Den här studien tar upp arbetet med undervisningen för hållbar utveckling bland lärareverksamma i årskurs 1-6. Material till studien har fåtts fram genom kvalitativa intervjuermed lärare som arbetar inom den nämnda kategorin. Syftet med arbetet är att få eninblick i vad lärare lägger för värderingar i begreppet hållbar utveckling och hur arbetetmed hållbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lärarna arbetarpå. Studien berör även dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hållbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna ställs sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument säger. Resultatet visar att lärareanser att begreppet hållbar utveckling är diffust och komplext. Det visar också att detfinns en vilja hos de intervjuade att integrera hållbar utveckling i sin undervisning, menpå grund av dålig kunskap i ämnet, eller rädsla för att ta upp kontroversiella ämnen iklassrummet, blir undervisningen för hållbar utveckling bristfällig. Det blir också tydligtatt ett personligt intresse och engagemang hos läraren är av vikt för att en integrering avhållbar utveckling ska ske i undervisningen. I den slutliga diskussionen funderar jagkring vad som behöver förbättras för att det fortsatta arbetet för en hållbar utveckling skafåettmerholistisktperspektivivårasvenskaskolor.

Syftet med detta arbete är att titta på avvikelser och skillnader kring en speciell händelse som skildras i svenska läromedel i historieämnet. Genom en kvalitativ bildanalytisk metod har vi analyserat illustrationer av det kända mötet mellan Doktor Livingstone och Henry Morton Stanley 1871. Det är en ofta förekommande illustration och i detta arbete har vi analyserat illustrationen av mötet från olika tidsepoker. Vi har tagit del av forskning kring läromedelsbilder för att få en överblick kring bilders och illustrationers syfte och roll i läromedel. Från historieforskningen har vi hämtat begreppen eurocentrism och global perspektiv också för att synliggöra eventuella avvikelser. I slutsatsen följer en genomgång av vad vi kom fram till och vilka skillnader och avvikelser vi upptäckte utifrån våra studier. Studien visar bland annat att människor försvinner, antalet vapen ökar och kompositionen i bilden förändras. Resultatet vi kommit fram till pekar på att dessa förändringar kan ha påverkats av två faktorer. Dels att man med tiden får ny kunskap och information kring en bild, och dels att illustratören selektivt tar bort information i en bild eventuellt kan leda läsaren till ”fel” tolkning för sammanhanget. / The aim of this work is to look at the discrepancies and differences about a special event depicted in the Swedish study materials in the subject of history. Through a qualitative image analytical method we have analyzed the illustrations of the famous meeting between Dr Livingstone and Henry Morton Stanley in 1871. It is a frequent illustration and in this work we have analyzed the illustration of the meeting from different eras. We have studied the research on teaching pictures to get an overview about the artwork and illustrationers purpose and role in teaching. From historical research, we used the concepts of Eurocentrism and global perspective also to highlight any discrepancies. In conclusion follows a review of what we came up with and what differences and anomalies we discovered from our studies. The study shows that people disappear, the number of arms increases and the composition of the picture is changing. The results we have come to suggest that these changes may have been influenced by two factors. First, that with time, gain new knowledge and information about an image, and the fact that the illustrator selectively delete information in an image may lead the reader to the "wrong" interpretation of the context.

Svartas historia är en del av världshistorien och har en viktig roll för bland annat svarta elevers förståelse av dagens rasism och konflikter. Syftet med detta arbete är att undersöka vad forskningen säger om svartas historia i skolan och undervisningen ur ett globalt perspektiv. De frågeställningar som arbetet grundar sig på och besvarar: “I vilken utsträckning anser forskningen att svarta elever är representerade i ämnet historia?” och “vad säger forskningen om vilka perspektiv som lyfts fram om svartas historia i undervisningen ur ett globalt perspektiv?”. För att besvara dessa två frågor har vi använt oss av en informationssökande metod med hjälp av databaserna, Education Research Complete (ERC), Education Research Information Centrum (ERIC) och Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Utifrån dessa databaser har 10 vetenskapliga källor använts för att besvara frågeställningarna. Problemet som forskningen har visat är att svartas historia är ett väldigt vagt ämne, vilket medför olika problem särskilt för svarta elever i och med dessa elever känner sig sekundära i ämnet historia.

Syftet med denna studie är att bidra till förståelse om hur förskollärare beskriver sitt arbete inom hållbar utveckling med särskilt fokus på förskollärares beskrivningar av lokalt respektive globalt perspektiv och ansvar inom hållbar utveckling i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten har varit fenomenologi för att kunna sätta förskollärarnas beskrivningar av hållbar utveckling i förskolan i centrum. Fyra förskollärare har intervjuats för studien och intervjuerna har transkriberats i sin helhet och sedan har transkriberingarna analyserats med tematisk analys. Resultatet visar på många beskrivningar av det sociala perspektivet och att förskollärarna tänkte mycket kring vilka sociala färdigheter barnen behöver för framtiden. Resultatet visar också på att förskollärarna beskriver att barnen har ansvar för sina handlingar gentemot varandra, något som kan kopplas till det sociala perspektivet i hållbar utveckling.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är den vanligaste typen av våld och förekommer över hela världen. Varje år anmäls tiotusentals fall av våld mot kvinnor över 18 år och i genomsnitt dödas 16 kvinnor varje år till följd av våld i Sverige. Flera våldsutsatta kvinnor som besöker sjukvården upplever ett bristfälligt bemötande och det kan därför vara betydelsefullt att göra sjuksköterskor mer medvetna om hur våldsutsatta kvinnor kan bemötas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans bemötande av våldsutsatta kvinnor på sjukhus utifrån ett globalt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på 11 empiriska artiklar inom området våld mot kvinnor utifrån ett globalt perspektiv. Resultat: Sjuksköterskor kände rädsla och ovana i mötet med våldsutsatta kvinnor, vilket resulterade i att sjuksköterskor undvek att ställa frågor om våld i hemmet. Majoriteten av studierna visade att sjuksköterskor önskade mer kunskap och utbildning om hur kvinnor som utsatts för våld kan bemötas inom sjukvården. Flera studier visade att våld mot kvinnor var socialt accepterat i vissa länder och att flera sjuksköterskor upplevde att kvinnor inte borde offentliggöra våldet för vårdgivare eller myndigheter, utan att hålla det inom familjen. Diskussion: Sjuksköterskors bristfälliga bemötande kan bero på att sjuksköterskor inte fått undervisning om våld mot kvinnor under sin utbildning eller på sin arbetsplats. Våld mot kvinnor kan vara socialt accepterat i många länder och därför är det av vikt att svenska sjuksköterskor blir mer medvetna om kulturella aspekter som kan ligga bakom våldet för att bättre kunna hantera dessa patienter. Slutsats: Det råder en stor brist på kunskap inom området våld mot kvinnor speciellt om kulturella aspekterna och det krävs mer utbildning och forskning för att kunna förbättra bemötandet mot dessa kvinnor. / Bakground: Violence against women is the most common type of violence and occurs worldwide. Each year tens of thousands reports cases of violence against women over 18 years and an average of 16 women are killed each year due to violence in Sweden. Many abused women who visit health care facilites is experiencing an inadequate response and it may therefore be important to make nurses more aware of how abused women can be countered. Purpose: The purpose of this literature was to describe nurses' encounters to abused women in hospitals from a global perspective. Mehtod: The study was conducted as an general literaturereview study and was based on eleven empirical articles in the area of violence against women from a global perspective. Results: Nurses felt fear and unfamiliarity of encounthers with abused women, which resulted in nurses avoided to ask questions about domestic violence.The majority of the studies showed that the nurses wanted more knowledge and education on women victims of violence could be addressed in health care. Several studies showed that violence against women was socially acceptable in some countries and that many nurses felt that women should not disclose violence to health care providers or authorities, but to keep it in the family. Discussion: Nurses lacking encounte may be because nurses have not received education on violence against women during their training or in the workplace. Violence against women can be socially accepted in many countries and therefore it is essential that Swedish nurses become more aware of cultural aspects that could be behind the violence in order to better manage these patients.Conclusion: There is a great lack of knowledge in the field of violence against women, especially in the cultural aspects behind it and there is a need for more education and research to improve the encounters towards these womens.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården. Metod: Denna studie är en beskrivande allmän litteraturstudie baserad på fem kvalitativa artiklar samt sju kvantitativa artiklar. Sökningen inkluderade artiklar mellan åren 2005–2017. Resultat: Analysen visade tre huvudteman: Hög arbetsbelastning och underbemanning, Bristande möjligheter att påverka arbetssituationen samt Emotionellt arbete - en stressfaktor. Resultatet indikerade att faktorer som hög arbetsbelastning, underbemanning, konflikter mellan personal, otillgänglighet av läkare, otillräcklig återkoppling från chefer samt arbete med döende patienter, var de orsaker som leder till högst stressnivå. Slutsatser: Arbetsrelaterad stress drabbar inte enbart personal inom sjukvården. Stress förekommer även inom yrken där arbetet präglas av känslomässigt krävande situationer och händelser. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor är ett globalt fenomen, som kan bero på flera orsaker. De mest framträdande orsakerna till stress har visat sig vara hög arbetsbelastning, underbemanning, emotionellt arbete samt personalkonflikter. Om inte stressen åtgärdas kan sjuksköterskors möjlighet till att ge god och patientsäker vård äventyras. Det är därför betydelsefullt att det interprofessionella samarbetet och rutiner fungerar på arbetsplatsen, samt att arbetsgivaren upptäcker och förebygger stress. Förslag på fortsatt forskning: Vid insamling av data reagerade författarna på att det fanns få kvalitativa studier kring ämnet, något som därför efterfrågas. Studier hur patienten upplever den arbetsrelaterade stressen skulle vara av intresse. Fler studier efterfrågas gällande skillnader och likheter mellan män och kvinnors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Förhoppningen med denna studie är att den ska kunna bidra till ökad kunskap och förståelse för de utlösande orsakerna till arbetsrelaterad stress. Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, sjuksköterskor, arbetsmiljö, upplevelse, globalt perspektiv / Aim: To describe nurses' experience of work-related stress in the healthcare sector. Method: This study is a descriptive general literature study based on five qualitative articles as well as seven quantitative articles. The search included articles between the years 20052017. Result: The analysis showed three main categories: High workload and shortage of staff, Inadequate opportunities to influence the work situation and Emotional work - a stress factor. The results showed that factors such as high workload, shortage of staff, interpersonal issues, unavailability of physicians, insufficient feedback from managers, and work with dying patients, were the reasons leading to the highest level of stress. Conclusions: Work-related stress does not only affect staff in the healthcare sector. Stress also occurs in occupations where the work is characterized by emotionally demanding situations and events. Work-related stress in nurses is a global phenomenon, which may be due to several reasons. The most prominent causes of stress have been shown to be high workload, shortage of staff, emotional work and personal conflicts. Unless stress is addressed, nurse's ability to provide good and patient-safe care can be compromised. It is therefore important that interprofessional cooperation and procedures work in the workplace, and that the employer detects and prevents stress. Proposals for continued research: During the article search, the authors responded to the fact that there were too few qualitative studies on the subject, as requested. Studies how the patient experiences the work-related stress would be of interest. More studies are being asked about differences and similarities between men and women's experience of work-related stress. Hopefully this study will contribute to increased knowledge and understanding of the triggering causes of work-related stress. Keywords: Work-related stress, nurses, work environment, experience, global perspective

Bakgrund: En organisatorisk utmaning för globala organisationer är arbetet med deras arbetsgivarvarumärke när de är globalt utbredda och behöver anpassa sig till olika geografiskt spridda marknader. Utmaningen faller inom området företagsekonomi och det är vanligtvis organisationens HR som axlar ansvaret med utmaningen. På grund av den snabbt föränderliga omvärlden vi lever i, och på grund av hur de åtskilda marknaderna skiljer sig beträffande kulturer, lagstiftningar eller digitaliserade samhällen möter globala organisationer utmaningar med att behålla sitt arbetsgivarvarumärke på samtliga marknader.  Syfte: Att förklara hur en global organisation kan arbeta med att behålla sitt arbetsgivarvarumärke trots olika geografiska marknader.  Metod: Studien har ett hermeneutiskt synsätt och en induktiv ansats, vilket innebär att studien inte utgått från tidigare teorier. För att förklara hur en global organisation kan arbeta med att behålla sitt arbetsgivarvarumärke trots olika geografiska marknader, har en kvalitativ fallstudie genomförts, uppbyggd med tio informanter som arbetar med en global organisations arbetsgivarvarumärke. Studien har implementerat kvalitativa semistrukturerade intervjuer med informanterna för att samla in empiri om den studerade organisationen. En tematisk kartläggning sattes i verk för att kartlägga den insamlade empirin kring organisationens arbete med sitt arbetsgivarvarumärke.  Slutsatser: I studiens slutsatser beskrivs vilka initiativ en global organisation kan ta för att behålla sitt arbetsgivarvarumärke. Dessa initiativ ligger till grund för studiens teoretiska bidrag som illustrerar byggstenar för att en global organisation ska kunna behålla sitt arbetsgivarvarumärke. Studien drar slutsatser som presenterar nya perspektiv på hur en global organisation kan bemöta utmaningen av en föränderlig och geografiskt spridd omvärld. / Background: An organizational challenge for global organizations is the work with their employer brand when they are globally widespread and need to adapt to different geographically dispersed markets. The challenge falls within the area of business administration and it is usually the organization's HR that bears the responsibility for the challenge. Due to the rapidly changing world that we live in, and due to how the separate markets differ in terms of cultures, laws or digitalized societies, global organizations face challenges in maintaining their employer brand in all its markets simultaneously.  Purpose: To explain how a global organization can work to maintain its employer brand despite its different geographical markets.  Method: The study has a hermeneutic perspective and an inductive approach, which means that the study was not based on existing theories. To explain how a global organization can work to maintain its employer brand despite different geographical markets, a qualitative case study has been conducted, built with ten informants that are working with a global organization's employer brand. The study has implemented qualitative semi-structured interviews with the informants to gather empirical data about the chosen organization. A thematic survey was launched to map the collected empirical data on the organization's work with its employer brand.  Conclusions: The study's conclusions describe what initiatives a global organization can take to maintain its employer brand. These initiatives form the basis of the study's theoretical contribution, which illustrates building blocks for a global organization to be able to maintain its employer brand. The study draws conclusions that presents new perspectives on how a global organization can cope with the challenge of a volatile and geographically dispersed world.

Bakgrund: Avbrytande av graviditet innebär att fostret utförskaffas ur livmodern innan graviditetsvecka 22, spontant eller genom induktion. En inducerad abort kan ske medicinskt eller kirurgiskt. Cirka 56 miljoner aborter sker årligen i ett globalt perspektiv. Barnmorskan ska stödja kvinnan i abortvården samt verka för att ge jämställd och rättvis vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet utifrån ett socialt-, ekonomiskt- och kulturellt perspektiv. Barnmorskan utvecklas i sin yrkesroll genom kunskap och erfarenhet. Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors erfarenheter av medicinsk- eller kirurgisk abort i ett globalt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en metasyntes med kvalitativ ansats. Femton (15) vetenskapliga artiklar utgör resultatet. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades otillgänglighet och konsekvenser för kvinnan, ekonomiska faktorer, stigma samt autonomi. Resultatet visar att kvinnorna upplever att restriktiv lagstiftning skapar en stor oro och kan ge desperation. Detta kan innebära att många kvinnor söker sig till osäkra alternativ om tillgången på säker abortvård inte finns tillgänglig. Aborten hade negativa ekonomiska konsekvenser för kvinnorna. Att få bestämma över sin egen kropp och känslan av kontroll var en viktig del i abortbeslutet för kvinnan. Slutsats: Brist på ekonomiska tillgångar och stigma gör att många kvinnor söker sig till osäkra abortalternativ. Den enskilda kvinnan bör få ta beslut som rör hennes egen kropp och själv besluta om när hon önskar skaffa barn vilket innebär att tillgängligheten på säker abortvård måste öka. Klinisk tillämpbarhet: Studien kan användas för att ge ökad kunskap om kvinnors upplevelser och erfarenheter vilket kan leda till en mer tillgänglig abortvård för kvinnor i ett globalt perspektiv. / Background: Termination of pregnancy is when a fetus is removed from the uterus before pregnancy week 22, spontaneously or through induction. An induced abortion can be performed either medical or surgical. In a global perspective, each year around 56 million abortions are performed. The role of the Midwife in abortion care is to support the woman aiming to offer equal and equitable care based on proven experience and with a social-, economical- and cultural perspective. The professional skills of the midwife is developing through knowledge and experience. Objective: The aim of the study was to identify womens experiences of medical- or surgical abortion in a global perspective. Method: The study was conducted as a qualitative metasynthesis. Fifteen (15) scientific articles were included in the result. Result: Four main categories were identified inaccessibility and consequences for the woman, economical factors, stigma and autonomy. The result shows that the women experience that restrictive legislations makes women anxious and instill feelings of desperation. Many women are considering unsafe alternatives when safe abortion care isn’t accessible. The abortion had negative financial consequences for the women. To decide about their own body and having a feeling of control was an important part in the decision of abortion for the woman. Conclusion: Lack of financial assets and stigma means that many women seek unsafe abortion options. The individual woman should be able to make decisions concerning her own body and decide for herself when she wants to have children, which means that access to safe abortion care must increase. Clinical applicability: The study can be used to provide increased knowledge about womens experiences which can lead to a more accessible abortion care for women in a global perspective.