Syftet med denna uppsats är att kritiskt analysera hur den koloniala diskursen tar sig uttryck i tre svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet. Som teori och metod använder jag mig av diskursanalys. I min studie framkommer det att den koloniala diskursen tar sig uttryck genom att innehållet i läromedlen struktureras utifrån en västerländsk/kristen syn på religionsbegreppet, vilken har sin grund i en essentialistisk religionssyn. Böckerna är organiserade runt centrala kristna begrepp, vilka implicit bär på kristna värderingar, och kristendomen är den religion som får överlägset mest utrymme. ”Vi” framställs som en enhetlig grupp som i första hand är just kristna, men även västerländska, i betydelsen moderna, demokratiska och jämlika humanister. ”Dom” kategoriseras utifrån ”Vår” utblickspunkt som en motpol, eftersom ”Vi” ytterst definierar oss själva utifrån ”De Andra”. ”Dom” är således våldsamma, odemokratiska och ojämlika. Ur den mångfacetterade kategorin ”Dom” framstår en grupp som särskilt annorlunda – det som i läromedlen kallas ”naturfolk”. Dessa tycks existera i en svunnen mytisk tid, och kopplas till det vidskepliga och irrationella. De är underställda naturens krafter, till skillnad från ”Oss” som har makt över våra egna liv.

7 Sammanfattning Denna uppsats ämnar undersöka huruvida dagens läroböcker för gymnasiets Historia A besitter förmågan att aktivera elevers läsning så att ett så effektivt lärande som möjligt frammanas samt syna om elever ges mångsidiga och korrekta kunskaper som styrks av modern forskning. Dessa båda aspekter har synats genom att studera de kapitel som berör Afrika och hur kontinenten påverkades av kolonialismen från slutet av 1870-talet och framåt. I samma avseende har det även undersökts ifall elever, genom läroböckerna, tillägnas historiekunskaper som sammankopplar våra tre tidsdimensioner. Undersökningen har genomförts genom applicering Tom Wikmans, lektor i pedagogik vid Åbo Akademi samt läromedelsförfattare, principer för en god lärobok på fyra läroböcker. Principerna är framarbetade utifrån frågeställningen: Hur borde texter utformas för att optimera lärandet hos den läsande eleven? Wikman har bl.a. studerat tidigare läromedelsanalysers resultat, använt sig av olika framstående kunskapsteoretikers forskningsresultat samt att han bedrivit egna analyser på läromedel. Samtliga böcker i studien är skrivna för gymnasiets Historia A och publicerade från år 2000 och framåt. Studien visar att läroböckerna besitter stora brister i att aktivera elever till en läsning som kan framkalla ett effektivt och djupinriktat lärande samt så stor förståelse som möjligt för de skeenden som beskrivs. Dock skiljer sig böckerna åt i hur stor utsträckning de lyckas uppfylla principernas innebörder. Böckerna tenderar att framkalla ett lärande främst byggt på faktamemorering. Elever tilldelas endast ett svagt historiemedvetande ur böckerna där de riskerar att undgå förståelse för hur dåtid format vår nutid och hur dåtiden kan bifoga förståelse och insikter om framtiden. De kunskaper som elever ges om Afrika är ofta komprimerade där det sällan erbjuds fördjupningar och problematiseringar av begrepp och händelser. Elever tilldelas heller inga kritiska uppmaningar vilket kan leda till att elever får uppfattningen att läroböckers innehåll enbart består av den absoluta sanningen samt att de kan undgå insikten att historia ofta är skapat utifrån tolkningar av autentiska källor. Det visar sig således att det finns mycket kvar att göra hos läroboksförfattare för att förbättra böckernas innehåll så att ett större lärande kan uppnås hos ett större antal elever.

<p>7 Sammanfattning</p><p>Denna uppsats ämnar undersöka huruvida dagens läroböcker för gymnasiets Historia A besitter förmågan att aktivera elevers läsning så att ett så effektivt lärande som möjligt frammanas samt syna om elever ges mångsidiga och korrekta kunskaper som styrks av modern forskning. Dessa båda aspekter har synats genom att studera de kapitel som berör Afrika och hur kontinenten påverkades av kolonialismen från slutet av 1870-talet och framåt. I samma avseende har det även undersökts ifall elever, genom läroböckerna, tillägnas historiekunskaper som sammankopplar våra tre tidsdimensioner. Undersökningen har genomförts genom applicering Tom Wikmans, lektor i pedagogik vid Åbo Akademi samt läromedelsförfattare, principer för en god lärobok på fyra läroböcker. Principerna är framarbetade utifrån frågeställningen: Hur borde texter utformas för att optimera lärandet hos den läsande eleven? Wikman har bl.a. studerat tidigare läromedelsanalysers resultat, använt sig av olika framstående kunskapsteoretikers forskningsresultat samt att han bedrivit egna analyser på läromedel. Samtliga böcker i studien är skrivna för gymnasiets Historia A och publicerade från år 2000 och framåt.</p><p>Studien visar att läroböckerna besitter stora brister i att aktivera elever till en läsning som kan framkalla ett effektivt och djupinriktat lärande samt så stor förståelse som möjligt för de skeenden som beskrivs. Dock skiljer sig böckerna åt i hur stor utsträckning de lyckas uppfylla principernas innebörder. Böckerna tenderar att framkalla ett lärande främst byggt på faktamemorering. Elever tilldelas endast ett svagt historiemedvetande ur böckerna där de riskerar att undgå förståelse för hur dåtid format vår nutid och hur dåtiden kan bifoga förståelse och insikter om framtiden. De kunskaper som elever ges om Afrika är ofta komprimerade där det sällan erbjuds fördjupningar och problematiseringar av begrepp och händelser. Elever tilldelas heller inga kritiska uppmaningar vilket kan leda till att elever får uppfattningen att läroböckers innehåll enbart består av den absoluta sanningen samt att de kan undgå insikten att historia ofta är skapat utifrån tolkningar av autentiska källor.</p><p>Det visar sig således att det finns mycket kvar att göra hos läroboksförfattare för att förbättra böckernas innehåll så att ett större lärande kan uppnås hos ett större antal elever.</p>

Sebastian Beverloo: "Damn Pinkerton, and all such as he! – Om orientalism i Madame Butterfly." Exa- mensarbete på kandidatnivå i musikvetenskap, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Stockholms universitet, ht 2014. Orientalism är teorin att Väst, genom representation i konsten, har förmedlat en ofördelaktig bild av Ori- entens folk, seder och bruk. Begreppet förklarar de estetiska strömningar som följde med den ostindiska handeln och den europeiska kolonialismen. Problemen som teorin om kulturell orientalism sätter fingret på innefattar olika aspekter av representation; hur orientalerna (redan det ett problematiskt begrepp i sig) har gestaltats i konsten. Ett av de centrala problemen är att etnicitet lyfts fram före individualitet: en orien- talisk man är i första hand orientalisk, och bara i andra hand man. Det här arbetet problematiserar repre- sentationen av rollpersonerna i den kvartett av verk, som jag kallar för Madame Geisha-berättelsen (Lotis Madame Chrysanthème (1887), Longs Madame Butterfly (1898), Belascos Madame Butterfly (1900), Puc- cinis Madama Butterfly (1904-7)). Mer specifikt undersöks hur den japanska kvinnan gestaltas genom alla de fyra verken – i synnerhet med hänsyn till relationen mellan japansk kvinnlighet och västerländsk man- lighet. Ett av huvudproblemen är att centralfiguren i berättelsen är en japansk kvinna, trots att ingen av de inblandade författarna var varken japansk eller en kvinna. Verken studeras sida vid sida och jämförs utifrån orientalistiska och genusrelaterade problem. En del av undersökningen ägnas även åt Butterflys påstaådda verkliga ursprung.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida novellerna ”Goda råd är dyrare än rubiner” (1995) och ”Ingen trolldom till salu” (1964) kan bidra till främjandet av en mångkulturell undervisning. Mer specifikt fokuserar analysen på hur begreppen språk, globalisering och kolonialism kan ses som olika uttryck för makt i novellerna och hur det kan användas i svenskämnets värdegrundsarbete. Materialet som har använts är, förutom de två analyserade novellerna, Ania Loombas postkoloniala teorier och Martha C. Nussbaums utbildningsfilosofiska idéer om världsmedborgaren och narrativ fantasi. Resultatet visar att begreppen är sammankopplade och utgör, i novellerna, exempel på olika maktfaktorer som format dagens samhälle. Novellerna utgör därmed en bra grund för vidare diskussioner om rasism, maktförhållanden och global samverkan, vilket kan kopplas samman med värdegrundsarbetet. Slutligen visar resultatet att det vore fördelaktigt att tillämpa utomeuropeisk litteratur i undervisningen eftersom det ger möjlighet för elever att utveckla narrativ fantasi.

No description available.

Early in the bachelor’s degree program in Geography, the students learn that maps should be seen as a subjective visualization of the world, rather than the actual world itself. Although this is essential forfurther analysis, especially in Geography, cartographers often commit the crime of not arguing for their choice of what is being showed; what colours are being used; what objects represents reality and why they have characterized and regionalized the areas as they have. In the studies of Regional Geography one could expect that there are discussions about this issue, since the aim of the disciplineis to split the world into smaller regions. This is especially important when it comes to studies of Africa, since it historically has been a continent that has endured regionalizations with great consequences for the understanding of its geography, from the age of colonialism to today. Therefore, this thesis examined the regionalization of Africa in textbooks used in Regional Geography, to study how Africa is regionalized today and what the motives are for these regions. The result showed that regionalizations of Africa are often made by ill-based assumptions of the continent’s geography, much like those from the colonial period. But today there is a growing focuson world religion and especially Islam, in the cartographers’ search for regions and their characteristics. Although the proportion of Christians or Muslims in different regions are true, these features often make a weak base for further geographical analysis. This is particularly troublesome when none of the books have discussions of the map as the author’s subjective view of the world. Thus, these textbooks could be used as a tool for political opinion, which should be taken into accountin the education of new geographers.

Denna undersökning behandlar relationerna mellan högmodernism, rasbiologi och industrialiseringen av Norrland under tidigt 1900-tal. Syftet är att analysera de samband som fanns mellan teknikutbredningen, främst i form av vattenkraft, i traditionellt samiska områden och rasbiologins väg till att bli ett etablerat forskningsfält. Herman Lundborg, som var drivande i processen för ett statligt institut för rasbiologi i Sverige, hade särskilt fokus på samerna vilket gör det intressant att studera hans idéers påverkan på industrialiseringen i Norrland. De källor som används är främst riksdagstryck gällande samer, vattenkraft och avvittring och kompletteras av annat tryckt material från intressenter för och emot industrialiseringen samt tryckt material om rashygien och rasbiologi. Genom att använda Scotts teorier om högmodernism, Adas teori om kolonial vetenskap och Headricks teori om teknik som verktyg för kolonisering nåddes slutsatserna att tekniken fungerat både som verktyg och motiv för Norrlands kolonisering. Rasbiologin gav legitimitet till idéer om rasers olika värde bidrog till det osynlighetsgörande av samerna som var nödvändigt för att kunna exploatera naturresurser inom renbeteslandet.

Syftet med detta arbete är att titta på avvikelser och skillnader kring en speciell händelse som skildras i svenska läromedel i historieämnet. Genom en kvalitativ bildanalytisk metod har vi analyserat illustrationer av det kända mötet mellan Doktor Livingstone och Henry Morton Stanley 1871. Det är en ofta förekommande illustration och i detta arbete har vi analyserat illustrationen av mötet från olika tidsepoker. Vi har tagit del av forskning kring läromedelsbilder för att få en överblick kring bilders och illustrationers syfte och roll i läromedel. Från historieforskningen har vi hämtat begreppen eurocentrism och global perspektiv också för att synliggöra eventuella avvikelser. I slutsatsen följer en genomgång av vad vi kom fram till och vilka skillnader och avvikelser vi upptäckte utifrån våra studier. Studien visar bland annat att människor försvinner, antalet vapen ökar och kompositionen i bilden förändras. Resultatet vi kommit fram till pekar på att dessa förändringar kan ha påverkats av två faktorer. Dels att man med tiden får ny kunskap och information kring en bild, och dels att illustratören selektivt tar bort information i en bild eventuellt kan leda läsaren till ”fel” tolkning för sammanhanget. / The aim of this work is to look at the discrepancies and differences about a special event depicted in the Swedish study materials in the subject of history. Through a qualitative image analytical method we have analyzed the illustrations of the famous meeting between Dr Livingstone and Henry Morton Stanley in 1871. It is a frequent illustration and in this work we have analyzed the illustration of the meeting from different eras. We have studied the research on teaching pictures to get an overview about the artwork and illustrationers purpose and role in teaching. From historical research, we used the concepts of Eurocentrism and global perspective also to highlight any discrepancies. In conclusion follows a review of what we came up with and what differences and anomalies we discovered from our studies. The study shows that people disappear, the number of arms increases and the composition of the picture is changing. The results we have come to suggest that these changes may have been influenced by two factors. First, that with time, gain new knowledge and information about an image, and the fact that the illustrator selectively delete information in an image may lead the reader to the "wrong" interpretation of the context.

This essay aims to ask and answer two questions: to which extent is South American colonialism represented in textbooks used in the current swedish curriculum, and furthermore can those textbooks enable intercultural teaching in swedish classrooms? To this end, the theory of intercultural teaching provided the framework and cultural discourse analysis was used as the tool by which the texts were analysed. The results showed that textbooks alone might not be enough to enable intercultural teaching, rather complimentary sources would be needed to buttress the teacher in their teaching. This opens up two main problems, the first being what resources does the teacher have available? By this I include time management and financial factors. Secondly, what level of interculturalism is considered correct and how many perspectives need to be taken into consideration? The answer to these two apparent problems has much relation to the amount of hours the teacher has to work with within the framework of a school year. The course History 1b, which has the broadestand most amount of classroom hours, has therefore been the subject of myexamination.