No description available.

Den här kvalitativa forskningen fokuserar på våld i nära relationer och hur socialtjänsten kan hjälpa kvinnor som utsätts för detta. Syftet med studien är att undersöka socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor och vilka typer av stöd som socialarbetare tycker är grundläggande för att dessa kvinnor ska kunna hantera sin vardag. Studien använder två teoretiska perspektiv, nämligen systemteori och empowerment, för att belysa de komplexa problemen som våld i nära relationer medför. Tidigare forskning har visat att våld i nära relationer är ett globalt och komplext samhällsproblem. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare från två olika kommuner i Sverige. Resultatet av studien visar att socialtjänsten i de två utvalda kommunerna främst erbjuder insatser i form av stödjande samtal, kortsiktiga bostadslösningar och kontaktpersoner. Studiens resultat visar också att det finns vissa brister inom socialtjänsten, inklusive brist på resurser i form av personal, tid och ekonomi, samt brist på utbildning inom områden som traumamedveten omsorg. Slutligen framkommer det att kontaktpersonen som en insats behöver erbjudas till våldsutsatta kvinnor under en längre period. Denna uppsats ger alltså en inblick i socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och visar på både framgångar och brister i de insatser som erbjuds.

Idag utgör den digitala tekniken en naturlig del av människors liv och används på bred front i samhället. Den omfattande teknikanvändningen kan ur flera hänseenden betraktas som positiv, men anses även ha banat väg för en ny form av våld. Digitalt våld definieras idag som en egen genre men kan även ses som en förlängning av redan existerande våldsformer. Den gemensamma nämnaren för det digitala våldet är att det möjliggörs genom digital teknik, vilket kan innebära särskilda utmaningar då det kan utövas oberoende av tid och rum. I föreliggande uppsats undersöks mäns digitala våld mot kvinnor med syfte att undersöka och analysera hur problemet kan beskrivas och förstås av medarbetare på kvinnojourer och skyddade boenden. I arbetet söks även svar på vilka behov och utmaningar som kan ses i relation till det digitala våldet, liksom vilka eventuella fördelaktiga aspekter den digitala tekniken kan ha för våldsutsatta kvinnor. Uppsatsen har en genomgående kvalitativ ansats där det empiriska materialet utgörs av intervjuer med medarbetare på kvinnojourer och skyddade boenden. De teoretiska utgångspunkter som används i arbetet är den strukturella feministiska förklaringsmodellen samt begreppet Coercive Control. Utifrån det empiriska materialet har ett antal meningsbärande teman identifierats vilka i resultatet presenteras i relation till uppsatsens centrala frågeställningar. I den analyserande diskussionen kopplas resultaten till teori och tidigare forskning där utrymme också lämnas för studieförfattarnas egna tolkningar. Uppsatsens resultat visade att det digitala våldet kunde omfatta ett stort antal metoder vilka ofta utfördes i syfte att kontrollera kvinnan. Det digitala våldet kunde vidare förstås som en del av ett större system och som ett strukturellt betingat fenomen. En utmaning som beskrevs i relation till det digitala våldet var teknikens snabba utveckling som ställde krav på särskilda kunskaper inom kvinnojourer och skyddade boenden men även på ett mer generellt plan i samhället. Det framgick även hur det kunde vara svårt att säkerställa kvinnornas säkerhet utan att begränsa deras användning av digital teknik vilket vi förstod som ett etiskt dilemma. Slutligen visade resultatet hur den digitala tekniken kunde ha många fördelaktiga aspekter, och hur den inte sällan kunde fungera som en hjälpande hand för våldsutsatta kvinnor.

This essay was intended to analyse and categorize the feminist approach of four Swedishparliamentary parties consisting of the Moderates, Sweden Democrats, Social DemocraticParty, and the Left Party. The subjects of this scientific analysis have therefore consisted ofthe election manifestos, party programs and statements on individual political subjects fromthe respective parties. The methodological approach of the aforementioned analysis consistedof a qualitative idea analysis that was formulated towards the goal of identifying theirrespective reality description, problem formulation and advocated solutions/actions. Theresearch delimitation was in turn restricted to three pre-selected issues/political subjectsrelated to the topic of equality. These consisted of men´s violence towards women, economicinequality, and working environment/work safety. The result of this study varied between theparties that were subjected to the analysis and provided an initial insight into the feministstandpoint of said actors. This included the conclusion that there are varied perspectivesregarding how equality is defined, the problems related to the topic, and which measures thatare considered to be the most suitable to mitigate and manage these existing issues.

Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på vad en våldsutövande man har för motiv till att utöva våld mot husdjur, huruvida husdjur är en bidragande faktor till att kvinnor stannar längre hos en våldsutövande partner och vad det vilka behov det finns av hjälp och stöd som kvinnor kan få i samband med våld i hemmet där det finns husdjur med i bilden. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt med en tematisk analysmetod. Resultat: Resultatet visade att kvinnor i större utsträckning stannar längre eller återgår till en våldsrelation när husdjur finns med i bilden. Motivet för våld mot husdjur handlar ofta om att upprätthålla en maktposition och kontroll över kvinnan. Det finns begränsade resurser för att kunna hjälpa kvinnor att fly våldsrelationer. I många fall erbjuds endast skyddat boende för kvinnor men då innebär det att kvinnan ej kan ta med sitt husdjur i många avseenden

Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort allmänt och socialt problem och en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter. Denna studie är en litteraturstudie med syftet att undersöka varför män använder våld mot kvinnor i nära relationer. Syftet är också kopplat till frågeställningarna som ska besvaras. Denna studie vill öka förståelsen för mäns våld mot kvinnor i nära relationer genom att försöka hitta de bakomliggande orsakerna till mäns våldsbeteende. Uppsatsen utgår från en systematisk litteraturstudie i syfte att visa vad forskning har kommit fram rörande problemområdet. De valda teorierna är genusteori och resursteori vilka analyseras genom en socioekologisk modell. Vald metod har utgått från studiens syfte och frågeställningar. Studiens teorier har växt fram från den litteraturgenomgång som gjorts. Resultatet visar att mäns våld mot kvinnor är komplext och det finns ett flertal anledningar till våldets uppkomst. Faktorer som påverkar våldsfenomenet sker på olika samhällsnivåer och faktorerna påverkar varandra på olika sätt. På individuell nivå finns olika riskfaktorer som orsakar våld mot kvinnor exempelvis alkohol, barndomsupplevelser av våld, inom relationsnivån finns en tydlig faktor som baseras på mäns motivation för att rättfärdiga sitt våld. På den strukturella nivån påverkas män av faktorer som exempelvis samhällets kulturella normer, traditioner, värderingar och den generella samhällsbilden av vad som betraktas vara maskulinitet. Samhällsnivån avser alla sociala strukturer som påverkar mannens levnadsmiljö. I levnadsmiljön beskrivs hur mannen påverkas av sociodemografiska och socioekonomiska faktorer, till exempel arbetslöshet eller valet av socialt umgänge. Preventionsarbete sker inom samhället med hjälp av olika program inom socialtjänst, frivilligorganisationer och kriminalvården, vilket syftar till att förebygga att våld sker. Även behandlingsprogram tillämpas för att göra manliga våldsutövare medvetna om vad deras handlingar leder till och det ska också ge männen redskap som de kan använda för att ändra sina negativa individuella mönster eller beteenden.

Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för våld av en manefter sin 15-årsdag. Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som ofta är dolt.Hälso- och sjukvården är många gånger den första och ibland enda myndighetsom den våldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet är attidentifiera vilka barriärer som påverkar sjuksköterskans bemötande avvåldsutsatta kvinnor. Metod: En allmän litteraturstudie med en systematisk ansats.Resultat: Efter analys av tio studier identifierades två olika kategorier och sexunderkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) ochorganisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskorkänner sig osäkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om våldsutsatthet, pågrund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i dennalitteraturstudie. / Forty-six percent of the women in Sweden have been subjected toviolence by a man after their 15th birthday. Violence against women is a societalproblem that is often hidden. Health care is often the first and sometimes the onlyauthority that the abused woman comes in contact with. Aim: The aim was toidentify the barriers that affect nurses' approach towards abused women. Method:A literature review with a systematic approach. Results: After analysis of tenstudies, two categories and six subcategories were identified: individual factors(education, experience, attitudes) and organizational factors (environment,guidelines, resources). Conclusion: Nurses felt insecure and unprepared tointervene with women suspected of being exposed to domestic violence, becauseof individual and organizational factors that emerge in this literature review.

Våld mot kvinnor orsakar flera fysiska- och psykiska sjukdomar och negativa hälsotillstånd. Det finns krav på sjukvården att synliggöra våld mot kvinnor. Syftet med den här kvalitativa, feministiska studien är att undersöka sjuksköterskors attityder till våld mot kvinnor. Studien utformades efter Hartmans analytiska, induktiva metod. Fem kategorier identifierades: tabuera, förståelse för könsrelaterat våld, mörkertal av misshandlade kvinnor och identifikation av misshandlade kvinnor och sjuksköterskors engagemang. Sjuksköterskor visar ett stort engagemang för patienter som söker vård på grund av könsrelaterat våld. Sjuksköterskor uttrycker både säkerhet och osäkerhet gällande kunskap, känslor och omvårdnadsåtgärder av patienter som utsätts för könsrelaterat våld. Många patienter lämnar sjukhuset utan att den bakomliggande orsaken är fastställd. Med en ökad förståelse för våld mot kvinnor stärks sjuksköterskors hälsobefrämjande funktion och preventiva omvårdnadsåtgärder tydliggörs. Detta förutsätter att ledare inom hälso- och sjukvården prioriterar våld mot kvinnor. / Domestic violence has a serious impact on womens´health. There are demands on the health care sector in dealing with domestic violence. The aim of this qualitative, feministic study is to investigate nurses´attitudes towards domestic violence. The study was perfomed by Hartmans´analytical, inductive method. Five categories were identified: taboo, understanding of domestic violence, an unknown number of victims of domestic violence and identification of victims of domestic violence and nurses commmitment. Nurses show a great commitment towards patients suffering from domestic violence. Nurses´both show confidence and uncertainty regarding knowledge, feelings, and caring interventions towards patients suffering from domestic violence. There are a number of cases where nurses fail to identify domestic violence. With a broader understanding of domestic violence nurses are able to increase the nursing function in health promotion and preventive caring intervention. This also requires health care managers to give the issue a high priority.

Syftet med denna studie är att undersöka hur det förebyggande arbetet med mänsvåld mot kvinnor tar sig uttryck på olika nivåer i samhället. Studien undersökervilka arbetet riktas mot på dessa nivåer och vilka konsekvenserna av detta blir settut ett genusperspektiv och ur ett intersektionellt perspektiv. För att uppfyllastudiens syfte har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetarprofessionella för att förebygga mäns våld mot kvinnor på primär nivå? Hurarbetar professionella för att förebygga mäns våld mot kvinnor på sekundär nivå?Vilka grupper riktas det förebyggande arbetet emot på dessa nivåer? Vilkakonsekvenser får detta ur ett genusperspektiv samt ett intersektionellt perspektiv?Studien bygger på kvalitativa riktat öppna intervjuer med sex yrkesverksammainom området. Vi har använt oss av genusteori samt ett intersektionellt perspektivför att analysera och förstå vårt material.Mäns våld är ett utbrett fenomen i hela världen som orsakar stort lidande föroffren. Användandet av våld har inte minskat över tid och män står för enövervägande del av våldet. En grundläggande förklaring till mäns våld är attvåldet har sitt ursprung i ojämlika förhållanden mellan män och kvinnor och attdenna ojämlikhet bör motverkas för att våldet ska minska. Resultaten av vårstudie visar att det inte arbetas på primär- eller sekundärpreventiv nivå i någonstörre utsträckning då det gäller mäns våld mot kvinnor. För att det förebyggandearbetet mot mäns våld mot kvinnor ska bli effektivt behöver män engageras att taett kollektivt ansvar för våldet. Än så länge verkar det inte finnas fungerandemetoder för att åstadkomma just detta. Idag är det vissa grupper av män som detvåldspreventiva arbetet riktar sig mot. Risken med att endast arbetasekundärpreventivt är att majoriteten av män inte behöver ta ansvar för våldetsamt att vissa grupper av män stigmatiseras och får ta ansvaret för alla mäns våld.Studien visar att det behövs ett genusförändrande förebyggande arbete påprimärpreventiv nivå om mäns våld mot kvinnor ska minska. / The aim of this study is to examine how the measures taken to prevent maleviolence against women manifest themselves on different social levels. This studyexamines, from a gender perspective and an intersectional perspective, thepossible effects of the target group conception on those different levels. Toachieve the aim of this study we ask the following questions: How doprofessionals work on a primary level to prevent male violence against women?How do professionals work on a secondary level to prevent male violence againstwomen? Which is the target group for the preventive measures taken? What arethe possible consequences thereof from a gender perspective and an intersectionalperspective? This study is based on qualitative, semi structured, interviews withsix professionals in this field. To analyze and understand the material, we haveapplied gender theories and taken an intersectional perspective. Male violence is auniversal phenomenon that causes immense suffering for the victims. Maleviolence is frequently seen as an effect of the social inequality between men andwomen. Effective work against this inequality is consequently regarded as aprerequisite for a decrease in male violence. The results of this study shows thatthere are almost no such preventive measures taken on a primary- or secondarylevel. To achieve an effective prevention of male violence against women menneed to be motivated to take collective responsibility for the male violence. Thereappears to be a lack of functioning methods to achieve this. Nowadays thepreventive measures taken are aimed at certain groups of men. Preventive workon a secondary level entails certain risks: the majority of all men are not made totake responsibility for the violence and specific groups of men are stigmatized andmade to take all the responsibility for the male violence. The result of this studybrings forth the need for prevention work aimed at adjusting gender roles if adecrease in male violence against women is to be achieved.

Men’s violence against women is a specific social problem as it affects the personal security and the right to decide over one’s own body. Both of which are human rights. As a consequence of the violence, men and women are living under different conditions, which by the prevailing gender order enables the inequality of society. This is a democracy issue. Women with disabilities whom are exposed to violence in close relationships are thus twice vulnerable, because of the disabilities and because of their gender. Violence can also take other expressions and be directed at the disability. Violence in close relationships is often hidden from society and violence is often made invisible by being explained in other terms. Personal Assistants work close to women with disabilities in their homes and may meet women that are exposed to gender-based violence. This is a qualitative study with the purpose of examine Personal Assistants’ knowledge of gender-based violence against women with disabilities. The results show that they have little knowledge of violence and often no formal training. The results also show that they have no guidelines for how they are supposed to act if such violence occurs. Personal Assistants understanding of violence is mainly based on physical violence. The Personal Assistants’ response if gender-based violence occurs is conditional depending on where the abuse takes place. The results also show a distinction between the private and the public scene. Personal Assistants use the clients’ privacy as an excuse not to act if they face gender-based violence. Despite the uncertainty as to how they should act, as found in the study, this may be due to their low level of competence in the subject as well as non-existing guidelines. Keywords: Violence, women, gender, disability, Personal Assistant / <p>Validerat; 20110418 (anonymous)</p>