Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt problem som kraftigt påverkar kvinnans hälsa.Hälso- och sjukvården är ofta den enda myndighet som kvinnorna kommer ikontakt med. Vilket bidrar till att sjuksköterskan besitter en central roll i attidentifiera och stödja våldsutsatta kvinnor.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans identifikation och stöd till denvåldsutsatta kvinnan.Metod: En litteraturöversikt utfördes. Artiklarna valdes utifrån litteraturöversiktenssyfte, artiklarna analyserades systematiskt. I resultatet inkluderades 19artiklar, 10 med kvantitativansats och nio i kvalitativutformning.Resultat: Resultatet utmynnade i flera faktorer som är gynnsamma för identifikation, såsom ett gott bemötande, att sjuksköterskan erhållit utbildning inomvåldsutsatthet. Men även hur sjuksköterskan kan arbeta för att identifiera ochstödja våldsoffer. Faktorer som hindrar identifikation var organisatoriskahinder, negativa attityder samt kunskapsbrist.Diskussion: Sjuksköterskans attityder, bemötande, kunskapsnivå och andraorganisatoriska hinder kan bidra till ”caring” och ”uncaring”. Dessa faktorerkommer att påverka identifikation och stöd av våldsutsatta kvinnor.Sjuksköterskan behöver vara medveten om sin roll i mötet med kvinnor somutsätts för våld för att uppnå omvårdnad av kvalité.Slutsats: Utbildning inom våldsutsatthet bör erbjudas för att minska barriärer somhindrar identifikation. Verksamheter och organisationer behöver tydligariktlinjer och rutiner för handläggning av våldsoffer. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Bakgrund : Studier visar att en av tre kvinnor världen över har blivit utsatta för våld. Undersökningen Slagen dam visar att cirka hälften av Sveriges kvinnor har blivit utsatta för sexuella-och fysiska hot någon gång efter de fyllt 15 år. Våld mot kvinnor finns i alla samhällsklasser och är ett av världshälsoproblemen. Kvinnor som har blivit utsatta för våld söker sig ofta till vården. Därför har hälso-sjukvården en nyckelroll till att upptäcka och stödja våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om vilken beredskap som finns för sjuksköterskor att bemöta våldsutsatta kvinnor. Metod : Designen är en litteraturöversikt. Datainsamlingen har skett i databaserna Cinahl, Pubmed och Web OF Science. Resultat : Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar och visar tre huvudområden: Vikten av utbildning, Sjuksköterskans beredskap i mötet med den våldsutsatta kvinnan och organisatoriska faktorer. Resultatet visade att vårdpersonal har brist på utbildning och beredskap för att kunna möta kvinnor som har blivit utsatta för våld. Förutom att det finns brist på beredskap finns det också tidsbrist samt kommunikationsbrist mellan myndigheterna något som ytterligare motverkade chansen till att stödja våldsutsatta kvinnor. Slutsats : Utifrån föreliggande litteraturöversikt kan slutsatsen dras att tydliga riktlinjer, utbildning, övning, beredskap behövs och program/ rutiner för att kunna stödja den våldsutsatta kvinnan. Det är vidare avgörande att få stöd från organisatorisk ledare för att kunna uppnå förändring. / Background: Studies show that one of three women worldwide is expose to partner violence. The study slagen dam shows that almost half of the women in Sweden have been exposed to sexual and physical threats sometime after they reach the age of 15. Violence upon women is major public health problem that you can find in every social group in society. Women who are expose to partner violence are more likely to seek hospital help. Purpose: The aim of the literature review was to collocate knowledge and preparedness of nurses when they are encountering women who are exposed to violence. Method: The method is a literature review. Data collection has taken place in databases Cinahl and PubMed and Web of science. Results: The finding is based on 15 scientific articles and 3 key areas: The importance of education, nurse’s preparation for meetings regarding abused women, and organization elements. The result articles illustrate that health-care professional has limited knowledge and preparedness to help and counting women who were victims of abuse. Lack of time and lack of communication between different authorities created a barrier to identify women who were exposed to violence. Conclusions: From this study, the clue can drown that guidelines, knowledge, and training are need, in order to help women who are living with partner violence.

Violence against women is a widespread global problem and a violation of human rights. An estimated 35% of all women in the world have been subjected to physical and/or sexual violence, and the perpetrator in the majority of cases has been a current or former partner. This thesis addresses the topic of violence against women with a fatal outcome – femicide, which is a more extreme form of violence against women. The purpose of this work is to defend the thesis that femicide ought to be seen as a violation of human rights. A central assumption is that femicide is based on patriarchal structures and that it should, therefore, be regarded as a hate crime against women. In order to understand and interpret the pehnomenom of femicide, this work relies on an idea-analysis based on Michel Foucault and Raewyn Connell's relational power perspective. Conventions and declarations relating to femicide are analyzed to bring clarity to the violations that femicide constitutes. The results indicate that femicide is charactarized by misogynist- and structural violence and consitutes violations of the human rights. Protection from femicide is deficient, and femicide is often classified as murder. Several conventions and declarations exist that are designed for the purpose of protecting women from violence, but only one mentions violence against women with a fatal outcome. Power relations and patriarchal structures need to be highlighted and questioned in order to strengthen women's rights and freedom from violence and femicide.   Key words: Femicide, Violence against women, Human rights, Women’s rights, Patriarchal structures, Relational power.

<p><strong><em>Abstract </em></strong><em>: Under våren 2008 gjordes en utvärdering av en kvinnojour i en medelstor svensk stad. En uppföljning har nu genomförts för att ta reda på om de goda resultat som uppvisades håller i sig på lite längre sikt.</em><p><em>Baserat på framförallt en feministisk förståelse av våldet i kombination med teorier om brottsoffer, empowerment och emotionssociologi undersöktes kvinnornas uppfattning av sin situation idag med hjälp av enkäter, fokusgrupper och enskilda intervjuer. Även dagboksanteckningar har studerats. I likhet med den inledande undersökningen visar uppföljningen att stödet från kvinnojouren är uppskattat och en ovärderlig hjälp för förståelsen av vad man varit med om och hur man kan gå vidare. Våldet har i stort sett upphört, och förbättringen gällande psykisk hälsa, självförtroende och rädsla håller i sig, även om en lätt tillbakagång antyds i vissa fall vid den andra uppföljningen. Någon skillnad i resultat avseende olika stödmetoder har ej gått att urskilja.</em></p><p> </p></p><p> </p>

<p>Syftet med denna uppsats är att studera vilka föreställningar om förövare som förekommer i medias artiklar om mäns våld mot kvinnor. Ett antal artiklar från Sveriges tre största kvälls- och dagstidningar har studerats och fokus har legat på hur män framställs som förövare, på vilket sätt kvinnor framställs som offer, men också på vilka eventuella förklaringar eller orsaker till våldet som finns i artiklarna. Som metod har diskursanalys använts och då främst Norman Faircloughs Kritiska diskursanalys. I analysarbetet har dock analysverktyg även från Diskursteori och Diskurspsykologi använts. Genusteorier utifrån bland annat R.W Connell har använts för att visa på den genusstruktur som finns i samhället. Även teorier kring media som normskapande har legat till grund för studien. I analysen av artiklarna framkommer bilden av den typiske våldtäktsmannen, föreställningen om det idealiska offret men också den stereotypa bilden av våldtäkt. Dessa stereotypa bilder eller myter får konsekvenser för både män och kvinnor i samhället. Det rör sig om hur kvinnor utifrån en förlegad syn på kvinnor och män, antas bära egen skuld för våldtäkter, hur kvinnor inte vågar anmäla våldtäkter som inte begåtts av den ”typiske våldtäktsmannen” och hur mäns våld mot kvinnor framförallt anses vara en kvinnofråga. Genom medias fokus på överfallsvåldtäkter hamnar också andra ”icke-typiska våldtäkter” i skymundan. I detta har media ett stort ansvar då de i sina framställningar av mäns våld mot kvinnor har ett val i vilka brott de rapporterar om och hur de beskriver de inblandade. I stort har detta betydelse för samhällets kamp mot mäns våld mot kvinnor och för jämställdheten mellan kvinnor och män.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar kvinnors hälsa och välbefinnande. Frågor om våld bör ställas till alla kvinnor som besöker sjukvården. Ett bra bemötande är av stor vikt för att kvinnan ska våga berätta om sin situation. Attityder och värderingar från sjukvårdspersonalen påverkar kvinnan och det är viktigt att beakta dessa.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors och barnmorskors bemötande samt uppfattning om våldsutsatta kvinnor inom primärvården.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien var baserad på en kvalitativ metod och grundades på semistrukturerade intervjuer. Urvalet var fem barnmorskor och fem sjuksköterskor på två vårdcentraler inom Uppsala län</p><p><strong>Resultat:</strong> Sjuksköterskor och barnmorskor hade sparsamma uppfattningar om kvinnor som utsatts för våld. Däremot hade de fler uppfattningar av män som slår. Ett bra bemötande ansågs som viktigt av samtliga informatörer. Sjuksköterskor och barnmorskor frågade kvinnor om våld i olika utsträckning och angav att de hade olika erfarenheter i att ställa frågor om våld. Samtliga informatörer hade kunskap om var kvinnan skulle hänvisas däremot fanns brister i kännedom av handlingsplaner.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Sjuksköterskor och barnmorskor frågade kvinnor om våld i olika utsträckning detta tror författarna kan vara relaterat med utbildning och erfarenhet. </p><p> </p> / <p><strong>Background: </strong>Violence against women is a serious societal problem that affects women’s health and well-being. All women who seek medical attention should be asked questions concerning violence. A good encounter is of great importance in order for women to dare give information concerning their situation. Attitudes and values held by nursing staff affect the woman and it is important that they are taken into consideration.</p><p><strong>Aim: </strong>The aim of the study was to elucidate primary care nurses’ and midwives’ encounters with and attitude towards women exposed to violence.</p><p><strong>Method: </strong>The study was based on a qualitative method of semi-structured interviews. The selection included five midwives and five nurses in an Uppsala County Council outpatients’ clinic.</p><p><strong>Results: </strong>Nurses’ and midwives’ reported perceptions of women exposed to violence were scanty. The informants’ reported perceptions of men who hit were more diversified. A good encounter was regarded as important by all informants. Nurses and midwives asked questions concerning violence to varying extents and reported that they had varying experiences of posing questions concerning violence. All informants possessed knowledge concerning where women should be further referred, whereas there were shortcomings concerning knowledge of plans of action.</p><p><strong>Conclusion: </strong>Nurses and midwives ask women questions concerning violence to varying extents, the authors believe it may be related to training and experience.</p>

Abstract : Under våren 2008 gjordes en utvärdering av en kvinnojour i en medelstor svensk stad. En uppföljning har nu genomförts för att ta reda på om de goda resultat som uppvisades håller i sig på lite längre sikt.Baserat på framförallt en feministisk förståelse av våldet i kombination med teorier om brottsoffer, empowerment och emotionssociologi undersöktes kvinnornas uppfattning av sin situation idag med hjälp av enkäter, fokusgrupper och enskilda intervjuer. Även dagboksanteckningar har studerats. I likhet med den inledande undersökningen visar uppföljningen att stödet från kvinnojouren är uppskattat och en ovärderlig hjälp för förståelsen av vad man varit med om och hur man kan gå vidare. Våldet har i stort sett upphört, och förbättringen gällande psykisk hälsa, självförtroende och rädsla håller i sig, även om en lätt tillbakagång antyds i vissa fall vid den andra uppföljningen. Någon skillnad i resultat avseende olika stödmetoder har ej gått att urskilja.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar kvinnors hälsa och välbefinnande. Frågor om våld bör ställas till alla kvinnor som besöker sjukvården. Ett bra bemötande är av stor vikt för att kvinnan ska våga berätta om sin situation. Attityder och värderingar från sjukvårdspersonalen påverkar kvinnan och det är viktigt att beakta dessa. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors och barnmorskors bemötande samt uppfattning om våldsutsatta kvinnor inom primärvården. Metod: Studien var baserad på en kvalitativ metod och grundades på semistrukturerade intervjuer. Urvalet var fem barnmorskor och fem sjuksköterskor på två vårdcentraler inom Uppsala län Resultat: Sjuksköterskor och barnmorskor hade sparsamma uppfattningar om kvinnor som utsatts för våld. Däremot hade de fler uppfattningar av män som slår. Ett bra bemötande ansågs som viktigt av samtliga informatörer. Sjuksköterskor och barnmorskor frågade kvinnor om våld i olika utsträckning och angav att de hade olika erfarenheter i att ställa frågor om våld. Samtliga informatörer hade kunskap om var kvinnan skulle hänvisas däremot fanns brister i kännedom av handlingsplaner. Slutsats: Sjuksköterskor och barnmorskor frågade kvinnor om våld i olika utsträckning detta tror författarna kan vara relaterat med utbildning och erfarenhet. / Background: Violence against women is a serious societal problem that affects women’s health and well-being. All women who seek medical attention should be asked questions concerning violence. A good encounter is of great importance in order for women to dare give information concerning their situation. Attitudes and values held by nursing staff affect the woman and it is important that they are taken into consideration. Aim: The aim of the study was to elucidate primary care nurses’ and midwives’ encounters with and attitude towards women exposed to violence. Method: The study was based on a qualitative method of semi-structured interviews. The selection included five midwives and five nurses in an Uppsala County Council outpatients’ clinic. Results: Nurses’ and midwives’ reported perceptions of women exposed to violence were scanty. The informants’ reported perceptions of men who hit were more diversified. A good encounter was regarded as important by all informants. Nurses and midwives asked questions concerning violence to varying extents and reported that they had varying experiences of posing questions concerning violence. All informants possessed knowledge concerning where women should be further referred, whereas there were shortcomings concerning knowledge of plans of action. Conclusion: Nurses and midwives ask women questions concerning violence to varying extents, the authors believe it may be related to training and experience.

Syftet med denna uppsats är att studera vilka föreställningar om förövare som förekommer i medias artiklar om mäns våld mot kvinnor. Ett antal artiklar från Sveriges tre största kvälls- och dagstidningar har studerats och fokus har legat på hur män framställs som förövare, på vilket sätt kvinnor framställs som offer, men också på vilka eventuella förklaringar eller orsaker till våldet som finns i artiklarna. Som metod har diskursanalys använts och då främst Norman Faircloughs Kritiska diskursanalys. I analysarbetet har dock analysverktyg även från Diskursteori och Diskurspsykologi använts. Genusteorier utifrån bland annat R.W Connell har använts för att visa på den genusstruktur som finns i samhället. Även teorier kring media som normskapande har legat till grund för studien. I analysen av artiklarna framkommer bilden av den typiske våldtäktsmannen, föreställningen om det idealiska offret men också den stereotypa bilden av våldtäkt. Dessa stereotypa bilder eller myter får konsekvenser för både män och kvinnor i samhället. Det rör sig om hur kvinnor utifrån en förlegad syn på kvinnor och män, antas bära egen skuld för våldtäkter, hur kvinnor inte vågar anmäla våldtäkter som inte begåtts av den ”typiske våldtäktsmannen” och hur mäns våld mot kvinnor framförallt anses vara en kvinnofråga. Genom medias fokus på överfallsvåldtäkter hamnar också andra ”icke-typiska våldtäkter” i skymundan. I detta har media ett stort ansvar då de i sina framställningar av mäns våld mot kvinnor har ett val i vilka brott de rapporterar om och hur de beskriver de inblandade. I stort har detta betydelse för samhällets kamp mot mäns våld mot kvinnor och för jämställdheten mellan kvinnor och män.

Syftet med uppsatsen är att genom textanalys av självbiografier skrivna av kvinnor som utsatts för våld i en nära relation, undersöka vilka orsakerna är till att de stannar kvar i förhållandet. För ökad förståelse används följande teorier: Normaliseringsprocessen utifrån det strukturella/könskulturella perspektivet, våldets neutralisering utifrån det socialpsykologiska perspektivet, teori om totala institutioner samt identitet. Valet av metod föll på det kvalitativa eftersom det är genom förståelse av kvinnornas subjektiva upplevelser vi kan få förståelse för deras upplevelser. Analysprocessen genomfördes enligt den narrativa struktureringen. I den tidigare forskningen presenteras våldet ur olika perspektiv för en bättre bild av hur forskningsläget ser ut idag. Analysen är uppdelad på två teman. Den första visar hur kvinnorna använder sig av olika anpassningsstrategier för att hantera våldet. Det andra temat ger förståelse för kvinnornas känslor och upplevelser. Resultatet visar att kvinnor i början bryts ned av psykiskt våld och efter kommer det en tid, då det förvandlas till fysiskt våld. För att ta itu med våldet anpassar sig till kvinnorna genom olika strategier som kännetecknasav känslor som skuld, skam och maktlöshet.