• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 318
  • 9
  • Tagged with
  • 327
  • 137
  • 131
  • 92
  • 67
  • 61
  • 59
  • 55
  • 54
  • 53
  • 46
  • 37
  • 36
  • 27
  • 26
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Riskfaktorer för postoperativa sårinfektioner : - en litteraturgenomgång

Molin, Jessica, Sellin, Martina January 2015 (has links)
Varje år genomförs miljoner operationer världen över. Cirka 500 000 av dessa patienter drabbas av en postoperativ sårinfektion. Detta leder till ett lidande för patienten, längre vårdtider och ökade kostnader för alla inblandade. Syftet med denna litteratur-genomgång är att identifiera, granska och analysera vilka faktorer som ökar risken för postoperativa sårinfektioner. Författarna har valt att göra en litteraturgenomgång. Granskning av relevanta studier har baserats på SBU’s metod och resultatet baseras på 20 artiklar. Resultatet visar att det finns flera faktorer som ökar risken för postoperativa sårinfektioner. De mest framträdande riskfaktorerna är operationstiden och den totala vårdtiden. Även en ökad ålder, sjukdomshistoria, levnadsvanor och antalet personer inne på operationssalen ansågs vara riskfaktorer för att drabbas av en postoperativ sårinfektion.
2

Tillbaka till arbetet- efter sjukskrivning och rehabilitering

Vodenicarevic, Azra January 2007 (has links)
<p>Studien handlar om fem kvinnors väg tillbaka till arbete efter sjukskrivning och rehabilitering. Syftet med föreliggande studie är att belysa risk och friskfaktorer i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Genom ett kvalitativt tillvägagångssätt har uppsatsen sökt påvisa förbindelserna mellan de strukturella och individuella risk och friskfaktorerna i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Den aktuella studien behandlas främst ur ett genus och förändringsperspektiv med ambition om att klarlägga de mönster och strukturer som speglar kvinnornas upplevelser och erfarenheter kring själva processen. Sammanlagt har fem djupintervjuer genomförts med kvinnor som varit sjukskrivna och som återgått till att arbeta halvtid. Studien har vidare förankrats inom vården där kvinnorna ifråga arbetar. Det empiriska resultatet har försett studien med fyra huvudkategorier och slutsatser vilka omfattar och klarlägger sjukskrivningsmönster och rehabiliteringsprocess; upplevelsen av sjukskrivning, bakomliggande strukturella och individuella riskfaktorer samt rehabiliteringsprocessen och dess friskfaktorer. De strukturella riskfaktorerna exemplifieras med förhållandena såsom arbetsförändring, arbetsmiljö och kvinnors dubbla arbete. Dessa strukturella omständigheter har visat sig ha en påverkande tendens som uttrycks i individuella handlingar såsom prestationskrav och kvinnoroll. Ovannämnda förhållanden har visat sig vara riskfaktorer som bidragit till sjukdomsbesvärens uppkomst. Andra faktorer som främjat en lyckad återgång är rehabiliteringsprocessen och dess friskfaktorer; rehabiliteringsaktiviteter, återgång till arbetet, positivt bemötande och initiativtagande. Med utgångspunkt i Giddens struktureringsteori, Webers rationalisering, Hirdmans genusteorier samt hälsoteoretiska ansatser har det empiriska resultatet kunnat analyseras och förtydligas i ett större sammanhang.</p>
3

Tillbaka till arbetet- efter sjukskrivning och rehabilitering

Vodenicarevic, Azra January 2007 (has links)
Studien handlar om fem kvinnors väg tillbaka till arbete efter sjukskrivning och rehabilitering. Syftet med föreliggande studie är att belysa risk och friskfaktorer i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Genom ett kvalitativt tillvägagångssätt har uppsatsen sökt påvisa förbindelserna mellan de strukturella och individuella risk och friskfaktorerna i samband med sjukskrivning och rehabiliteringsprocess. Den aktuella studien behandlas främst ur ett genus och förändringsperspektiv med ambition om att klarlägga de mönster och strukturer som speglar kvinnornas upplevelser och erfarenheter kring själva processen. Sammanlagt har fem djupintervjuer genomförts med kvinnor som varit sjukskrivna och som återgått till att arbeta halvtid. Studien har vidare förankrats inom vården där kvinnorna ifråga arbetar. Det empiriska resultatet har försett studien med fyra huvudkategorier och slutsatser vilka omfattar och klarlägger sjukskrivningsmönster och rehabiliteringsprocess; upplevelsen av sjukskrivning, bakomliggande strukturella och individuella riskfaktorer samt rehabiliteringsprocessen och dess friskfaktorer. De strukturella riskfaktorerna exemplifieras med förhållandena såsom arbetsförändring, arbetsmiljö och kvinnors dubbla arbete. Dessa strukturella omständigheter har visat sig ha en påverkande tendens som uttrycks i individuella handlingar såsom prestationskrav och kvinnoroll. Ovannämnda förhållanden har visat sig vara riskfaktorer som bidragit till sjukdomsbesvärens uppkomst. Andra faktorer som främjat en lyckad återgång är rehabiliteringsprocessen och dess friskfaktorer; rehabiliteringsaktiviteter, återgång till arbetet, positivt bemötande och initiativtagande. Med utgångspunkt i Giddens struktureringsteori, Webers rationalisering, Hirdmans genusteorier samt hälsoteoretiska ansatser har det empiriska resultatet kunnat analyseras och förtydligas i ett större sammanhang.
4

Riskfaktorer för postoperativa infektioner i operationssalen- En litteraturstudie

Wallin, Anna-Karin, Hemlin, Karolina January 2013 (has links)
Runt om i världen utförs miljontals kirurgiska ingrepp varje år, sedan 1840-talet har utveckling skett för att reducera antalet vårdrelaterade infektioner. Postoperativa sårinfektioner är den vanligaste typen av vårdrelaterad infektion och utgör ett stort lidande hos patienten. Som operationssjuksköterska är det viktigt att ha kunskaper om riskfaktorer för postoperativa sårinfektioner för att kunna sätta in adekvata omvårdnadsinsatser. Mot denna bakgrund var syftet med denna litteraturstudie att belysa riskfaktorer för postoperativa infektioner som finns i operationssalen med frågeställning hur operationssjuksköterskan kan påverka förekomsten av postoperativa sårinfektioner. Metoden som används är litteraturstudie där databaserna Cochrane och Pubmed har genomsökts. Efter granskning och analys valdes 28 artiklar ut att inkluderas i resultatet, 26 med hög kvalitet och två med medelhög kvalitet. Resultatet visade att klorhexidin i tre studier påvisades vara fördelaktig som huddesinfektion och i två studier var den likvärdig med det jämförda medlet jodlösning. Antibiotikabehandlade suturer kan enligt studiens resultat överges till förmån för vanliga suturer. Rakning av operationsområdet var signifikant kopplat till ökat antal postoperativa sårinfektioner och bör ersättas med håravkortning. Munskydd ska användas av sterilklädd personal, men är ej nödvändigt bland övrig personal.  Användande av förbandsmaterial och dess effekt på postoperativa sårinfektioner har fått något splittrade resultat i denna studie, detta tyder på att mer forskning behövs. Få studier har hittats som behandlat ventilationen på operationssalen, de två som hittades påvisade ändock att LAF-tak och HEPA filter reducerade antalet CFU i sårområdet. Det är viktigt att operationssjuksköterskan följer kunskapsutvecklingen inom sitt område  för att kunna påverka förekomsten av postoperativa sårinfektioner.
5

Lyckad länkning? : En studie om vidarelänkning och förekomst av riskfaktorer bland personer som gjort självmordsförsök

Schultz, Anja January 2012 (has links)
Sammanfattning Den här uppsatsen bygger på data för 227 patienter som har kommit in akut till Södersjukhuset i Stockholm efter självmordsförsök. I samband med detta fick de hjälp med vidarelänkning till någon annan adekvat hjälpinstans av en konsultpsykiatrisk verksamhet för självmordsnära patienter. I uppsatsen undersöks förekomst av olika riskfaktorer för självmordsförsök/självmord bland dessa patienter. Länkningsförfarandet granskas genom att studera skillnader mellan dem som vidarelänkats till offentlig psykiatri och dem som länkats till någon annan instans för att analysera eventuell social snedfördelning i patientgruppen. Trots att man delvis kan tala om "lyckade länkningar" var det en ganska stor andel av patienterna som aldrig kom i kontakt med den instans dit de länkats för fortsatt stöd. För att undersöka detta vidare, analyseras därför vad som karakteriserar dem som kommit i kontakt med länkningsstället i förhållande till dem som inte hade kommit i kontakt. Flera av de riskfaktorer för självmord och självmordsförsök som har konstaterats i andra undersökningar kan återfinnas även i den här studien. Det gäller t.ex. att man i stor utsträckning haft tidigare kontakter med psykiatrin och har diagnoser som missbruksproblem och personlighetsstörning. Granskningen av social snedfördelning i patientgruppen visade på signifikanta skillnader med avseende på att patienter med missbruksdiagnos hade lägre odds att länkas till offentlig psykiatri. Missbruksproblemen behandlas troligtvis inom beroendevården istället. För kön, ålder, civilstånd, etnicitet, taxerad inkomst, antal självmordsförsök och vilken konsult som länkat vidare kunde inga skillnader påvisas. Resultaten från analysen om vilka som kom i kontakt med sitt länkningsställe visade att kvinnornas odds att ha kommit i kontakt med sitt länkningsställe inom offentlig psykiatri var högre än männens. Det kan t.ex. förklaras genom att många redan tidigare haft täta kontakter med psykiatrin ("tillvänjning"). De som inte hade haft tidigare kontakter med beroendevården hade högre odds att komma i kontakt med sitt länkningsställe, vilket pekar på att missbruk har sin egen problematik som kräver egna stödinsatser. . Patienterna kan sägas vara representativa för individer som gör självmordsförsök med avseende på variabler som förekomst av psykiatriska diagnoser, att flest är kvinnor och på riskfaktorer som att vara ensamstående, ha låga inkomster och att tidigare ha haft kontakter med psykiatrin.
6

Många bryter sig – Riskfaktorer och åtgärder – En litteraturstudie

Högqvist, Linda, Svensson, Emelie January 2006 (has links)
Bakgrund: Höftfrakturer hos äldre ökar varje år, både hos män och kvinnor, och är ett av de största hälsoproblemen. Cirka en fjärdedel av alla platser på ortopediska avdelningar upptas av höftfrakturs patienter och detta kostar sjukvården miljonbelopp varje år. I stort sett alla höftfrakturer uppkommer till följd av fall. Dessa fall behöver förebyggas och i detta arbete har sjuksköterskan en viktig roll. Osteoporos är en utbredd sjukdom som ger en minskad hållfasthet i benet och ökar risken för frakturer. Orsakerna till en höftfraktur är ofta en kombination av ålder, kön, sjukdom, trauma och osteoporos. Syfte: Syftet med studien var att beskriva de riskfaktorer som orsakar höftfrakturer hos äldre och vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga dessa. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån sju artiklar. Som metod har innehållsanalys använts. Resultat: Det finns många olika riskfaktorer till fall och höftfraktur. Det finns miljö faktorer, fysiologiska faktorer och medicinska faktorer, den största riskfaktorn är miljö faktorerna. Det faller sig naturligt att förebyggande åtgärder också finns att tillgå inom dessa områden. Sjuksköterskan kan på något vis inom alla dessa områden hjälpa till att förebygga. Slutsats: De förebyggande åtgärder som finns är inte tillräckliga, alldeles för många faller och drabbas av höftfraktur. Mer kunskap och utbildning behövs både för personal och för de äldre.
7

Orsaker till självmord bland äldre   : En litteraturöversikt

Delding, Lotta, Lilja, Fredrik, Sedig, Ulrika January 2014 (has links)
Bakgrund: Andelen fullbordade självmord ökar med stigande ålder. Många av de äldre som begår självmord har varit i kontakt med sjukvården kort innan dödsfallet. Äldre pratar mindre om sina självmordstankar än yngre och har en tendens att använda sig av mer dödliga metoder än yngre personer. Kunskapen inom området är låg. Syftet med denna studie var att belysa orsaker till att äldre begår självmord. Metod: Ämnet utforskades genom en litteraturöversikt, sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Orsaker till självmord bland äldre är psykisk ohälsa såsom depression och fysisk sjukdom som orsakar smärta och funktionsnedsättningar. Även psykosociala orsaker som bland annat ensamhet och alkoholrelaterade problem är bidragande orsaker. Slutsats: Det finns en risk att äldres lidande kan uppfattas som en naturlig process och därmed inte tas på fullt allvar, vilket kan leda till att den äldre inte får evidensbaserad vård och behandling. När en äldre person upplevs som nedstämd eller tappat lusten till det som tidigare i livet varit lustfyllt och meningsfullt är det en indikation som bör uppmärksammas. Kunskap inom området behövs och genom ökad insikt i ämnet kan sjuksköterskor få redskap att rädda liv och lindra lidande.
8

Faktorer som bidrar till utveckling av självskadebeteende hos ungdomar / Factors contributing to the development of self-injurious behaviour in adolescents

Enö, Malin, Ryttersund, Anna January 2014 (has links)
Begreppet självskadebeteende kan förklaras som ett suicidalt fenomen med en självbevarande funktion. Självskadebeteende är vanligast i gruppen ungdomar och unga vuxna. Internationella studier visar att självskadebeteende förekommer hos 15-25 % av ungdomarna. I svenska studier svarade 34-42 % av ungdomarna att dom skadat sig själv vid minst ett tillfälle det senaste året. Syftet med studien var att belysa självskadebeteende och dess riskfaktorer hos ungdomar. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på sexton vetenskapliga artiklar som sammanställdes. I resultatet framkom fem teman; Kön, Missförhållande i den sociala miljön, Historia av ett självskadande, Negativ självbild samt Alkohol, droger och rökning. Fler kvalitativa studier kring ungdomars upplevelser av vården samt upplevelser och tankar kring sitt självskadebeteende skulle vara önskvärt för att öka förståelsen för problematiken.
9

Omvårdnad i samband med postoperativt delirium : -En litteraturstudie

Lindgren, Andreas, Rikard, Simonsson January 2014 (has links)
Hos äldre som vårdas på sjukhus efter en operation är delirium en vanlig komplikation. Tidigare studier visar att postoperativt delirium resulterar i förlängd sjukhusvistelse och ökad mortalitet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnad i samband med postoperativt delirium. Metoden var en litteraturstudie byggd på 17 artiklar ur databaserna CINAHL och Medline. Studien genomfördes enligt en modifierad version av Polit och Becks (2012) modell för litteraturstudier. Utifrån detta framkom ett resultat med tre huvudteman varav ett delades upp i underkategorier. De huvudteman som framkom var screening för att upptäcka riskfaktorer, åtgärder vidtas vid underliggande problem och konsultation med geriatrisk specialist. Resultatet redovisar även interventionsprogram som bygger på omvårdnadsåtgärder från ovan nämnda teman. Slutsatsen beskriver att postoperativt delirium har en mängd bakomliggande orsaker och omvårdnaden bör inriktas på att behandla alla dessa orsaker då åtgärder mot enskilda problem sällan löser det deliriska tillståndet.
10

Urinvägsinfektion hos unga kvinnor och relaterande faktorer

Sandin, Anna, Lindblad, Kerstin, Cedgård, Viktoria January 2014 (has links)
Syftet med studien var att kartlägga unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Dessutom undersöktes om det fanns ett samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/ eller sexuell relation och/ eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Det visade sig att tonårskvinnorna gick mer sällan på toaletten. Det var vanligt att kvinnorna genomgått UVI. Låg miktionsfrekvens verkade inte öka risken för UVI. De kvinnor som drabbats av UVI gick snarare ofta på toaletten. Tonårskvinnorna hade i högre grad drabbats av UVI senaste året. Detta kan förklaras med att i denna åldersgrupp är mer vanligt med ny sexualpartner och att sexuallivet troligen är mer aktivt i ett nytt förhållande.

Page generated in 0.0699 seconds