Uppsatsen handlar om problemet med att bevisa våldsbrott mot kvinnor i nära relationer. Det är vanligt att kvinnor inte anmäler våld som utövas av en närstående man alternativt väljer att inte medverka i den brottsutredande verksamheten efter en anmälan. Våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser och rädsla för de våldsutövande männen är framträdande i uppsatsen. Problematiken med att bevisa brott inom stängda dörrar diskuteras även i samband med det eventuella kravet på stödbevisning i svensk rätt.

Föreliggande studie presenterar hur undersökande och jämförande av vilken kunskap som polis och socialarbetare anser sig behöva för att kunna utföra ett effektivt och professionellt arbete med mäns våld mot kvinnor. För att kunna göra detta genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med poliser och socialsekreterare som dagligen i någon utsträckning kommer i kontakt med eller arbetar med våldsutsatta kvinnor. De semistrukturerade intervjuerna utformades utifrån begreppen tyst kunskap, praktisk kunskap, teoretisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att den tysta kunskapen beskrivs som en magkänsla som bedöms vara ytterst relevant i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Vidare visar resultatet på att den praktiska kunskapen för socialtjänsten består i att kunna vägleda den våldsutsatta kvinnan medan poliserna lägger större vikt vid utredningsförmåga. Praktisk kunskap beskrivs också som erfarenhetsbaserad kunskap. Resultatet visar också på att teoretisk kunskap är starkt kopplad till utbildning samt kunskap om normaliseringsprocessen. Slutligen visar resultatet att kompetens är en form av lyhördhet och självuppfattning som en yrkesverksam bör ha genom att känna till sina egna begränsningar. Slutsatserna av studiens resultat vittnar om att vidare forskning på arbetsmetoder inom området behövs för att få en mer integrerad och gemensam kunskapsbas

The purpose of this essay is to identify how violence against women is understood in the government's policy action plan called Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. The main issue that the study is based on, is whether there is a feminist gendered understanding that permeates the action plan. To examine this, I have formulated two more specific questions:      - What is considered to be the main problem of men's violence against women?      - What is considered to be the reasons for men's violence against women?     The empirical material of the study consists of the government's action plan. With the help of Carol Bacchis discourse analytical approach "What's the problem approach", important patterns in the material have been detected. Previous research and feminist theory has in turn been the basis for the analysis of the action plan.          Regarding the first question, I found that the government primarily looking at men's violence against women from a child's perspective, and as a problem for the whole society. The main causes of male violence against women that the government refers to are particular characteristics of the individual men who use violence and also cultural factors. Some elements of a feminist gendered understanding can be identified, but my assessment is that this explanation is subordinate to a deviation thinking.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommuner i sin fysiska planering genom trygghetsskapande åtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv påverkar tryggheten för kvinnor. Det sker genom kvantitativa statistiska metoder i två delar: dels i en jämförande tidsserie som mäter skillnaden i upplevd otrygghet för kvinnor mellan kommuner som arbetat med trygghetsskapande åtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv jämfört med kommuner som inte arbetat på detta sätt: dels via tvärsnittsdata undersöks vilka faktorer som påverkar otryggheten för kvinnor i olika kommuner. Resultatet visar att kvinnor är mer otrygga i de kommuner som arbetat med trygghetsskapande åtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Störst förklaring till varför kvinnor upplever otrygghet på kommunnivå är i tur och ordning andelen boende i flerfamiljshus, andelen utländsk bakgrund, andel yngre kvinnor, kommunstorlek samt andelen ensamstående. Det kan dock finnas förklaringar till det delvis oväntade undersökningsresultatet, vilket öppnar upp för framtida forskning om hur kommuner kan minska otryggheten för kvinnor.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer konstrueras mot bakgrund av en historisk, kulturell och samhällelig förståelse av fenomenet. Det konstrueras och rekonstrueras diskursivt genom språket i sociala samspel mellan människor där särskilda begrepp och termer ligger till grund för förståelsen av denna våldskategori. I denna studie avser vi att undersöka hur yrkesverksamma företrädare, inom så väl offentlig som ideell organisation, förstår och tolkar mäns våld mot kvinnor genom den kvalitativa forskningsansatsen. Detta genom intervjuer i fokusgrupp som diskursivt analyserats och diskuterats i relation till det socialkonstruktionistiska perspektivet och teoretiska begrepp såsom våld, offer och förövare. Föreliggande studie påvisar att deltagarnas tolkning och förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer påverkas på olika sätt, bland annat genom organisatoriska förutsättningar. Detta påverkar i sin tur hur de diskursivt konstruerar och hanterar mäns våld mot kvinnor i arbetet med våldsutsatta kvinnor, förövare och deras barn. Trots att nya benämningar används kvarstår diskursen,varför vissa individer, egenskaper och företeelser inkluderas eller exkluderas från denna våldskategori. / Men's violence against women in intimate relationships is constructed in a historical, cultural and social context, in which it is understood. It is constructed and reconstructed discursively in social interactions between people through language, in which specific terms and definitions are used for understanding this category of violence. With a qualitative research approach, the present study aims to investigate how social workers in either governmental or non-governmental organisations, understand and interprets domestic violence. Focus group interviews have been discursively analyzed in relation to the social constructionist perspective and theoretical terms such as violence, victim and perpetrator. This study demonstrates that participant's interpretation and understanding of men's violence against women in intimate relationships are affected in various ways by, for example the conditions of the organization. This in turn may affect how the participants discursively construct and manage the phenomenon in the work with battered women, perpetrators and children who witness violence within the family. Although new labels are used, the discourse of men's violence against women in intimate relationships remains, why some people, attributes and phenomena are either included or excluded from this category of violence.

I och med att diskussionen om mäns våld mot kvinnor har tagit allt större plats i det offentliga rummet har det även blivit mer aktuellt att tala om vad som kan göras för att motverka våldet. Både Socialstyrelsen och BRÅ menar att det krävs fler behandlingsmöjligheter för våldsutövande män i hela landet för att mäns våld mot kvinnor ska minska. Då majoriteten av de som utövar våld är män, oavsett typ av våld, fann vi det av relevans att undersöka hur maskulinitet och våldsutövande diskuteras inom behandlingsprogrammen. Uppsatsen har som syfte att undersöka hur behandlare för dessa typer av behandlingsprogram resonerar kring maskulinitetsbegreppet, hur deras bild av maskulinitet förhåller sig till den bild som presenteras i forskning, samt vilka förklaringsmodeller som anges av behandlare för att förklara klienternas våldsamma agerande. För att besvara uppsatsens syfte utgår analysen av det empiriska materialet från teorier gällande genus, maskulinitet och mäns våld. Materialinsamlingen har skett genom intervjuer som har genomförts med yrkesverksamma som på något vis arbetar behandlande med våldsutövande män. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Studiens resultat redogör behandlarnas tankar om maskulinitet och dess påverkan på det relationsnära våldet. Resultatet visar att intervjupersonerna uppfattar att deras klienter har svårt att erkänna och ta ansvar för sitt våldsutövande, svårt att uttrycka vissa känslor och att det tycks existera en viss kvinnosyn som präglar våldet.

<p>Denna uppsats utgörs av en fallstudie av samverkan för våldsutsatta kvinnor i Botkyrka kommun. Samverkan är en relativt ny arbetsform som växt fram ur en mängd olika förändringar hos den svenska välfärdsstaten. I denna uppsats berörs bland annat decentraliseringen, hetereogeniseringen och diversifieringen av densamma samtidigt som krav på effektivitet i samband med ekonomiska nedskärningar gör sig gällande, men också att ett könsmaktkritiskt perspektiv på våld i nära relation öppnat upp för nya arbetsformer. Syftet med föreliggande uppsats var att studera samverkan i Botkyrka kommun inom området för våldsutsatta kvinnor och därigenom utvärdera denna arbetsform som åtgärd för sociala problem. Detta undersöktes genom fyra frågeställningar: varför samverkan har vuxit fram som åtgärd, hur samverkan har genomförts i Botkyrka kommun, vad man har gjort i Botkyrka, samt hur resultatet av samverkan upplevs i förhållande till de mål man satt upp för samverkan i Botkyrka kommun. Detta tolkades med hjälp av två teoretiska perspektiv; den ny-instititionella organisationsteorin som bland annat utgår från att organisationer aldrig kan studeras utan sin kontext, samt med könsmaktskritiskt perspektiv vilket uppmärksammar det motstånd som finns mot mäns våld mot kvinnor. Botkyrkas samverkansgrupp studerades som ett fall av samverkan och den främsta datainsamlingsmetoden har varit kvalitativa intervjuer med medverkande i denna grupp. Resultatet kan sammanfattas i att samverkan mellan berörda parter anses vara en nödvändighet idag, en lyckad samverkan är dock något som kräver rätt prioritering och resurser från alla instanser. Samverkan öppnar kontaktvägarna mellan organisationerna och myndigheter vilket leder till bättre insatser och kan skapa en långsiktighet i arbetet för våldsutsatta kvinnor. Botkyrkas samverkansgrupps arbete präglas av ett gynnsamt klimat med en medvetenhet kring specifika problem som gäller kvinnofridsfrågor så som motstånd, handlingsutrymme, mandat och motivation. För fortsatt kvinnofridsarbete i samverkan gäller att studera framgångsrika modeller, där Botkyrka kan stå som exempel, men samtidigt att akta sig för att implementering av en samverkansstruktur blir kopierad och därmed oanpassad till den egna organisationen.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer utifrån dels deras föreställningar om våldsutövande män och våldsutsatta kvinnor och dels vilka perspektiv eller teorier som kommer till uttryck i socialsekreterares resonemang om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Undersökningen består av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrån ett könsmaktsperspektiv, med stöd i tidigare forskning om mäns våld mot kvinnor och samhällets hantering av frågan på nationell nivå, kommunal nivå och genom socialtjänsten. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna å ena sidan ser bristande jämställdhet som en orsak till mäns våld mot kvinnor på en generell nivå, å andra sidan förklarade enskilda mäns våldsutövning bland annat utifrån föreställningar om mäns våld som uttryck för männens maktlöshetskänslor. I uppsatsen diskuteras också hur socialsekreterarnas förståelse om mäns våld mot kvinnor i nära relationer står i relation till en rådande könsneutral norm inom socialtjänsten.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer utifrån dels deras föreställningar om våldsutövande män och våldsutsatta kvinnor och dels vilka perspektiv eller teorier som kommer till uttryck i socialsekreterares resonemang om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Undersökningen består av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrån ett könsmaktsperspektiv, med stöd i tidigare forskning om mäns våld mot kvinnor och samhällets hantering av frågan på nationell nivå, kommunal nivå och genom socialtjänsten. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna å ena sidan ser bristande jämställdhet som en orsak till mäns våld mot kvinnor på en generell nivå, å andra sidan förklarade enskilda mäns våldsutövning bland annat utifrån föreställningar om mäns våld som uttryck för männens maktlöshetskänslor. I uppsatsen diskuteras också hur socialsekreterarnas förståelse om mäns våld mot kvinnor i nära relationer står i relation till en rådande könsneutral norm inom socialtjänsten.