriktar sig till de allmänna utrymmena med lysrör. Syftet var att på uppdrag av Magnus Byström, Chief Electrical Engineer, arbeta fram ett underlag till en eventuell framtida konvertering av befintliga ljuskällor till LED på isbrytaren Frej. De befintliga lysrören är av typ T8-lysrör och jämfördes med utbytbara T8-LED-lysrör. Resultatet av arbetet var att en framtida LED-konvertering skulle göra stora besparingar både på miljön och energianvändandet. Det finns totalt 472st lysrör med effekten 18W och 503st med 36W. En framtida LED-konvertering skulle bidra till en ekonomisk besparing på (511 099 SEK) under LED-lysrörets livslängd. Den längre livslängden hos LED-lysrör kontra traditionella lysrör medför också att tidsåtgången för att byta ut trasiga rör minskar till 28 %.

Det här projektet är utfört samarbete med maskinbesättningen på sjöfartsverketsisbrytare. Syftet med detta arbete är att belysa fördelarna av konvertering frånstrypreglering till varvtalsreglering, av sjökylvattenpumparna på deras isbrytare. Dettamed hjälp av frekvensomriktare.Energieffektivisering är något som prioriteras på dagens fartyg, där allting byggs ochoptimeras för att vara så kostnadseffektivt som möjligt. Gamla fartyg har ofta äldresystem som är ineffektiva ur energisynpunkt då tekniken vid byggnadstillfället varbegränsad. Dagens teknik blir billigare och billigare vilket gör att fler är villiga till attfasa ut de gamla ineffektiva systemen med strypreglering mot nya varvtalsregleradesystem.Resultatet blev att redan efter tre till fyra år så lönar det sig att installerafrekvensomriktare. Bränslekostnaderna för att köra två kylvattenpumpar medfrekvensomriktare vid 60 % last, ger en besparing på 16961 kronor ibränsleförbrukning. Att köra sjökylvattenpumparna med frekvensomriktare kommer attbidra till ett minskat slitage på pump och rörsystem, det kommer även att generera ettminskat CO2 utsläpp vilket är gynnsamt ur miljösynpunkt.Slutsatsen blev att det var lönsamt att installera frekvensomriktare, både ur miljö- ochkostnadssynpunkt. / This project has been conducted in cooperation with the engine crew onboard theSwedish Maritime Administration's icebreakers. The purpose of this work is to highlightthe benefits of conversion from throttling control to frequency control, of the sea waterpumps on their icebreakers. This by means of a frequency converter.Energy efficiency is something that is prioritized on modern ships, where everything isbuilt and optimized to be as cost-effective as possible. Old ships do often have oldersystems that are inefficient from an energy point of view, as the technology at the timeof construction was limited. Today's technology is getting cheaper and cheaper, whichmakes more people willing to phase out the old inefficient systems with throttleregulation, against new frequency-controlled systems.The result was that after three to four years, it would be worth installing a drive. Thefuel costs for running two cooling water pumps with a 60% load drive will generate asaving of 16961 SEK in fuel consumption. Running the sea water pumps withfrequency drives will help reduce wear and tear on pump and pipe systems, it will alsogenerate a reduced CO2 emission, which is beneficial from an environmental point ofview.The conclusion was that it was profitable to install frequency converters, both from anenvironmental and cost point of view.

Den senaste tidens klimatutveckling har påverkat situationen i Arktis. För 10 år sedan hade de arktiska länderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgängliga områden blir nu tillgängliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser. I takt med en allt mer ansträngd ekonomi för de nordiska länderna ökar viljan att finna militära samarbeten för att få ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien är att belysa vilka olika nationella överväganden och intressen som kan påverka Sverige, Norge och Danmarks syn på Arktis samt hur detta kan påverka ett marint samarbete i området. Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument från Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i ländernas syn på Arktis. Mål/intresse, säkerhetshot, medel och marinförmåga analyseras varefter tre scenarion åskådliggör marina samarbetsområden i Arktis. Resultatet visar att det till stor del råder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn på säkerhetshot i Arktis från svensk och norsk syn. Det finns flertalet potentiella marina samarbetsområden till exempel sjöövervakning, miljö- och sjöräddning.

Följande studie är gjord på uppdrag av Sjöfartsverket. I studien undersöktes hur en installation av ett Common Rail-system ombord på isbrytaren Ymer påverkat bränsleförbrukningen samt utsläppen av kväveoxider. Rådata som loggats ombord på Ymer har analyserat och bearbetat. Material och information från tillverkare, besättning samt teknisk chef på Sjöfartsverket, Albert Hagander har använts under studien. Tillsammans med uppmätta mätdata och tidigare gjord litteraturstudie stöds resultaten i studien. Det är ingen slump att system av Common Rail-typ redan är tillämpat inom de flesta branscher så som transport, personbilsindustri och jordbruk. Huvudsyftet med Common Rail är att minska bränsleåtgången samt minska utsläppen genom en renare och mer effektiv förbränning av bränslet.  Huvudsakligen undersöktes hur det nyinstallerade systemet påverkat bränsleförbrukningen och hur bränslebesparingen varierar med belastningen av maskinen. Vidare granskades hur utsläppen av kvävedioxider påverkats efter installationen. Problematiken med ökad NOx-produktion till följd av en högre förbränningstemperatur som Common Railsystemet medför diskuteras i rapporten. De resultat vi kommit fram till att en bränslebesparing kan göras ombord på Ymer genom att ersätta det gamla bränslesystemet med ett bränslesystem av Common Rail-typ. Vidare har installationen medfört andra förbättringar så som fartygsmaskinens reaktion på de många lastväxlingar som förekommer under isbrytning. / The following study has been carried out on behalf of Sjöfartsverket. The study examines how the installation of a common rail system on board the icebreaker Ymer affected fuel consumption and emissions of nitrogen oxides. The raw data logged on board Ymer was analyzed and processed. Materials and information from manufacturers, crew and the technical manager at the Swedish Maritime Administration, Albert Hagander have been used during the study. Together with measured data and previously made research study the findings of the study are supported. It is no coincidence that the system of the common rail type is already applied in most industries such as transport, car industry and agriculture. The main purpose of the Common Rail is to reduce fuel consumption and reduce emissions through cleaner and more efficient combustion of the fuel. We primarily examined how the newly installed system affected fuel consumption and the fuel savings will vary with the load of the machine. Furthermore, we examined how emissions of nitrogen oxides were affected after installation. The problem of increased NOx production due to a higher combustion temperature as the common rail system entails are discussed in the report. The result that was concluded was that fuel savings can be made on board Ymer by replacing the old fuel system with a common rail fuel type. Furthermore, the installation has brought other improvements such as ship machine's reaction to the many load changes that occur during icebreaking.