Ruptur av analsfinktern, så kallad sfinkterruptur, är en allvarlig komplikation vid vaginal förlossning. Eftervård och uppföljning av de kvinnor som drabbats av sfinkterruptur är viktig då komplikationer i efterförloppet kan ge besvär. Syftet med denna studie var att beskriva förekomsten av sfinkterruptur vid vaginal förlossning samt kartlägga den eftervård och uppföljning som erbjuds dessa kvinnor på landets förlossningskliniker. Ett annat syfte var att göra en tvåårsuppföljning och jämföra resultat med en tidigare studie från 2005. Metoden var deskriptiv och jämförande, med en kvantitativ ansats. En enkät skickades till samtliga Sveriges förlossningskliniker (n=47). Svarsfrekvensen var 80,9% (n=38). Resultatet visar att förekomsten av sfinkterruptur hos kvinnor vid vaginala förlossningar var totalt 3,0% (0,9%-6,5%) i Sverige 2006. Resultatet visade att de vanligaste eftervårdsmetoderna efter sfinkterruptur var användande av bulkmedel och paraffin. Efterkontroll av sfinkterrupturen gjordes på samtliga kliniker (n=38). Ytterligare uppföljning utfördes på hälften av klinikerna (n=18). ). PM (promemoria) för handläggning av sfinkterruptur fanns utarbetat på 32 av 38 kliniker. Den vanligaste orsaken till sfinkterruptur ansågs vara förlossning med sugklocka. I jämförelsen med tidigare studie var det ingen skillnad i eftervårdsmetoder. Däremot var det en skillnad i uppföljning. Färre kliniker gjorde en uppföljning av sfinkterrupturen i denna studie än i studien för två år sedan. Slutsatsen var att det är viktigt att fortsätta upprätthålla en god eftervård och uppföljning för kvinnor med sfinkterruptur för att undvika långvariga problem för kvinnan.

Den stressrelaterade ohälsan har ökat drastiskt på senare år. För att vända denna trend är det viktigt att reducera riskfaktorerna i arbetslivet, men även stärka aspekter av arbetsmiljön som kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Studiens övergripande syfte var att bidra till en ökad förståelse för hur ledarskap och arbetsklimat kan främja bättre hälsa. Det specifika syftet var att undersöka den relativa betydelsen av olika bakgrunds-, arbetsklimats- och ledarskapsfaktorer för fyra olika dimensioner av medarbetares välbefinnande. Enkätsvar från anställda på ett revisionsbolag låg till grund för studien. De viktigaste friskfaktorerna som framkom var förtroende för arbetsgivaren, kommunikation med chef, målklarhet, samt autonomi. Arbetstillfredsställelse var den välbefinnandeaspekt, av de i studien undersökta, där ledarskap och arbetsklimat visade sig ha störst betydelse. Ledare har stort ansvar för och inflytande över arbetsklimatet, varför ledarrollen bör vara i fokus vid insatser för att minska stressrelaterad ohälsa.

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i riskbeteende för ätstörningar hos tjejer studerande vid riksidrottsgymnasier och tjejer studerande vid icke- idrottsinriktade gymnasier. Studien genomfördes på strategiskt utvalda gymnasieskolor runt om i Sverige och var kvantitativ. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkätformulär. Resultatet visade på signifikanta skillnader inom kategorierna ”hetsätning”, ”att anse sig utöva en idrott som kräver en viss vikt” samt att ”ha blivit tillsagd av tränare/ ledare att gå upp i vikt”. Dessa resultat räcker dock inte för att påvisa att en av grupperna skulle ha ett högre riskbeteende för att utveckla en ätstörning. Framtida forskning bör fokuseras på att utreda inom vilka idrotter utövarna ligger i en förhöjd riskzon för utvecklandet av en ätstörning. Viktigt anses här också vara att utbildning av tränare och ledare förbättras för att dessa ska kunna identifiera och hantera ätstörningar.

Vårdrelaterade infektioner är ett aktuellt ämne då det är ett stort problem på sjukhusen. Dessa innebär ett lidande för patienten som drabbas utan också ett samhällsekonomiskt problem. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan orsaka vårdrelaterade infektioner vid användning av perifer venkateter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 20 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskan har många faktorer att beakta vad gäller infektionsrisker i omvårdnaden med en perifer venkateter, det är därför viktigt att det finns kunskap om dessa risker och att noggrannhet iakttas vid användandet av perifer venkateter.

Denna studie syftar till att utifrån tidigare forskning identifiera riskfaktorer som kan förklaraunderprissättningen första dagen då aktien handlas på börsen. En avgränsning har gjorts till attstudera företag som börsintroducerades på Stockholmsbörsen mellan år 2000-2008. Utifråntidigare forskning har fyra stycken riskfaktorer valts ut. Dessa är ålder, bransch, försäljningoch betavärde och utgör grunden för den teoretiska referensramen. Två olika tillvägagångssätthar valts för insamlandet av material. Studien har främst genomförts med en kvalitativ metodnär det gäller insamlingen av data då en korrelationsanalys genomförts för att studera om detfinns något samband mellan underprissättning och ålder samt underprissättning ochbetavärde. De övriga sambanden har illustrerats med hjälp av diagram. Som ett förklarandekomplement till den kvantitativa datan har även kvalitativ data samlats in genom intervjuermed personer som arbetar med börsintroduktioner på den svenska marknaden. Studien har visat på att det är svårt att mäta vad som egentligen påverkar enunderprissättningen. Tack vare de intervjuer som har gjorts har denna studie visat på sambandsom inte hade framkommit enbart med den kvantitativa datan. Blandat resultat haruppkommit som både talar för och emot den tidigare forskningen. Enligt den statistiska datanfinner studien inget signifikant samband mellan ålder och underprissättning men enligt vårarespondenter kan ålder ej uteslutas som en riskfaktor då innebörden är så mycket mer än baraen siffra. Ett relativt svagt samband mellan försäljning och underprissättning återfinns somdock till viss del stödjer teorin om att företag med lägre omsättning har en störreunderprissättning. Starkast korrelation återfinns i sambandet mellan betavärdet ochunderprissättning vilket kan anses rimligt då detta är en beräkning gjord på historisk kursdata.Det är svårt att dra generella slutsatser om bransch påverkar underprissättningen, dock harstudien visat att underprissättningen är större hos företag som anses mer riskfyllda så som ITföretag,än övriga branscher.

Bakgrund: 13 procent av alla kvinnor drabbas av postpartum depression (PPD). PPD påverkar inte bara kvinnan som individ utan även barnet och resten av familjen. Syfte: Att belysa de faktorer som på olika sätt har betydelse vid postpartum depression. Metod: Litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsychInfo och PubMed. Arton kvantitativa artiklar har använts i studien. Resultat: Visade att kvinnor med tidigare depressions- och ångestsjukdomar löpte störst risk att drabbas av PPD. Mätinstrumenten som prövats för att förutse PPD under graviditet visade sig ha en känslighet för upptäckt på mellan 40-78%. Det visade sig även att förebyggande insatser för kvinnor i riskzonen inte hade någon effekt på utvecklandet av depressionssymtom postnatalt. Slutsats: Även om vi inte kan förhindra uppkomsten av PPD så är det ändå av vikt att vara medveten om de riskfaktorer som finns. Med den kunskapen kan vi tidigt upptäcka dessa kvinnor. Det ger möjlighet till ett ökat stöd och adekvata hjälpinsatser vilket kan begränsa omfattningen av sjukdomen.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur kostvanor som eftersträvade en medelhavslik kost med nordisk inriktning kunde påverka riskfaktorerna för det metabola syndromet, till följd av en genomförd kurs i livsstilsförändring. De frågeställningar som användes för arbetet var;  Har det skett någon förändring i kursdeltagarnas kostvanor som har haft betydelse för det metabola syndromet?  Hur såg korrelationen ut mellan förändring i kostvanor, livsstilsfaktorer och metabola riskfaktorer?  Hur såg oberoende kopplingar ut mellan förändringar i kostvanor och livsstilsfaktorer och förändringar i riskfaktorer för det metabola syndromet efter kontroll för potentiella confounders som fysisk aktivitet och socialt tillstånd? Metod Den longitudinella kvasiexperimentella kvantitativa studien genomfördes under tolv månader och bestod av tre individuella träffar med en sjuksköterska samt fem gruppundervisningstillfällen i livsstilsförändring. Vid livsstilskursens start deltog 99 individer i studien. Vid sista mättillfället var deltagarantalet 64 individer. Resultat Resultaten visade på att det skett en signifikant förändring i majoriteten av de undersökta kostvariablerna för kursdeltagarna. Huruvida dessa kostvariabler hade betydelse för det metabola syndromet kunde däremot inte avläsas i denna frågeställning. Korrelationen mellan de tre undersökta kategorierna visade på samband mellan variablerna inom kategorierna däremot inte många korrelationer mellan kategorierna. För de regressionsanalyser som genomfördes visade ett antal kostfaktorer och fysiologiska mätvärden ha oberoende kopplingar till de fyra signifikanta fysiologiska riskfaktorerna. De fyra signifikanta riskfaktorerna var BMI, systoliskt blodtryck, midjemått och vikt. Slutsats Resultaten av studien visade att fysiologiska riskfaktorer för det metabola syndromet förändrats i riskreducerande riktning och att kosten delvis kan ha påverkat förändringarna till följd av kursen i livsstilsförändring.

Syftet med studien var att utifrån fem personers erfarenheter av ätstörningar ge exempel på vilka riskfaktorer som varit bidragande vid utvecklingen av ätstörningar, samt att redogöra likheter och skillnader. Exempel på riskfaktorer som förmodas påverka utvecklandet av ätstörningar är kön, ålder, missnöje med vikt och kroppsform, känslor av otillräcklighet, brist på kontroll, dålig självkänsla, det västerländska samhällets ideal, trauma och familjemönster. För att kunna arbeta med preventionsinsatser gentemot ätstörningar bör man identifiera varför vissa individer är mer benägna att utveckla sjukdomen än andra. Metoden som använts var semistrukturerade intervjuer. Analys av datamaterial har skett utifrån en reflexiv ansats, som innebär att fenomenet har studerats och tolkats ur olika synvinklar, samt återgett intervjupersonernas subjektiva berättelser. I analysen framkom att riskfaktorer som tidigare forskning lyft även visat sig vara bidragande i föreliggande studie. De mest rådande riskfaktorerna var: ålder; självkänsla; motion; familjemönster och det västerländska samhällets ideal. Tidigare forskning koncentreras till att kvinnor har större känslighet för att utveckla ätstörningar än män. Samtidigt som det finns forskning som belyser att likheterna är större än skillnaderna emellan könen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på vilka faktorer som påverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande ålder ökade risken för POUR, speciellt för män. Patienter med tidigare urinvägsproblem och andra sjukdomar som påverkade innervationen av urinblåsan hade större risk att utveckla POUR. Ju större volym intravenös vätska som givits, desto större incidens av postoperativ kateterisering. Läkemedel som sympatomimetika, antikolinergika och narkotiska läkemedel givna var vanliga orsaker till POUR. Patienter som fått ryggbedövning eller narkos hade större risk för POUR än de som fått lokalbedövning, men de som fått ryggbedövning hade högre risk än de som fått narkos. Patienter opererade med thorakotomi, för knä- och höftprotes och med öppen bukkirurgi hade större risk för överfylld urinblåsa, vilket kunde utvecklas till POUR. En blåsvolym på mer än 270 ml vid ankomst till uppvakningsavdelningen ökade risken för POUR. Slutsatsen var att det är ett komplext samspel mellan patient-, anestesi och kirurgiska faktorer som påverkar uppkomsten av POUR

Bakgrund: Perioperativ hypotermi är förknippat med komplikationer som kan få allvarliga följder för den drabbade patienten. Miljön, det vill säga temperaturen i operationssalen, kan bland andra vara en bidragande orsak till perioperativ hypotermi. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur temperaturen i operationssalen påverkade patientens kroppstemperatur under den perioperativa processen samt om patienten har uppnått normotermi två timmar postoperativt. Detta för att säkerställa att inte miljön, i detta fall temperaturen i operationssalen, äventyrar patientens säkerhet. Metod: En kvantitiv prospektiv longitudinell kohortstudie utfördes där vilken en definierad grupp människor följs över tid. Denna studieform används då man vill följa en grupp och se om det sker någon förändring över tid avseende en eller flera variabler. Designen innebär att data samlas in framåt i tiden och samma variabel mäts flera gånger på samma individ. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av IBMs SPSS där chitvå-test användes för de kategoriska variablerna. Ålder och antal uppmätta kroppstemperaturregistreringar under operationen analyserades med oberoende t-test. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visar att temperaturen i operationssalen inte påverkar patientens kroppstemperatur. Det fanns ingen skillnad i hur mycket patienten sjönk i kroppstemperatur under operationen beroende på om operationssalens temperatur var 21°C eller 20°C, inte heller avseende huruvida patienten uppnått normotemi (≥ 36 °C) två timmar postoperativt. Slutsats: Föreliggande studie visade att temperaturen i operationssalen inte hade någon signifikant påverkan på patientens kroppstemperatur avseende hur mycket patienten sjönk under operationen eller huruvida patienten uppnått normotermi två timmar postoperativt. Dock visade resultatet att hypotermi förekom i den perioperativa processen, framför allt vid två seanser; i förberedelsefasen samt efter avslutad operation på väg till uppvakningsavdelningen.