Bakgrund: Styrkelyftare utsätter kroppen för stora belastningar. 70 % av utövarna har skador som hämmar vid träning. Rörelsekontrollen kan påverkas vid muskuloskeletala besvär, varför denna studie undersöker eventuell relation mellan rörelsekontroll och skada hos styrkelyftare. Syfte: Undersöka relationen mellan rörelsekontroll och skador hos styrkelyftare. Metod: 22 styrkelyftare utförde sex rörelsekontrolltester enligt JEMS samt deltog i en enkät gällande skador. Poängen på testerna dikotomiserades och beräknades i ett chi-tvåtest för att undersöka samband mellan testresultaten och skadorna. Ett Mann whitney-U test användes för att undersöka eventuella skillnader mellan skadade och icke skadade. Resultat: Signifikanta resultat kunde ses där styrkelyftare med skada i underkroppen uppvisade ett försämrat resultat i ”Sittande knälyft höger” (p=0,03) och ”Sittande knälyft vänster” (p=0,04). Det fanns även en signifikant skillnad mellan skadade och icke skadade på testet ”Sittande knälyft vänster” (p=0,034). Inga signifikanta resultat kunde ses i övriga tester. Konklusion: Trots signifikanta resultat går inte att dra några konkreta slutsatser gällande relationen mellan rörelsekontroll och skador hos styrkelyftare. Det behövs vidare studier som undersöker liknande rörelsekontrolltester men med ett betyande deltagarantal för att få en bättre power och för att kunna se några signifikanta resultat. <img src="file:///page3image24712" /> / Background: Powerlifters are exposed for heavy loads. 70 % of the lifters have injuries that limit during training. The movement control could be affected by musculoskeletal disorders, therefore this study examines the relationship between movement control and injuries. Purpose: Investigate the relationship between movement control and injuries among powerlifters. Method: 22 powerlifters performed six movement control tests according to JEMS and answered a questionnaire regarding injuries. The test score was dichotomized and analysed in a chi square test to investigate the relationship between movement control and injuries. A Mann Whitney U-test identified the differences between injuried and non-injuried powerlifters. Results: Significant results was seen in powerlifters with injury in the lower body, they showed an impaired result in ”Seated knee lift right” (p=0,03) and ”Seated knee lift left” (p=0,04). A significant differences was showed between the injuried and non-injuried in the test ”Seated knee lift left” (p=0,034). No significant results were seen in the other tests. Conclusion: Despite significant results it is not possible to conclude the relationship between movement control and injuries of powerlifters. Further studies are needed to investigate movement control tests, but with a higher amount of participants to see significant results.

Syftet med studien var att belysa vilka riskfaktorer som kan påverka missbrukets svårighetsgrad hos ungdomar i öppenvård. Frågeställningarna har handlat om ifall man kan se ett samband mellan specifika riskfaktorer och missbrukets svårighetsgrad i UngDOK och hur antalet riskfaktorer påverkar. Uppsatsen är en tvärsnittsstudie baserad på en kvantitativ forskningsmetod med hjälp av material från UngDOK. Det har under studiens gång tagits fram tidigare forskning för det valda området för att kunna skaffa sig en överskådlig blick av vad som är relevant. Hypotesen var att ungdomar med många riskfaktorer löper större risk att utveckla en hög svårighetsgrad i sitt missbruk. För att analysera materialet har statistikprogrammet IMB SPSS 23 använts. Resultatet visar att de riskfaktorer som har ett signifikant samband är fritid/sysselsättning, problem i skolan, missbrukproblem- psykiska problem- och våld i uppväxtmiljö, fysiskt- psykiskt- och sexuellt våld, depression, våldsamt beteende, allvarlig händelse och tidigare vård. Ett signifikant samband kunde även hittas mellan antal riskfaktorer och missbrukets svårighetsgrad.Det vill säga att ju fler riskfaktorer en ungdom har, desto svårare missbruk.

<p>Den stressrelaterade ohälsan har ökat drastiskt på senare år. För att vända denna trend är det viktigt att reducera riskfaktorerna i arbetslivet, men även stärka aspekter av arbetsmiljön som kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Studiens övergripande syfte var att bidra till en ökad förståelse för hur ledarskap och arbetsklimat kan främja bättre hälsa. Det specifika syftet var att undersöka den relativa betydelsen av olika bakgrunds-, arbetsklimats- och ledarskapsfaktorer för fyra olika dimensioner av medarbetares välbefinnande. Enkätsvar från anställda på ett revisionsbolag låg till grund för studien. De viktigaste friskfaktorerna som framkom var förtroende för arbetsgivaren, kommunikation med chef, målklarhet, samt autonomi. Arbetstillfredsställelse var den välbefinnandeaspekt, av de i studien undersökta, där ledarskap och arbetsklimat visade sig ha störst betydelse. Ledare har stort ansvar för och inflytande över arbetsklimatet, varför ledarrollen bör vara i fokus vid insatser för att minska stressrelaterad ohälsa.</p>

Bakgrund: Alkoholkonsumtion under graviditet är skadligt för fostret. De flesta kvinnor i Sverige dricker alkohol året innan de blir gravida. Under graviditet drar de flesta kvinnor ner på sin alkoholkonsumtion men svenska studier har visat att 6-30% fortsatte att dricka alkohol under graviditet. Syfte: Att undersöka gravida kvinnors alkoholanvändning före och under graviditet i relation till demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: 3390 kvinnor rekryterades mellan september 2012 och juli 2013 från mödravården i Mellansverige. Svensktalande kvinnor fick besvara ett frågeformulär och de icke-svensktalande kvinnorna besvarade frågeformuläret på arabiska eller engelska. Telefonintervju erbjöds på övriga språk. Data presenterades med deskriptiv analys och analyserades med Fishers exakta test. Resultat: Majoriteten av kvinnorna drack alkohol före graviditet och få kvinnor drack alkohol under graviditet. Merparten av de gravida kvinnorna hade inte något berusningsdrickande. Det fanns skillnad i alkoholkonsumtion före graviditet bland kvinnorna med avseende på ålder, födelseland, svenska läs- och skrivkunskaper, utbildningsnivå, sysselsättning, inkomst och paritet. Under graviditet fanns det skillnader i alkoholkonsumtion bland kvinnorna med avseende på ålder och födelseland. Konklusion: Denna studie visar att färre kvinnor dricker alkohol under graviditet än vad som tidigare rapporterats. Att det finns skillnad i alkoholkonsumtion bland kvinnor före och under graviditet är information som kan göra det lättare för barnmorskan att identifiera och hjälpa kvinnor att uppnå en alkoholfri graviditet i strävan mot en god sexuell och reproduktiv hälsa.Nyckelord: alkohol,

Introduktion: Patientsäkerhet har en betydande roll i omvårdnaden och baseras på att skydda patienten från vårdskador. Årligen drabbas upp till 100 000 personer i Sverige av vårdskador, och vårdskador drabbar patienter dagligen. I den moderna omvårdnaden hanterar sköterskorna dagligen stress, som orsakas av stressfaktorer som påverkar sjuksköterskornas utförande av patientsäker vård. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva riskfaktorer som kan påverka patientsäkerheten när sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudiens grundades på Polit och Becks (2012) niostegsmodell med ett induktivt arbetssätt. Efter urval framkom det 13 artiklar som var relevanta för studien. Efter granskningen av artiklar skapades tre huvudkategorier och en underkategori. Resultat: Litteraturstudiens resultat visas i tre huvudkategorier och en underkategori av riskfaktorer som kan påverka patientsäkerheten negativt. Dessa kategorier var Arbetsbelastning, med underkategorin Tidsbrist, Avbrott i arbetet samt Kommunikation och samarbete. Resultatet visade att många sjuksköterskor upplever höga nivåer av utmattning och utbrändhet, vilket kan påverka patientsäkerheten negativt. Slutsats: När sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress finns det flera riskfaktorer som kan leda till misstag och vårdskador. Dessa riskfaktorer kan leda till att den arbetsrelaterade stressen ökar, vilket kan leda till ökad utmattning, missnöje samt att sjuksköterskorna slutar på sitt arbete. Arbetsrelaterad stress och riskfaktorer som upplevs av sjuksköterskor på arbetsplatsen ökar även risker för att begå flera misstag och orsakar flera vårdskador som egentligen kunde undvikas.

Studiens syfte var att undersöka individer som begått brott och deras skolgång för att se om det finns faktorer i skolan som kan ha bidragit till utvecklandet av ett kriminellt beteende. Frågeställningarna var “Vilka erfarenheter har intervjudeltagarna av grundskolan och eventuella gymnasiestudier?” och “Vilka skolrelaterade risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet kan utläsas utifrån deras berättelser?”. I skolan finns ett antal skydds-och riskfaktorer som enligt tidigare forskning kan verka för att minimera eller förstärka risken för kriminellt beteende. Sociala band-teorin användes för att analysera resultatet. För att strukturera datamaterialet applicerades kvalitativ innehållsanalys på intervjusvaren. Genom två semistrukturerade intervjuer och två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta deltagare som har begått brottsliga handlingar framkom berättelser om situationer i skolan. Utifrån de berättelserna gick det att utläsa vilka risk-och skyddsfaktorer som kan ha påverkat intervjudeltagarnas brottsaktivitet. Bland annat förekom skolk, mobbning, vara uttråkad i skolan och dålig relation till lärarna. Slutsatserna var att individerna som intervjuades hade en dålig relation till skolan, men att även andra faktorer kan ha inverkat på risken för brottslighet. / The aim of this study was to get an understanding of the past experiences at school of persons with a criminal past. The purpose was to understand risk-and protective factors which contributes to the development of their criminal behavior. The research questions are “What experiences do the interview participants have from primary school and possibly high school?” and “What school related risk- and protective factors for criminality can be deducted from their stories?”. Based on previous literature, there are risk-and protective factors which whether increase or decrease criminal behavior. In order to collect data, two semi structured and two focus group interviews with in total eight participants were conducted. The social bonding- theory built the theoretical framework that were used to interpret the results. The results were analysed with qualitative content analysis. It was possible to interpret which risk- and protective factors that could have had an impact in the participants’ delinquency from their stories. The results showed that the risk factors are truancy, bullying, being bored in school and a bad relationship with the teachers. The conclusions was that the participants had a bad relationship with school, but it is recognized that there are additional impacting factors leading to criminal behaviour.

<p>Utagerande beteende riskerar att få allvarliga konsekvenser för individ och omgivning. Orsaker och behandling av utagerande beteende har studerats ingående, men forskning har fokuserat på studier av pojkar och det är oklart hur detta kan generaliseras till flickor. Intresset att studera utagerande beteende bland flickor har ökat då det tycks vara vanligt före­kommande och flickorna löper stor risk för negativ utveckling och riskerar föra problemen vidare till nästa generation. Syftet i föreliggande studie var att beskriva problematiken hos en grupp flickor med utagerande beteende, utforma behandling för den aktuella gruppen samt diskutera och utvärdera behandlingen. Data samlades in genom föräldra- och lärarskattningar, minnesanteckningar och intervju. I studien gjordes en beskrivande analys av data. Behandlingen i den aktuella studien riktades mot föräldrar, skola och flickorna själva och betonade individualisering av behandling, flickornas sociala färdigheter och föräldrarnas situation. Resultaten indikerar en omfattande problematik bland flickorna samt att flickor med utagerande beteende bemöts negativt av omgivningen. Upplägg och utvärdering av behandlingen diskuteras i uppsatsen.</p>

<p>Vårdrelaterade infektioner är ett aktuellt ämne då det är ett stort problem på sjukhusen. Dessa innebär ett lidande för patienten som drabbas utan också ett samhällsekonomiskt problem. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan orsaka vårdrelaterade infektioner vid användning av perifer venkateter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 20 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskan har många faktorer att beakta vad gäller infektionsrisker i omvårdnaden med en perifer venkateter, det är därför viktigt att det finns kunskap om dessa risker och att noggrannhet iakttas vid användandet av perifer venkateter.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i riskbeteende för ätstörningar hos tjejer studerande vid riksidrottsgymnasier och tjejer studerande vid icke- idrottsinriktade gymnasier. Studien genomfördes på strategiskt utvalda gymnasieskolor runt om i Sverige och var kvantitativ. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkätformulär. Resultatet visade på signifikanta skillnader inom kategorierna ”hetsätning”, ”att anse sig utöva en idrott som kräver en viss vikt” samt att ”ha blivit tillsagd av tränare/ ledare att gå upp i vikt”. Dessa resultat räcker dock inte för att påvisa att en av grupperna skulle ha ett högre riskbeteende för att utveckla en ätstörning. Framtida forskning bör fokuseras på att utreda inom vilka idrotter utövarna ligger i en förhöjd riskzon för utvecklandet av en ätstörning. Viktigt anses här också vara att utbildning av tränare och ledare förbättras för att dessa ska kunna identifiera och hantera ätstörningar.</p>

<p>Ruptur av analsfinktern, så kallad sfinkterruptur, är en allvarlig komplikation vid vaginal förlossning. Eftervård och uppföljning av de kvinnor som drabbats av sfinkterruptur är viktig då komplikationer i efterförloppet kan ge besvär.</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva förekomsten av sfinkterruptur vid vaginal förlossning samt kartlägga den eftervård och uppföljning som erbjuds dessa kvinnor på landets förlossningskliniker. Ett annat syfte var att göra en tvåårsuppföljning och jämföra resultat med en tidigare studie från 2005. Metoden var deskriptiv och jämförande, med en kvantitativ ansats. En enkät skickades till samtliga Sveriges förlossningskliniker (n=47). Svarsfrekvensen var 80,9% (n=38). Resultatet visar att förekomsten av sfinkterruptur hos kvinnor vid vaginala förlossningar var totalt 3,0% (0,9%-6,5%) i Sverige 2006.</p><p>Resultatet visade att de vanligaste eftervårdsmetoderna efter sfinkterruptur var användande av bulkmedel och paraffin. Efterkontroll av sfinkterrupturen gjordes på samtliga kliniker (n=38). Ytterligare uppföljning utfördes på hälften av klinikerna (n=18). ). PM (promemoria) för handläggning av sfinkterruptur fanns utarbetat på 32 av 38 kliniker. Den vanligaste orsaken till sfinkterruptur ansågs vara förlossning med sugklocka. I jämförelsen med tidigare studie var det ingen skillnad i eftervårdsmetoder. Däremot var det en skillnad i uppföljning. Färre kliniker gjorde en uppföljning av sfinkterrupturen i denna studie än i studien för två år sedan.</p><p>Slutsatsen var att det är viktigt att fortsätta upprätthålla en god eftervård och uppföljning för kvinnor med sfinkterruptur för att undvika långvariga problem för kvinnan.</p>