Museet, utställningen, besökaren: Meningsskapande på en ny arena för lärande och kommunikation / Tingens museala mening

Målet med denna uppsats är att se hur begreppet kolonialism behandlas i tre olika läroböckerfrån tre olika decennier; 1960-, 1980, samt 1990-tal.Arbetets teoretiska utgångspunkter behandlar historiemedvetenhet, eurocentrism samtorientalism och för att få svar på min fråga används som analysmetod begreppshistoria i denlärobokanalys som ska genomföras.Sammanfattningsvis pekar mitt resultat på att det finns begräsningar i historieböckerna somstuderas gällande begreppet kolonialism. Vidare visar resultatet på att det finns skillnadmellan då och nu i de förklaringar som de tre olika läroböckerna ger. / Colonialism - A textbook analysis

1987 i Medellin, föder Maria ett barn, hon vill ge henne namnet Natalee, men efter att hon lämnat barnet till adoption ger någon annan henne istället namnet Leonela. Leonela bor 6 månader hos en fostermamma som också heter Maria, sedan adopteras hon till Sverige av Marie och Janne och får namnet Sara. Utan kronologi, blandas fragmenterade minnen och upplevelser. Essän ställer frågor så som vad namngivning gör med utformningen av ett jag och vad fysisk likhet spelar för roll i känslan av tillhörighet.

No description available.

No description available.

I vår undersökning valde vi ut elva krönikor och ledare för att göra en kritisk diskursanalys av tidningsdebatten kring Bo Hanssons ”svarting”-uttalanden hösten 2012. Den huvudsakliga frågeställningen var om de journalistiska texterna byggde på antaganden om samhällsidentiteter. Vi genomförde analysen med utgångspunkt från Norman Faircloughs metod för att studera samband mellan språkliga meningsskapanden i texterna och en bredare samhällskontext som motsvarades av sociologen Masoud Kamalis teori om att samhällets utformning och praktiker är diskriminerande. Genom en kvalitativ textanalys som fokuserade på logisk argumentation, ordval och meningsuppbyggnad kom vi fram till att skribenterna som argumenterade för antirasistiska budskap reproducerade diskriminerande språkstrukturer på tre sätt. För det första konstruerade debattörerna ett motsatsförhållande mellan ”rasister” och ”ickerasister” genom att Bo Hansson i debatten gestaltades som en gammal och dum man. Samtidigt beskrev de en odefinierad ”rasism” utifrån antagandet att det är ett individuellt fenomen exkluderat från samhället. För det andra förutsatte flera av journalisterna att människor kände sig diskriminerade av Hanssons uttalanden på grund av deras etniska ursprung. För det tredje förekom nationalistiska formuleringar om sport som per definition exkluderade främmande kulturer från den ickerasistiska gemenskapen. Vår vidare analys av de undersökta texternas förhållande till varandra och teorier om mediers arbetsrutiner visade att tio av elva journalister inte gav handlingskraftiga roller till diskriminerade. Att ”rasism” generellt hade betydelsen av ett beskyllningsord förde den senare delen av debatten mot närbesläktade ämnen som yttrandefrihet, censur och begreppet ”politisk korrekthet”. Vår slutsats var sammantaget att journalisternas förnekelse av kolonialism i språk och samhälle formas av och formar en struktur som är diskriminerande.

Följande studie är kvalitativ och hermeneutisk och syftar till att, ur ett postkolonialt perspektiv, undersöka hur kvinnor inom islam porträtteras i religionskunskapsböcker för gymnasiet. De läroböcker som utgör studiens material är alla skrivna under 2000-talet. Uppsatsens bakgrund ger en historisk överblick över mötet mellan västvärlden och islam. Begrepp som postkolonialism, orientalism och feministisk postkolonial diskurs behandlas i uppsatsens teoretiska bakgrund. Studiens resultat har visat att postkoloniala föreställningar i allra högsta grad är levande i läroböckerna muslimska kvinnoporträtt. Främst har detta visat sig i hur västvärlden porträtteras som modern ledsagare. En förgrundsfigur som muslimer alltid ligger steget efter.

No description available.

Kolonisationen har format många länder, men i vilken utsträckning? Detta är ett aktuellt ämne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den här uppsatsen undersöks därför kolonisationens påverkan på ekonomisk utveckling. Med hjälp av tvärsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i världen, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft högre BNP per capita år 2000 och att detta tycks bero på skillnader i humankapital, demokrati och institutioner. Däremot kan inget kausalt samband med säkerhet påvisas. Samtidigt hittas inga skillnader i inkomstnivå mellan kolonier i Afrika, men ett signifikant resultat konstateras för att de franska kolonierna i Afrika haft lägre tillväxt 2000-2010

The Christianisation of Sweden is not much about religion. Instead, there is much to be gained by looking at it as a colonial situation with changing social identities and power structures. This is evident by the prevalence of hybridisations in the archaeological material. Some of the material categories that show the clearest example of changes are the burials from the 9th century up until about AD 1200. This is exemplified by two different Iron Age burial sites in Stockholm county, Uppland, Sweden: RAÄ 59, Valsta, in Norrsunda parish and RAÄ 40, Lilla Ullevi, in Bro parish; They both show hybridisation by involving older elements with newer ones during a time period when the church was not quite established in the region yet. The Christianisation of Sweden is a colonial situation, but the research tradition has often also used a colonial lens from the 19th and early 20th century in its approach to the period. This means that the same questions, interpretations and conclusions, often based on written sources, have been continuously reused for a long time, which has had consequences for the archaeology in Sweden.